I början av 2025 gick ett par pedagoger med i nätverket Språk-, läs- och skrivutvecklare tillsammans med främst grundskolor i Sörmland. Nätverkets tema handlade om hur vi kan möta pojkar och på bästa sätt stimulera deras läsutveckling och läsintresse. Förskolan tog fasta på detta genom ett arbete med att stärka barnens tidiga språkutveckling, skapa trygghet i högläsningssituationer och arbeta aktivt för att väcka intresse för både skönlitteratur och sakprosa. Förankringen i läroplanen var central, att ge barnen stimulerande läsmiljöer, rika samtal, högläsning av hög kvalitet och möjlighet att leka med språk. Som läscertifierad förskola arbetar Stenby dessutom utifrån Lässatsningens kriterier med målet att varje barn ska se sig själv som en läsande person med tilltro till sin egen förmåga.

Hur gjorde de för att nå sina mål?

De berättar att de använde en språkmatris inom områdena verbalt språk och högläsning för att synliggöra behov och utveckling, kartlade läsmiljöerna och deltog i kompetenshöjande insatser, bland annat föreläsningar från Mångfaldens förskola om samtal kopplade till böckers innehåll. Läscertifieringens olika insatser användes som stöd under hela processen. Pedagogerna utgick också från frågor som:

• Vilket syfte har högläsningen?
• Hur är kvaliteten på högläsningen och litteraturvalet?
• Hur inspirerar vi pojkar att delta?
• Hur tar vi reda på deras intressen och erfarenheter?

I praktiken arbetade de på många sätt för att skapa nyfikenhet och läslust. Förskolan arbetade både tematiskt utifrån böcker och med spontan högläsning. De äldre barnen deltog i 5 + bok = film, och barngruppen gick regelbundet till bokbussen där barnen fick välja böcker och ställa frågor. Pedagogerna skapade intresse genom att prata om bilder, använda konkret material och forma läsmiljöer som lockade till läsning. Barnen fick vara delaktiga i bokval, och vårdnadshavare uppmuntrades att låna hem böcker. Skapande aktiviteter som målning och ritande kopplat till böcker användes för att fördjupa intresset, liksom dramatiseringar som gav både lust, nyfikenhet och en djupare förståelse för begrepp och innehåll.

Arbetet har gett goda resultat

Pedagogerna ser att barnens nyfikenhet och vilja att läsa har ökat, liksom deras engagemang under högläsning. Särskilt pojkars delaktighet och intresse har blivit tydligare, och språkmatrisen visar utveckling inom både talspråk, ordförråd och deltagande i samtal. Läsmiljöerna har blivit mer levande och barnen söker sig i större utsträckning själva till böckerna. Samtidigt har arbetssätten skapat fler tillfällen för barnen att uttrycka sina tankar och funderingar.

Förskolan har dragit flera lärdomar

De ser att konkreta, lustfyllda aktiviteter och ett aktivt lyssnande på barnens frågor och intressen gör stor skillnad. Barnens delaktighet i val av böcker, bildstöd och dramatiseringar har stärkt deras engagemang. Att vara förberedd, planerat tydliga frågor inför högläsningen har också hjälpt pedagogerna att höja kvaliteten och göra läsupplevelserna mer språkutvecklande.

Nästa steg handlar om att fortsätta utveckla och fördjupa arbetet

Förskolan vill bygga vidare på struktur och återkoppling genom språkmatrisen, utveckla fler stimulerande läsmiljöer och fortsätta kompetenshöjande insatser inom högläsning och samtal. De ser också möjligheter att ytterligare involvera vårdnadshavare och att fortsätta arbeta riktat med pojkars läsintresse i linje med nätverkets fokus.