Bakgrund

Mellan 2018 och 2021 deltog lärare och skolledare från flera av Eskilstunas skolor i det nationella forsknings- och utvecklingsprogrammet Lärares praktik och profession, drivet av Ifous. Programmet byggde på aktionsforskning där lärare formulerade egna undervisningsfrågor, prövade arbetssätt och analyserade resultaten tillsammans. Processledare stöttade det lokala arbetet och forskare från Göteborgs universitet följde och dokumenterade programmet.

De frågor som lärarna formulerade i början av sina aktionsforskningsstudier ligger till grund för den vetenskapligt publicerade studien av Jahnke, Olin Almqvist och Hirsh. Det innebär att Eskilstunas lärare har bidragit direkt till forskningsunderlaget.

Vad forskarna ville förstå

Forskarna analyserade problemformuleringar som lärarna själva hade skrivit. De ville utforska:

• vilka undervisningsrelaterade problem lärare väljer när de får formulera dem fritt
• hur dessa val kan förstås i relation till skolans uppdrag och läraryrkets villkor

Resultat

När de gick igenom de 118 problemformuleringarna såg de tydliga mönster i vad lärare ville förstå mer av i sin undervisning. Frågorna rörde olika delar av lärandet men grupperade sig i tre områden som tillsammans ger en bild av vilka utmaningar och möjligheter som framträder i vardagen.

Elevers klassrumsbeteende och sätt att vara elev

Detta var det största området och omfattade 58 procent av alla frågor. Lärarna beskrev situationer som rör fokus, arbetsro, ansvarstagande, studieteknik och engagemang. Många ville förstå vad som får elever att delta mer aktivt och hur de kan komma igång och genomföra sitt arbete på ett mer självständigt sätt.

Det kunde till exempel låta så här:

• “Jag upplever att jag har svårt att få eleverna i min klass i årskurs 9 att arbeta aktivt på lektionerna.”
• “Det saknas engagemang och grit hos många av eleverna.”
• “Under genomgångar känner jag ofta att de inte riktigt är mentalt med.”
• “Ett återkommande problem är att elever, av olika anledningar, inte lämnar in skriftliga inlämningsuppgifter.”
• “Jag upplever att vissa har svårt att komma igång och arbeta självständigt och de tar mycket av min tid i klassrummet.”
• “De sista tio minuterna av varje lektion är till för städning och reflektion. Det fungerar dåligt.”

Dessa formuleringar kan förstås i tre underkategorier: motiverade, ordningsamma och självgående elever. Tillsammans ger de en bild av hur lärare arbetar för att skapa fungerande arbetsprocesser i klassrummet.

Elevers ämnesmässiga kunskaper

Det näst största området omfattade 35 procent av frågorna. Lärarna fokuserade på hur elever utvecklar förståelse och når kvalitet i sina ämneskunskaper. De ville stärka både förmågor och begrepp och sökte strategier som leder till progression.

Exempel från artikelns material:

• “Önskar öka mina elevers resultat i läsning för att få fler att nå godkänt på kunskapskraven i svenska.”
• “Vi upplever och kan se i vår förskoleklass att en del elever har svårt att förstå koppling mellan antal och siffra.”
• “Förbättra elevernas förmåga att föra resonemang om hur fysisk aktivitet och andra faktorer påverkar hälsan.”
• “Eleverna på vård och omsorgsprogrammet pratar för lite av målspråket på engelska 5 lektioner.”
• “Jag tycker att gruppens svaghet är att bygga upp och befästa ny kunskap i fysik på den gamla kunskap de har.”

Här syns en tydlig vilja att fördjupa kvaliteten i lärandet och att stärka elevernas möjligheter att förstå och använda kunskaper på ett mer avancerat sätt.

Elevers mående

Det tredje området, 6 procent av frågorna, handlade om trygghet, sociala relationer och elevers känslor inför undervisningen. Lärarna beskrev oro, tystnad och konflikter som påverkar förmågan att delta.

Några av formuleringarna i datamaterialet:

• “Mycket av mina funderingar kring min egen praktik handlar om att skapa en lugn och trygg arbetsmiljö för alla elever.”
• “Upplever att många elever inte säger så mycket på lektionerna. De är osäkra och rädda för att säga fel.”
• “Elever är ofta skräckslagna inför att presentera någonting muntligt. Jag vill hjälpa dem att finna trygghet.”
• “Vi hade inte tjejkonflikter tidigare. I dag har vi det nästan varje rast. De mår riktigt dåligt allihop i konflikten.”

