Eskilstuna kommun

Vad är intellektuell funktionsnedsättning (IF)?

För att en elev ska kunna vara mottagen i anpassad grundskola krävs att eleven har en intellektuell funktionsnedsättning. Det är denna mottagning som också gör det möjligt för eleven att, helt eller delvis, få sin undervisning i grundskolan genom integrering. För att kunna förstå vad integrering innebär i praktiken behöver vi därför först förstå vad intellektuell funktionsnedsättning är och hur den påverkar lärande i skolans vardag.

Illustration av tre elever som är tillsammans på skolgården

Vad innebär intellektuell funktionsnedsättning?

Intellektuell funktionsnedsättning innebär en nedsättning av den intellektuella förmågan. Det påverkar hur en person förstår, lär sig nytt, löser problem och klarar vardagliga situationer. I skolan får detta konsekvenser för hur undervisning behöver organiseras och genomföras.

Det finns stora variationer inom intellektuell funktionsnedsättning. Den delas ofta in i lindrig, medelsvår, svår och mycket svår. Förutsättningarna skiljer sig därför mycket mellan olika elever. Man brukar uppskatta att ungefär en procent av Sveriges befolkning har en intellektuell funktionsnedsättning. När elever är integrerade mellan skolformer rör det sig om elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, som med rätt stöd och anpassningar kan delta i undervisning i grundskolans sammanhang.

Hur kan IF märkas i skolvardagen?

Elever med intellektuell funktionsnedsättning kan behöva längre tid och mer stöd för att:

  • förstå instruktioner
  • lära sig nya moment
  • uttrycka tankar, behov och känslor
  • organisera sin vardag och sitt skolarbete

Det kan till exempel visa sig genom att en elev:

  • har svårt att komma i gång med en uppgift utan tydlig start
  • behöver samma instruktion flera gånger, gärna på samma sätt
  • blir osäker när schemat ändras eller när aktiviteter sker oväntat
  • har svårt att välja mellan flera alternativ samtidigt

Exempel från undervisningen

I klassrummet kan IF ta sig uttryck på olika sätt.

En elev kan till exempel delta aktivt i en gemensam genomgång, men få svårt att arbeta vidare självständigt när uppgiften inte är tydligt avgränsad. En annan elev kan förstå innehållet i stunden, men behöva stöd för att minnas vad som gjordes tidigare eller för att se hur olika moment hänger ihop.

I övergångar, som när lektionen slutar eller när klassen byter aktivitet, kan vissa elever behöva extra stöd för att veta vad som ska hända och vad som förväntas av dem. När detta stöd finns på plats ökar tryggheten och möjligheten att delta.

Hur kan undervisningen möta elever med IF?

Eftersom elever med IF inte är en homogen grupp behöver undervisningen utgå från varje elevs behov, intressen och förutsättningar. Det kan handla om att ta reda på:

  • hur eleven tar till sig information
  • vilka former av stöd som fungerar bäst
  • hur kommunikationen fungerar
  • vilka hjälpmedel som underlättar

Ett vanligt och fungerande arbetssätt är att använda tydliggörande pedagogik. Det innebär att undervisning och aktiviteter görs så begripliga som möjligt genom struktur och visualisering.

Det kan till exempel handla om att:

  • visa vad som ska hända under dagen
  • tydliggöra vilka uppgifter som ska göras
  • visa vad som händer efteråt

Schema, bilder och visuellt stöd kan hjälpa eleven att förstå skoldagens upplägg och känna trygghet.

Anpassningar som gynnar fler elever

Många lärare använder redan i dag arbetssätt som syftar till att skapa tydlighet, struktur och trygghet för elever som behöver något mer i undervisningen. Det kan handla om att ge instruktioner i flera steg, skapa förutsägbarhet i skoldagen, använda visuellt stöd eller ge extra tid i övergångar mellan aktiviteter.

Dessa arbetssätt är ofta helt avgörande för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Samtidigt är de välkända och beprövade i undervisning för många andra elever. När undervisningen görs tydlig och begriplig blir det lättare för fler att hänga med, delta och visa sitt kunnande.

På så sätt blir anpassningar för integrerade elever en del av undervisningens kvalitet snarare än något som ligger vid sidan av. Det som från början syftar till att möta elever med IF bidrar ofta till ökad trygghet, studiero och delaktighet i hela gruppen.

Att undervisa elever med IF handlar inte om att sänka förväntningarna. Tvärtom är det viktigt att eleverna får möta undervisning som utmanar och stimulerar deras lärande. Med rätt stöd, tydliga mål och genomtänkt undervisning kan elever utvecklas, bygga kunskap och behålla en lust att lära över tid.

Här är några pedagogiska anpassningar som ofta hjälper:

  • Tydliga instruktioner
  • Avgränsade uppgifter
  • Bildstöd
  • Muntliga prov
  • Mer tid och genomgångar
  • Individuellt schema på bordet
  • Ett arbetssätt de känner igen
  • Fiffig kompis (en kompis eller lärare som kan fungera som stöd)

Frågor för samtal och reflektion

  1. Vad vet jag faktiskt om intellektuell funktionsnedsättning – och vad bygger jag mina föreställningar på?
  2. Vilken information behöver jag ta reda på om just den här elevens sätt att lära?
    – Hur tar eleven till sig information?
    – Vad brukar fungera bra?
    – När blir det svårt?
  3. I vilka delar av min undervisning ställer jag höga krav på självständighet, minne och abstrakt tänkande?
  4. Hur tydlig är starten på mina uppgifter?
    Skulle en elev veta exakt hur man kommer i gång utan extra muntlig förklaring?
  5. Hur ser övergångarna ut i min undervisning?
    Är det tydligt vad som händer nu, sedan och efteråt?
  6. Om eleven fastnar – vad är det första jag undersöker?
    Förståelsen? Minnet? Struktur? Språk? Ork?
  7. Vilka arbetssätt använder jag redan i dag som kan bli en styrka i mötet med den här eleven?
Uppdaterad: 19 mars 2026