Enkät för att kartlägga nuläge, styrkor och utvecklingsområden i skolans arbete med bedömning.

Svarsskala:
1 = Inte alls
2 = I liten grad
3 = Delvis
4 = I hög grad
5 = I mycket hög grad

Bedömningens grunder

1. Jag har kunskap om hur bedömningens roll i skolan har förändrats över tid.
2. Jag har reflekterat över hur bedömning hänger ihop med skolans demokratiuppdrag.
3. Jag kan tolka och tillämpa styrdokumenten i mitt ämne.
4. Jag har förståelse för allsidig och sammantagen bedömning.
5. Jag känner till elevens rättigheter och regler kring bedömning, anpassningar och nationella prov.

Innan – planering och delaktighet

1. Jag konkretiserar och förklarar lärandemål så att eleverna förstår vad, hur och varför.
2. Jag planerar undervisning så att syfte, centralt innehåll, undervisning och bedömning hänger ihop.
3. Jag planerar för progression och ökad svårighetsgrad över tid.
4. Jag planerar redan från början in formativa kontrollstationer under arbetsområdet för att se så att vi är på rätt väg.

Under – i klassrummet

1. Jag använder formativa strategier för att stötta lärandet i stunden.
2. Jag ger återkoppling som hjälper eleverna att gå vidare i sin utveckling.
3. Jag varierar mina bedömningsformer för att ge alla elever en rättvis chans att visa sitt kunnande.
4. Jag har en plan för hur jag forma min undervisning när jag märker att elever inte har visat tillräckligt kunnande.
5. Jag planerar min undervisning så att eleverna är delaktiga i sin bedömning och sitt lärande.

Efter – analys och insatser

1. Jag analyserar vad elevernas resultat visar.
2. Jag planerar för insatser utifrån elevernas resultat och går inte vidare med nya moment för tidigt.
3. Vi arbetar kollegialt med samplanering och sambedömning.
4. Vi pratar om hur resultat på nationella prov och betyg hänger ihop.

Övergångar

1. Vi har strukturer för överlämning.
2. Vi har samsyn kring bedömning mellan årskurser och stadier.
3. Vi sambedömer nationella prov mellan stadiegränser (exempelvis lärarna i årskurs 4 sambedömer NP tillsammans med lärarna i årskurs 3).

Bedömning och framtidstro

1. Jag upplever att vår bedömningspraktik bidrar till ökad stress hos eleverna.
2. Jag upplever att vår bedömningspraktik bidrar till elevernas framtidstro.

AI i mitt arbete

1. Jag använder AI för att få förslag på hur jag kan variera min bedömning.
2. Jag använder AI för att få förslag på hur jag kan formulera lärandemål och tillhörande formativa kontrollstationer.
3. Jag använder AI i mitt formativa bedömningsarbete.
4. Jag uppmuntrar elever att använda AI i sitt lärande.

Avslutande öppna frågor

1. Vad fungerar bra i skolans arbete med bedömning idag?
2. Vilka utvecklingsområden ser du?
3. Vad skulle du vilja veta mer om eller utveckla tillsammans med kollegor?

Den här intervjuguiden kan användas för att samla in lärares uppfattningar och erfarenheter av bedömning i praktiken. Intervjuerna utgör en del av nulägesanalysen och kan ge ett viktigt underlag för att identifiera utvecklingsområden kopplade till modulkursens olika delar.

Hur kan intervjun användas?

• Använd hela guiden eller välj ut teman ni vill fördjupa er i.
• Intervjun kan göras enskilt, i par eller i grupp (fokusgrupp).
• Anteckna svaren direkt.
• Följdfrågor står i parentes. Dessa är frivilliga och kan användas för att fördjupa eller förtydliga svaren.

Intervjuguide: Lärares syn på bedömning i skolan

Bedömningens utformning och styrning

1. Hur planerar du för bedömning i din undervisning?
   (Hur kopplar du samman mål, undervisning och bedömning?)
2. Hur brukar du arbeta med att synliggöra betygskriterier för eleverna?
   (Hur förklarar du vad som krävs för olika betyg?)
3. Vad betyder rättvis bedömning för dig?
   (Vilka dilemman upplever du kring likvärdighet och rättvisa?)
4. Hur gör du för att eleverna ska förstå vad som bedöms?
   (Vad fungerar bra – och vad är mer utmanande?)
5. Hur ofta genomför du bedömningar som dokumenteras eller kommuniceras?
   (Vad styr omfattningen och vilka former använder du?)
6. I vilken utsträckning involveras eleverna i att förstå eller påverka sin bedömning?
   (Hur arbetar du med elevinflytande i bedömningen?)

Bedömningens påverkan på lärande och undervisning

1. Hur upplever du att bedömning påverkar elevernas lärande och motivation?
   (Vilka skillnader ser du mellan olika elever?)
2. Hur arbetar du med återkoppling?
   (Vilka former använder du, och vad brukar fungera bäst?)
3. Hur påverkar bedömning elevernas känslor, självkänsla och trygghet?
   (Har du exempel på när det fungerat väl eller skapat stress?)