Detta område visar hur nära sammanvävt undervisning och socialt klimat är i skolans vardag.

Hur forskarna tolkar lärarnas val

Forskarna menar att lärarnas val av problemområde kan förstås på tre olika sätt som kompletterar varandra: professionell bedömning, de-professionell bedömning och verkställandet av en dold läroplan.

Professionell bedömning

Lärarnas val av problemområde kan förstås som uttryck för professionella överväganden. En professionell bedömning innebär att lärare gör självkritiska och medvetna avvägningar utifrån sitt uppdrag att kvalificera, socialisera och stödja elevernas utveckling. I denna tolkning framträder lärarna som kunniga yrkesutövare som formulerar sina problemområden med stöd i erfarenhet, värderingar och ett tydligt fokus på undervisningens kvalitet.

Lärarnas frågor om arbetsro, engagemang, ämnesförståelse och trygghet blir då ett uttryck för att de vet vad som är betydelsefullt för elevers lärande och vad de själva behöver utveckla för att undervisningen ska bära bättre.

De-professionell bedömning

En alternativ tolkning presenterades. Om lärare verkar i en miljö där autonomin är begränsad och där yttre krav och styrning påverkar deras handlingsutrymme, kan valen av problemområde också spegla en de-professionell bedömning.

I denna tolkning uttrycker lärarnas formuleringar inte alltid en analys av undervisningen på djupet, utan snarare ett resultat av organisatoriska villkor, styrsignaler och en vardag där systemkrav riskerar att styra vilka frågor som ryms i utvecklingsarbetet. Då kan fokus hamna på det som ligger närmast i den dagliga praktiken snarare än på frågor som rör undervisningens kärna eller lärarens professionella omdöme.

Verkställandet av en dold läroplan

Den tredje tolkningen handlar om hur lärares val kan spegla den dolda läroplanen i dagens skola. Forskarna visar att många problemformuleringar uttrycker en strävan mot elevideal som är starkt närvarande i samtiden: elever som är självgående, motiverade, självreglerande, ansvarstagande och ständigt aktiva.

När lärarna formulerar problem som rör exempelvis koncentration, självständigt arbete, tidshantering eller elevens ansvar för sitt lärande, kan detta förstås som att de – ofta oavsiktligt – verkställer en dold läroplan som formar elever utifrån dessa ideal. Den här tolkningen synliggör hur utbildningspolitiska trender, bedömningskulturer och digitala uppföljningssystem sätter avtryck i vad lärare uppfattar som problem och vad undervisningen förväntas leda till.

En gemensam möjlighet vidare

Studien visar att lärarnas egna frågor är en viktig källa till utveckling. När lärare formulerar sina frågor synliggörs vad som behöver förstås, prövas och fördjupas i undervisningen. Det är ett arbetssätt som stärker både den individuella och kollektiva professionaliteten och som ger ett gemensamt språk för att analysera undervisningen.

Forskarna lyfter samtidigt något som är värdefullt att stanna upp inför. Problemformuleringar uppstår inte i ett tomrum. De påverkas av allt som omger undervisningen: styrdokument, lokala villkor, tidsramar, bedömningskulturer och föreställningar om hur elever förväntas vara. Studien visar att dessa faktorer ibland kan styra vilka frågor som uppfattas som mest angelägna, och att valet av problem därför också behöver analyseras. Det gör inte frågorna mindre relevanta, men det öppnar för en mer medveten och professionell reflektion.

Med den insikten blir forskningsresultaten ett verktyg för gemensamt lärande. De kan användas som:

• ett underlag i arbetslagens analys av undervisningens möjligheter och hinder
• ett sätt att föra kollegiala samtal om hur olika faktorer påverkar vår blick på elever och lärande
• stöd för att urskilja vad som är undervisningens kärna och vad som kommer från omgivande förväntningar
• inspiration till att fortsätta arbeta med systematiskt utforskande av den egna praktiken

Det finns också en professionell stolthet i detta. Eskilstunas lärare har bidragit till en forskningspublikation som ger ny kunskap om hur lärare navigerar mellan undervisningens mål, vardagens villkor och samtidens elevideal. Den kunskapen hjälper oss att förstå undervisningens komplexitet och visar hur viktigt det är att vi fortsätter utveckla undervisningen tillsammans, steg för steg och med nyfikenheten som drivkraft.

Läs hela artikeln