Vi som arbetar i skolan vet hur viktigt det är att fånga upp elever i tid. Vi vet också att det kräver samarbete, resurser och utrymme för dialog. Därför är det intressant att ett nytt förslag nu försöker skapa ett tydligare, mer flexibelt och mindre administrativt arbete. Samtidigt behöver vi fundera på hur det påverkar vårt dagliga arbete.

Ett nytt sätt att organisera stöd

Förslaget innebär att extra anpassningar och garantin för tidiga stödinsatser ska avskaffas. I stället införs en ny stödform: stödundervisning. Den ska vara kortvarig och snabbt insatt, ges i högst tre ämnen åt gången under maximalt två månader per termin, och följas upp inom en månad. Det är läraren som identifierar behovet, rektor som beslutar, och eleven blir skyldig att delta. Stödet dokumenteras kortfattat och följer eleven vid övergångar.

Utredningen betonar att god undervisning är grunden för allt stöd, och att undervisningen i sig ska vara tillräckligt varierad och anpassad för att så många som möjligt ska kunna delta. Det förstärks genom att lärarens ansvar för ledning och stimulans föreslås förtydligas i skollagen.

Vi gör redan mycket

I dag har vi obligatorisk kartläggning i förskoleklass, nationellt bedömningsstöd i årskurs 1, och nationella prov i årskurs 3. I Eskilstuna arbetar vi dessutom aktivt med att screena elevernas läsförmåga med hjälp av LegiLexi i förskoleklass samt årskurs 1, 2 och 3. Utredningen föreslår att standardiserade tester införs som ska genomföras i början av höstterminen i årskurs 1, 2, 3, 5 och 8. Syftet är att identifiera elever i behov av stöd i läs-, skriv- och matematikutveckling så tidigt som möjligt, och att skapa mer likvärdiga bedömningar över landet. Utredningen trycker särskilt på vikten av att elever utvecklar grundläggande färdigheter i de här områdena – inte bara för sin egen skull, utan för att det är avgörande för deras lärande i alla ämnen.

Vi känner också igen tankegångarna från RTI (Response to Intervention) – en modell som bygger på att undervisning ges i nivåer utifrån elevernas behov. Utredningen lyfter RTI som en framgångsrik struktur för att organisera stöd, och flera skolor har redan kommit igång med RTI kopplat till läsförmåga. Den typen av arbetssätt förutsätter ett gemensamt arbetssätt i kollegiet, kontinuerlig uppföljning och stödjande strukturer.

En förändrad roll för elevhälsan

En annan viktig del av förslaget gäller elevhälsans uppdrag. Utredningen menar att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ofta hamnat i skymundan. Därför föreslås ett förtydligat uppdrag för elevhälsan – med fokus på fysisk och psykisk hälsa, inte pedagogiskt stöd. Specialpedagogernas roll är tänkt att utredas vidare, med förslaget att de i framtiden snarare ska ses som en del av lärarkollegiet än av elevhälsan.

Det är inte beslutat ännu, men väcker frågor. Hur påverkar det samverkan kring eleven? Kommer roller och ansvar att bli tydligare eller mer splittrade? Hur säkerställer vi att specialpedagogisk kompetens finns nära undervisningen utan att för den delen tappa kopplingen till den övriga delen av elevhälsan? Hur kan alla roller få möjlighet att fokusera på sitt arbete utan att vi tappar helhetsbilden av elevens mående och lärande?

Läs mer

Här finns hela delbetänkandet att läsa: