Vad ville ni åstadkomma?

Vi såg i vår betygsanalys att läsförmågan var en avgörande faktor för många av de elever som inte nådde målen i svenska eller svenska som andraspråk. Vi har arbetat med läsning på många olika sätt tidigare med skönlitteratur, fokus på lässtrategier och genom boksamtal. Avkodningsträning och läshastighet hade inte fått samma explicita fokus. Därför valde vi att pröva intensivläsning som metod.

Vårt mål var att så många elever som möjligt skulle uppleva att de förbättrat sin läsförmåga, och att fler skulle nå upp till en åldersadekvat läshastighet. Riktvärden för läshastighet är 100 ord per minut i åk 7, 115 i åk 8 och 120 i åk 9 och vi ville att alla elever skulle få träna för att kunna nå minst dit. Vi valde dock tidigt att inte vi inte ville fokusera på riktvärden i samtalen med eleverna, utan på deras individuella utveckling. Det var viktigare för oss att förmedla att eleven hade utvecklat sin hastighet med ett visst antal ord per minut än att hen kunde jämföra sig med ett riktvärde.

Vilka konkreta aktiviteter gjorde ni?

Vi utgick från Sara Bruuns intensivläsningsmaterial som bygger på evidensbaserad träning med den strukturerade ljudningsmetoden. Vi följde lärarhandledningen som vi tyckte var tydlig. Eleverna läste i par i tio minuter varje dag under fem veckor. Läslistorna innehåller först nonsensord, som tränar avkodning utan stöd från sammanhang, och därefter riktiga innehållsord för att automatisera läsningen och skapa flyt.

Parallellt med intensivläsningen läste eleverna skönlitteratur i svenska och engelska. Projektet genomfördes av lärare i svenska, matematik, SO och NO, med stöd av mentorer, resurser och specialpedagoger. Det fanns minst två vuxna med under läspassen.

För att kunna följa upp utvecklingen genomförde vi individuella minuttester vid tre tillfällen: före projektstart, efter två veckor och efter fem veckor.

Hur gick det? Vilka resultat kan ni se?

Vi såg en tydlig förbättring i elevernas läshastighet. Vid projektets start läste endast 8 procent av eleverna i åk 8 med en hastighet som motsvarar årskurs 8. Efter fem veckor hade andelen ökat till 37 procent. Samtidigt hade 95 procent av eleverna förbättrat sin läshastighet, och 61 procent låg på minst årskurs 7-nivå.

Utöver de mätbara resultaten märkte vi också att många elever började se sig själva som läsare. De fick ett kvitto på att de utvecklades, och flera uttryckte stolthet över att läsa snabbare och mer säkert. Det blev en viktig del av deras självbild.

Vilka lärdomar har ni dragit som kan vara värdefulla för andra?

Vi har sett att det är möjligt att genomföra ett sådant här projekt, och att det kräver tydlig samordning och att någon håller ihop arbetet. Det gör skillnad att ha flera vuxna i klassrummet, både för relationerna mellan elever och för samarbete mellan kollegor.

Vi ser också att det är värdefullt att kombinera intensivträningen med parallell skönlitterär läsning. När eleverna upplever att de får flyt i sin läsning, stärks också deras motivation.

Har vi tankar om nästa steg?

Eftersom vi såg tydliga resultat – både i elevernas läshastighet och i hur de ser på sig själva som läsare – har vi nu lagt in intensivläsningen som en återkommande del i vårt årshjul. Vår förhoppning är att det ska bli ett naturligt inslag i undervisningen, där vi tillsammans stärker både läsförmåga och läsglädje.