När rektor Jan-Erik Nyström från Tegelviken talar om trygghet, studiero och klimat börjar han i undervisningen. Samtidigt som vi pratar om att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande för att få kvalitet i undervisningen behöver vi prata om hur vi kan arbeta främjande, förbyggande och åtgärdande för att säkerställa trygghet och studiero.

– Vi måste prata om kvaliteten i undervisningen och om trygghet. För det handlar om tillgänglig undervisning, om klimatet i klassrummet, om hur vi bygger relationer. Det är samma begreppsapparat som vi behöver använda mer systematiskt, oavsett om vi pratar undervisning eller trygghet, säger han.

Han beskriver det som två vågskålar: Undervisning och Trygghet. Båda påverkar elevernas mående, och i förlängningen även deras resultat.

– Det är två kommunicerande kärl. Vi kan inte välja det ena och hoppas på effekt i det andra.

Tegelvikare

På Tegelviken har man en tydlig idé om gemenskap och förväntningar: Alla elever ska lyckas på Tegelviken. Det gäller inte bara elever utan även personal och vårdnadshavare. Alla är Tegelvikare. Det formuleras i en enkel grundregel:

– Allt vi kommunicerar ska vara snällt, sant och nödvändigt.

Den frasen återkommer i många sammanhang och har blivit en vägledande princip för att skapa ett bra klimat. Den används för att uppmuntra positiva beteenden, men också för att tydliggöra vad som inte är okej.

Ett flödesschema med en tanke bakom varje steg

När det gäller misstänkta kränkningar har skolan tagit fram ett detaljerat flödesschema som används konsekvent i arbetet. Det visar vem som gör vad, när och hur.

Mentor har en central roll, inte bara som stöd till eleven utan också som processansvarig. Det är mentor som leder utredningen, dokumenterar i Prorenata och ser till att uppföljning sker. Men ingen lämnas ensam.

– Mentorn har ansvar, men det finns också möjlighet att ta hjälp av trygghetsteamet. En del av trygghetsteamet hjälper till med det åtgärdande arbetet vid kränkningsärenden (den sk “prorenatagruppen”) och ser till att det finns stöd, berättar Linda, som har en särskild roll i arbetet med kränkningar.

Fritids är en självklar del av skolans trygghetskedja

En annan viktig del är att mentorsansvaret sträcker sig bortom lektionstid. Det gäller även om kränkningar sker på fritids, i korridoren eller på skolgården.

– Den som ser händelsen är medansvarig men det är mentor som håller ihop arbetet. Det funkar för att våra mentorer har starka relationer med sina elever, och för att vi har tydliga roller, förklarar Linda.

För låg-, mellan- och högstadiet finns utsedda personer som tar emot ärenden och hjälper till att fördela ansvar. Det handlar inte om att någon ska "äga" frågan utan om att vi ska agera tillsammans, tydligt och med respekt.

– Det är alltid illa när någon utsätter, men det är särskilt allvarligt om någon blir utsatt upprepade gånger. Då behöver vi också jobba med skyddet runt den eleven, inte bara med den som kränker, betonar Linda.

Från pappersrutiner till verklig förändring

Under presentationen berättade de hur arbetet med Prorenata förändrat skolans hantering av kränkningsärenden över tid.

– Första året var det bara krångligt, ingen kom ihåg sina lösenord, säger Linda och ler. Men efter ett tag började alla anmäla och det var först då vi kunde se vad vi faktiskt behövde arbeta med.

Nu har skolan en rutin som sitter. Det gör att alla anmälningar också leder till utredningar och uppföljning. Det är just där, säger Jan-Erik, som förändringen sker.

– Det är inte antalet anmälningar som är det viktiga. Det viktiga är vad vi gör med dem.

Tydliga kanaler och stöd för personalen

På Tegelviken finns en fast tid varje vecka då personal kan boka in sig för att få stöd av Linda i ärenden som rör kränkningar. Hon har också en löpande dialog med de trygghetsansvariga på mellan- och högstadiet. På lågstadiet sker mycket av hanteringen direkt i stunden, eftersom personalen arbetar tätt tillsammans med eleverna under hela dagen.

Utöver dessa fasta strukturer finns en levande dialog i arbetslagen. Små händelser hanteras nära, medan större händelser snabbt förs vidare till fler.

Varje läsår startas dessutom med en gemensam genomgång för all personal så att alla vet vad som gäller och arbetet med kränkningar kan hållas samman över tid.

En organisation där ansvar hålls levande

På Tegelviken har arbetet med kränkningar fått ta plats i hela skolans organisation. Systematiken syns inte bara i flödesschemat och skolans rutiner, utan också i de samtal som pågår i vardagen i arbetslag, mellan ansvariga på olika stadier och i den struktur som finns för elevhälsoteam och trygghetsteam

– Vi har en tydlig fördelning. I EHT fokuserar vi på undervisningen och tillgänglighet. När det gäller kränkningar är det trygghetsgruppen som håller i trådarna, förklarar Jan-Erik.

Det ger skolledningen överblick, mentorerna stöd och eleverna en trygghet i att ärenden tas på allvar.

Ta del av Tegelvikens flödesschema

Nyfiken på Tegelvikens flödesschema? Skriv in din e-postadress här så landar det snart i din inkorg.