Vad ville ni åstadkomma?

I samband med arbetet med pedagogiska utredningar identifierade vi flera utvecklingsområden som vi ville fokusera på:

• Stärka elevernas ord- och begreppsförråd, särskilt i begreppsrika ämnen som SO och NO.
• Öka elevernas läsning och läsförståelse för att förbättra deras resultat i alla ämnen.
• Skapa en mer differentierad och inkluderande undervisning som stödjer trygghet och studiero.

Vilka konkreta aktiviteter gjorde ni?

Gruppnivå

• Identifierade skillnader mellan ämnen: Genom pedagogiska utredningar upptäckte vi att fler elever klarade betyg i SO än i NO. Vi såg att digitala verktyg som Begreppa och nivåanpassade material användes mer i SO, vilket vi vill implementera bredare i NO.
• Språkutvecklande arbetssätt: Hela skolans aktionsforskning har haft fokus på språkutvecklande arbetssätt. Lärarna har diskuterat och delat lärdomar kring olika undervisningsstrategier.

Grupp och individnivå

• Studiestrategier i SO: I årskurs 7 har lärarna arbetat med att gemensamt markera viktiga delar i texter under helklassläsning. I åk 7-9 har de arbetat med både studieteknik och anteckningsteknik. De har tränat på olika strategier för att elever ska kunna anteckna under en genomgång men också för att använda anteckningsteknik för att sammanfatta texter som sedan kan användas underlag inför t ex prov och dylikt.
• Lässtrategier i åk 4-6: I åk F-6 har vi jobbat med lässtrategier grundade på den reciproka undervisningsmetoden. Vi har provat de olika strategierna tillsammans med eleverna när vi undervisat i läsförståelse och vi har provat detta i alla ämnen. Därefter har vi gjort observationer på varandra i klassrummen och delat med oss av våra erfarenheter.
• Ledning & stimulans i F–3: Pedagogerna i F–3 har under utvecklingstid fördjupat sig i begreppen ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Detta har bidragit till en bättre förståelse av hur undervisningen kan differentieras.
• Läsförberedelser i förskoleklass: Ett utvecklingsprojekt syftade till att öka andelen läsförberedda elever i förskoleklass. Det inkluderade:
  • Studiebesök för inspiration.
  • Observationer av undervisningen av processledare.
  • Screening med ”Hur låter orden?” för att följa elevernas fonologiska utveckling.

Hur gick det? Vilka eventuella resultat kan ni se?

• Identifierade utvecklingsområden: Arbetet med pedagogiska utredningar gav oss värdefulla insikter om elevers behov och ledde till riktade insatser för att stärka undervisningen.
• Språkutvecklande arbetssätt: Diskussioner och aktionsforskning har bidragit till konkreta förbättringar i klassrummet.
• Läsförberedelser i förskoleklass: Screeningresultat visade att alla elever hade gjort framsteg i sin fonologiska medvetenhet, och många hade knäckt läskoden.
• Digitala verktyg: Verktyg som Begreppa och nivåanpassade material har visat sig effektiva för att stödja elevernas förståelse i begreppsrika ämnen.

Vilka lärdomar har ni dragit som ni tror kan vara värdefulla och inspirerande för andra?

• Pedagogiska utredningar som verktyg: Arbetet med pedagogiska utredningar ger inte bara insikter om elevers behov, utan kan också belysa strukturella utvecklingsområden i skolan.
• Digitala verktyg: Verktyg som används strategiskt kan ge stora vinster i begreppsundervisningen och göra material mer tillgängligt för eleverna.
• Samarbete och reflektion: Att skapa utrymme för diskussioner och delande av goda exempel stärker kollegialt lärande och förbättrar undervisningen.
• Screening för läsutveckling: Regelbundna screeningar av elevernas språkliga utveckling hjälper till att planera rätt insatser och ger tydliga indikatorer på framsteg.

Språkutvecklingen har fungerat som ett paraply för vårt skolutvecklingsarbete och lett till konkreta förbättringar för både elever och lärare på Årbyskolan.