Vi känner igen början. En ny klass samlas för första gången, eleverna letar efter rätt sal och försöker förstå schemat. De bär med sig erfarenheter, styrkor och behov från tidigare skolår, samtidigt som de ska hitta sin plats i ett helt nytt sammanhang. Just där avgörs mycket. Att ta emot en elev som lämnat något invant bakom sig kräver både lyhördhet och professionell blick. Det handlar inte bara om att starta ett ämne, utan om att skapa en start som blir meningsfull.

Forskning och myndighetsrapporter beskriver övergångar som avgörande skeden. För gymnasieelever innebär de ofta nya lärare, en ny grupp kamrater och nya krav i undervisningen. Vardagens rutiner förändras, förväntningarna i klassrummet skiftar och sättet att visa sina kunskaper ser annorlunda ut. Om mottagandet sker utan tydlighet och struktur riskerar eleverna att lägga mer energi på att orientera sig än på att lära.

Det är här våra val gör skillnad. Genom att synliggöra lärstrategier och uppmuntra eleverna att reflektera över sina egna styrkor och behov, ger vi dem något värdefullt att bära med sig in i gymnasiet. När de förstår sig själva som lärande individer och får stöd i att ta ansvar för sitt arbete ökar förutsättningarna att landa tryggt i det nya sammanhanget.

Vad menar vi med övergångar?

Begreppet övergång används i utbildningssammanhang för att beskriva de förändringar som sker när en elev rör sig mellan olika delar av skolväsendet, till exempel mellan skolformer, program eller lärare. Övergångar handlar både om praktiska förändringar i miljö och organisation, och om psykosociala och pedagogiska processer som kan påverka elevens utveckling, trygghet och lärande.

Skolinspektionen beskriver övergångar som centrala händelser i en elevs skolgång. Att börja på gymnasiet, att gå från ett introduktionsprogram till ett nationellt program eller att byta program och skola under studietiden innebär ofta nya sammanhang som påverkar elevernas självbild, motivation och studieresultat. För elever i anpassad gymnasieskola kan dessa förändringar innebära särskilda utmaningar. I sådana fall blir behovet av trygghet, förutsägbarhet och god förberedelse extra viktigt.

Övergångar kan väcka oro, särskilt när de sker utan tydlig struktur, förberedelse och delaktighet. Elever kan känna osäkerhet inför nya krav, förändrade relationer eller otydliga rutiner. Det blir tydligt när det som tidigare fungerat tas bort utan att ersättas. En elev som är van vid tydliga instruktioner och ett högt vuxenstöd kan plötsligt förväntas planera själv, förstå nya normer och prestera i ett annat tempo.

I sådana situationer spelar igenkänning, relationer och kontinuitet en viktig roll. När dessa skyddsfaktorer rubbas påverkas inte bara elevens trygghet, utan också möjligheten att ta till sig undervisningen och känna sig hemma i det nya. För att den mottagande läraren ska kunna möta eleven på rätt sätt behöver det finnas kunskap om vad som tidigare har fungerat. Annars riskerar vi att feltolka signaler, sätta fel förväntningar och tappa värdefull tid under de första veckorna.

Mjuka och markerade övergångar

I många beskrivningar av skolövergångar används begreppen mjuka och markerade övergångar. De hjälper oss att förstå hur övergångar kan upplevas och vad de kräver.

En mjuk övergång är planerad med elevens behov i centrum. Den sker stegvis och bygger på igenkänning. I gymnasieskolan kan det till exempel handla om att elever på introduktionsprogram får prova ämnen inom ett nationellt program, att blivande ettor bjuds in till besök och gemensamma aktiviteter på vårterminen eller att arbetssätt och rutiner i början påminner om dem eleverna känner igen från grundskolan. När det nya bygger på igenkänning blir steget mindre och tryggheten större.

En markerad övergång innebär tydligare skiften. Det kan vara att börja i årskurs 1 på gymnasiet med nya kamrater, nya lärare och helt nya förväntningar. Det kan också vara att byta program där både ämnesinnehåll, tempo och arbetssätt skiljer sig mycket från det man lämnat. Sådana övergångar kan vara svåra att göra mjuka eftersom de innebär stora förändringar i både undervisning och social miljö. Just därför blir det avgörande hur vi förbereder och hur vi tar emot eleverna, så att de snabbt kan känna sig hemma i det nya.

