Syftet med överlämningen är att skapa kontinuitet i matematikundervisningen vid övergången mellan årskurs 6 och 7. Fokus ligger på undervisning, progression och fungerande anpassningar, för att undervisningen i årskurs 7 ska kunna ta avstamp i etablerade arbetssätt och vidareutveckla elevernas lärande. Överlämningen ska ge mottagande lärare konkret och användbar kunskap som stöd i fortsatt planering och undervisning.

Förberedelse

Inför överlämningen tar båda stadierna med material som används i undervisningen. Detta utgör underlag för en gemensam analys av progression, undervisningsupplägg och övergångar mellan stadierna.

• Läromedel som används i matematik i årskurs 6 respektive årskurs 7
• Tillhörande lärarhandledningar
• Exempel på prov eller andra bedömningssituationer som använts under året
• Exempel på arbetsmaterial, exempelvis arbetsblad, rutinuppgifter eller fördjupningsuppgifter
• Eventuella planeringsstöd eller kompletterande material som används återkommande i undervisningen

Del 1: Läromedelsjämförelse

Som en inledning kan det vara lämpligt att göra en jämförelse mellan det läromedel som eleverna lämnar och det läromedel som används i mottagande årskurs. Syftet är att synliggöra övergångar i innehåll och arbetssätt samt identifiera vilka eventuella bryggor som behöver byggas i undervisningen, så att eleverna möter en undervisning där de känner igen sig.

Arbetet inleds med att gemensamt bläddra igenom materialen och identifiera vilka arbetsområden som återkommer i både årskurs 6 och 7, var det finns tydliga övergångar mellan stadierna, var innehållet fördjupas och var eleverna möter ökade krav. Det kan handla om högre grad av självständighet, ökade krav på resonemang eller ett högre arbetstempo, men också om olika sätt att presentera samma matematiska innehåll.

Utifrån detta kan följande frågor ligga till grund för samtalet:

1. Vilket matematiskt innehåll är gemensamt i årskurs 6 och 7, och hur presenteras det i materialen?
2. Vad är lika?
3. Vad förändras i hur innehållet introduceras eller förklaras?
4. I vilka delar bygger undervisningen i årskurs 7 tydligt vidare på tidigare kunskap, och var förutsätts kunskaper som kan behöva återaktiveras?
5. Var repeteras kunskap?
6. Var möter eleverna direkt nästa nivå?
7. Vilka arbetssätt eller metoder möter eleverna, och hur förändras deras roll från årskurs 6 till 7?
8. Vad förväntas eleverna göra, exempelvis lösa uppgifter, förklara eller resonera?
9. Introduceras nya sätt att arbeta?
10. Var finns behov av att bygga broar i undervisningen för att skapa en sammanhängande övergång?
11. Finns det moment där elever riskerar att tappa förståelse eller tempo?
12. Vad behöver göras i undervisningen för att stötta övergången?

Målet är att synliggöra både styrkor och möjliga risker i övergången, såsom glapp i innehåll eller otydliga förväntningar.

Del 2: Fungerande undervisning och anpassningar

I denna del utgår samtalet främst från lärarnas erfarenheter i årskurs 6. Lärare i årskurs 7 lyssnar aktivt och ställer frågor för att få en tydlig bild av hur undervisningen fungerar och vad som stöttar elevernas lärande.

Med fortsatt fokus på innehåll och progression riktas nu uppmärksamheten mot undervisningen i klassrummet. Syftet är att synliggöra undervisningssituationer som fungerar väl, samt vilka anpassningar som haft betydelse i praktiken. Samtalet ska också ge utrymme för reflektion kring arbetssätt som inte nått hela vägen.

Målet är att ge mottagande lärare ett undervisningsnära underlag som bidrar till en sammanhängande och igenkännbar undervisning.

Följande frågor kan vägleda samtalet:

1. När fungerar undervisningen bra?
   Med utgångspunkt i materialen: när upplever ni att matematikundervisningen fungerar särskilt väl i respektive klass?
2. Vad gör läraren?
3. Vad gör eleverna?
4. Hur är uppgifterna utformade?
5. Vad stöttar elevernas lärande?
   Utgå från de situationer som beskrivits.
6. Vilka anpassningar eller arbetssätt gör skillnad?
7. Hur genomförs de konkret?
8. När fungerar det som bäst?
9. Vad behöver följa med till årskurs 7?
10. Finns det arbetssätt eller strukturer som är viktiga att känna igen?
11. Vilka mönster i elevgruppen påverkar hur undervisningen behöver organiseras?
12. Finns det sådant som kan bli utmanande i övergången?

Del 3: Slutsatser

Samtalet dokumenteras med fokus på sådant som är direkt användbart i undervisningen i årskurs 7. Utgå från konkreta undervisningssituationer och formulera det ni kommer fram till så att det går att känna igen och använda även i andra grupper. I första hand lyfts mönster på gruppnivå och faktorer som påverkar undervisningen. Vid behov kan enskilda elever kort beröras för att förtydliga.

I undervisningen med denna elevgrupp ser vi att:

Följande anpassningar fungerar väl:

Följande har prövats men fungerar mindre bra:

Detta är viktigt att veta om gruppen:

Följande mönster behöver tas hänsyn till i undervisningen:

Detta är viktigt att tänka på i undervisningen framåt:

Målet är att övergången till årskurs 7 ska präglas av kontinuitet i undervisningen, där eleverna möter igenkänning i arbetssätt och samtidigt ges möjlighet att utvecklas vidare i sitt matematiska tänkande. Dokumentationen ska ge mottagande lärare ett konkret underlag för planering av undervisningen och bidra till en trygg och tydlig start.

Avsluta överlämningen med en gemensam reflektion:

• Vad tar vi med oss i undervisningen framåt?