Skolbesök med fokus på tidig språk-, läs- och skrivundervisning

Inom ramen för Erasmus deltog Madelene Thunell, språk-, läs- och skrivutvecklare och Annika Christensen, övergripande specialpedagog från Eskilstuna, i jobbskuggning i Lørenskog i Norge. Syftet var att undersöka hur förskolor och skolor arbetar systematiskt med språk-, läs- och skrivutveckling i de tidiga åren. Detta var en del av ett Erasmus-utbyte där de fick möjlighet att jobbskugga verksamheter i Lørenskog i Norge. Här är andra delen i deras berättelse från Norge. Den första handlade om förskolan och denna artikel berättar om skolor i Norge.

Läs om deras berättelse från en förskola i Norge här.

Stukturerad läsinlärning

Under deras besök i Lørenskog som ligger strax utanför Oslo besökte de skolor där språk- läs- och skrivutveckling är en tydligt prioriterad och systematiskt organiserad del av undervisningen och skolorna hade utöver det även särskilda läsinsatser i olika perioder. De besökte Fjellhammar skole, Benterud skole och Solheim skole, där de fick ta del av olika men genomtänkta arbetssätt som vilade på en gemensam struktur.

Arbetet utgår från en kommunal läsplan som sedan anpassas lokalt, vilket skapar en gemensam riktning samtidigt som undervisningen formas efter elevernas behov.

En central del i organisationen är att särskilt utbildade läslärare ansvarar för den tidiga läsinlärningen. De leder, samordnar och utvecklar arbetet och fungerar som ett stöd både för lärare och elever. Genom deras kompetens säkerställs kvalitet och kontinuitet i undervisningen, samtidigt som de bidrar till kollegialt lärande, gemensamma arbetssätt och insatser i hela verksamheten.

Undervisningen vilar på tidig kartläggning, kontinuerlig uppföljning och snabba anpassningar. Elevernas progression följs systematiskt och insatser sätts in i rätt tid, ofta i korta cykler där undervisningen justeras utifrån aktuella behov.

I den tidiga undervisningen arbetar skolorna med två parallella spår som tydligt är framskrivet i kommunens läsplan. Dels kartläggning samt insatser både på grupp- och individnivå med hjälp av den digitala lärresursen ASKI RASKI från Inläsningtjänst (ILT Education) med strukturerad bokstavs- och ljudträning, dels arbetssättet att skriva sig till läsning (STL+), där digitala verktyg används som stöd i elevernas utveckling. Fokus ligger hela tiden på att utgå från det eleverna kan och bygga vidare därifrån. På en skola hade de även påbörjat en satsning med språkutvecklande arbete genom genrepedagogik och cirkelmodellen.

Undervisningen kännetecknas av modellering, synliga mål och formativ återkoppling. Eleverna ges möjlighet att delta utifrån sina förutsättningar genom olika former av stöttning, exempelvis startmeningar, gemensamt skrivande eller individuella anpassningar.

Lektionsexempel åk 2: Pulverhäxan och vårtecken

Ett konkret undervisningsexempel var en lektion där eleverna arbetade med tema vårtecken. Uppgiften var att skriva ett brev till Pulverhäxan som tidigare hade varit och besökt dem. Här skulle eleverna beskriva vad som händer i naturen på våren utifrån egna erfarenheter och bilder de själva hade tagit med hjälp av sina iPads.

Lärarna kombinerade tydliga strukturer med kreativitet. Skrivkriterierna synliggjordes, och texten modellerades gemensamt innan eleverna arbetade vidare själva. Undervisningen gav utrymme för alla elever att delta. Några skrev egna meningar, andra fick stöd genom startmeningar eller möjlighet att skriva av delar av texten för att komma igång. Efter en stund projicerade läraren en elevs text på skärmen och eleverna fick gemensamt ge respons på elevens text utifrån kriterierna på tavlan. Därefter fortsatte de arbeta vidare med sina texter.

Här blev det tydligt hur struktur, fantasi och språkutveckling kan samverka. Genom formativ återkoppling och gemensamt fokus på innehåll och uttryck skapades en undervisning där elevernas delaktighet och lärande stod i centrum. Alla elever skrev digitalt på iPads i appen Skolstil 3 och lyssnade på sin egen text.

Särskilt stöd och insatser

Pedagogiskt och psykologiskt kontor (PPK)

Som ett komplement till skolornas arbete finns det pedagogisk-psykologiska kontoret (PPK), som utgör en central stödfunktion i det norska skolsystemet. Deras uppdrag är att arbeta både främjande, förebyggande och åtgärdande för att stärka elevers lärande och utveckling.

En viktig del av arbetet är handledning till skolans personal. PPK fungerar som ett kvalificerat stöd i pedagogiska frågor, där fokus ligger på att utveckla undervisning och lärmiljöer snarare än att enbart rikta insatser mot enskilda elever. Genom observationer, konsultation och gemensam analys bidrar de till att skapa hållbara lösningar i klassrummet.

PPK ansvarar även för utredningar när elever kan vara i behov av särskilt stöd. Dessa ligger till grund för beslut om insatser och anpassningar. Samtidigt är utgångspunkten att stöd i första hand ska ges inom den ordinarie undervisningen, vilket gör det förebyggande arbetet centralt.

Arbetet sker i nära samverkan med skolledning, lärare och speciallärare.