Både mjuka och markerade övergångar är en del av gymnasiets vardag. Det viktiga är att vi planerar ur elevens perspektiv. När vi gör det, och skapar igenkänning, förståelse och stöd, blir också det nya en del av en sammanhängande skolgång.

Hängmatteeffekten

När vi följer elevgrupper över tid i Eskilstuna syns ett återkommande mönster. I samband med skolövergångar tenderar resultaten att sjunka något, för att sedan stiga igen. I linjediagram över resultaten blir det som en mjuk svacka. Formen påminner om en hängmatta och har därför fått smeknamnet” hängmatteeffekten”.

Det här fenomenet syns i många skolor och kommuner. Övergångar till gymnasiet innebär ofta en fas där både känslan av trygghet och möjligheten att visa kunskaper påverkas. Det är sällan ett tecken på att eleverna har lärt sig mindre. Oftast finns kunskaperna kvar, men förändrade förutsättningar gör det svårare att visa vad man kan. Det som förändras är relationerna till lärare och kamrater, rutinerna i vardagen, undervisningens upplägg och de sätt vi använder för att bedöma. Därför behöver vi gymnasielärare möta eleverna där de befinner sig och skapa förutsättningar för att kunskaperna ska bli synliga i det nya sammanhanget.

När vi ser hur mycket som påverkas i samband med en övergång blir det tydligt varför överlämningar spelar en så stor roll. De kan göra vägen mjukare genom att knyta ihop det som varit med det som ska bli. När vi delar det som har fungerat i undervisning, rutiner, relationer och bedömning får nästa lärare bättre förutsättningar att bygga vidare.

Överlämning

När en elev börjar i en ny klass eller på ett nytt program underlättar det om vi som tar emot får veta vad som har varit betydelsefullt för lärandet hittills. Det kan handla om relationer, undervisningssituationer, rutiner eller sätt eleven har visat sina kunskaper. Det viktiga är att lyfta fram det som gör skillnad framåt.

Överlämningar är ett sätt att skapa kontinuitet i undervisningen. Informationen ska vara saklig och relevant och ge nästa lärare möjlighet att bygga vidare där eleven är. Det kan göras skriftligt, men också i samtal. Ofta är det just i samtalet som nyanser och sammanhang blir tydliga.

Våra ord formar förväntningar

I gymnasieskolan handlar överlämningar ofta om att ta emot elever från grundskolan eller från ett annat program. Ibland lämnar vi också själva över. Oavsett riktning spelar orden vi använder en avgörande roll. Ibland får en lärare höra i en överlämning att en elev har ”stora behov” eller att eleven ”inte kan” vissa saker, men så visar det sig att eleven faktiskt kan, bara inte i alla lärmiljöer. Det är en viktig påminnelse. Därför behöver vi vara särskilt varsamma när vi beskriver en elev för någon annan. Våra ord formar förväntningar. Om vi fokuserar för mycket på svårigheter, eller beskriver eleven genom personliga egenskaper, kan vi begränsa både synen på eleven och möjligheten att upptäcka styrkor.

Överlämningar ska vara sakliga. Det betyder att vi beskriver situationer, arbetssätt och undervisningssammanhang och inte personlighet eller tolkningar. Vi ska inte undvika att sätta ord på utmaningar, men vi kan beskriva dem på ett användbart sätt så att nästa lärare kan agera klokt. Jämför uttalanden i tabellen för att se hur skillnaden i språk påverkar vad som blir möjligt att förstå och vad som blir möjligt att göra.

Digitala överlämningar i Prorenta

I Eskilstuna används Prorenata för att skicka och ta emot digitala överlämningar mellan skolor. För gymnasiet gäller det framför allt elever som kommer från årskurs 9, elever som går från introduktionsprogram till nationellt program och elever som byter program eller skola under gymnasietiden.

Syftet är att nästa lärare snabbt ska få en saklig och användbar bild av vad som har fungerat hittills. På Pedagog Eskilstuna finns filmer som visar hur vi skapar ett överlämningsärende och hur vi tar emot information i systemet:

• skapar ett överlämningsärende
• läser och tar emot överlämningar

Till instruktionerna i Prorenata