Variation, tillgänglighet och utveckling

1. Vilka bedömningsformer använder du i din undervisning?
   (Hur varierar du mellan muntligt, skriftligt, praktiskt?)
2. Hur arbetar du med självbedömning eller kamratbedömning?
   (Vilken funktion fyller det för dig och för eleverna?)
3. Hur anpassar du bedömning för att möta olika elevers behov?
   (Hur hanterar du till exempel NP-anpassningar eller undantagsbestämmelsen?)
4. Hur arbetar du vidare efter en bedömning – för att stötta elever som inte visat tillräckligt kunnande ännu?
   (Vilken roll spelar extra anpassningar, RTI eller omplanering?)

Avslutande reflektion

1. Vad tycker du att skolan eller organisationen kan utveckla för att bedömning ska bli mer begriplig, meningsfull och likvärdig?
2. Finns det något annat du vill lyfta kring bedömning i skolan?

Den här intervjuguiden är ett stöd för att samla in elevers tankar om hur bedömning fungerar i skolan. Intervjuerna är en del av att skapa ett nuläge, som kan hjälpa skolor att identifiera utvecklingsområden kopplade till modulkursen Att utveckla bedömningskompetens för en hållbar skola.

Så kan intervjun genomföras

För att eleverna ska känna sig trygga i att uttrycka sina åsikter fritt rekommenderar vi att det inte är elevens egen lärare som håller i intervjun. Det kan med fördel vara en person från elevhälsan, specialpedagogiskt team, skolledningen eller en lärare från annan klass.

• Använd hela frågeguiden eller välj ut de delar ni vill fokusera på.
• Frågorna kan ställas vid enskild intervju, i liten grupp (fokusgrupp) eller som ett strukturerat samtal.
• Samtalet tar cirka 20–30 minuter.
• Dokumentera svaren genom anteckningar.
• Följdfrågorna står i parentes under varje huvudfråga. De är förslag som kan användas om du vill fördjupa elevens svar eller om eleven behöver stöd för att konkretisera sitt resonemang.

Tips för samtalet

• Fråga på ett lugnt och nyfiket sätt – låt eleven tänka klart.
• Uppmuntra med frågor som: Kan du berätta lite mer om det? eller Hur menar du då?
• Skriv gärna ner nyckelord eller citat – det hjälper vid analysen.
• Tacka eleven för att hen delat sina tankar!

Intervjuguide till elever i årskurs 6-9

Hur bedömning fungerar på din skola

1. Hur brukar dina kunskaper bli bedömda i skolan?
2. Berätta hur du tänker att betygskriterier fungerar.
3. Vad betyder rättvis bedömning för dig?
   (Har du varit med om något som kändes extra rättvist eller orättvist?)
4. Hur bra förstår du vad läraren tittar på när dina kunskaper blir bedömda?
   (Vad hjälper dig att förstå det bättre?)
5. Hur tydligt är det vad som krävs för att få olika betyg?
   (Vad tycker du borde vara tydligare?)
6. Hur ofta görs bedömningar?
   (Hur ofta tycker du att läraren ska bedöma vad du kan?)
7. Brukar du få vara med och påverka hur dina kunskaper ska bli bedömda?
   (På vilket sätt?)
   

Hur bedömning påverkar dig

1. Hur påverkar bedömningar ditt lärande och din motivation?
   (Blir du mer eller mindre sugen på att lära dig?)
2. Hur upplever du återkopplingen från dina lärare?
   (Hur är en bra återkoppling? Hur är en dålig återkoppling?)
3. Hur påverkar bedömningar dig känslomässigt?
   (Känner du dig stressad ibland? Vad skulle kunna göra det bättre?)

Varierad bedömning

1. Vilket sätt att bli bedömd hjälper dig mest – till exempel prov, muntligt, skriftligt?
   (Är det olika i olika ämnen?)
2. Brukar du få göra självbedömningar, alltså när du får tänka själv på vad du kan och vad du behöver träna på?
   (Hjälper det dig att förstå mer?)
3. Hur skulle du vilja bli bedömd för att visa vad du kan på ett rättvist sätt?
   (Finns det andra sätt som passar dig bättre?)
   

Förslag och avslutning

1. Vad tycker du att skolan kan göra för att bedömning ska bli tydligare och lättare att förstå?
2. Tack för att du delade dina tankar! Är det något mer du vill säga om bedömning i skolan?

Analysera omdömen, extra anpassningar och utvecklingssamtalsunderlag för att få syn på hur elevers kunnande beskrivs, vilka förväntningar som uttrycks och hur väl stödet hänger ihop med bedömningen. Exempel på frågeställningar som kan vara intressanta i nulägesanalysen av bedömningspraktiken:

• Syns styrdokumentens språk? Eller lever äldre traditioner kvar, t.ex. fokus på görande snarare än kunnande?
• Finns det en röd tråd mellan mål, undervisning och återkoppling? Är det tydligt vad eleven ska lära sig?
• Syns elevers möjligheter att påverka, förstå mål och följa sin utveckling? Är språket tillgängligt för eleverna?
• Fokuserar texterna på utveckling och möjligheter eller på brister och personlighet? Syns motivation och stöd?
• Kopplas bedömning till åtgärder? Har omdömet lett till stöd eller utvecklande planering?
• Är det lätt att förstå vad eleven kan och behöver vidareutveckla, om man tar över eleven?
• Främjar texterna elevens motivation och framtidstro? Hur tydliga är nästa steg för eleven?

Steg 1: Samla in data

1. Välj ut ett representativt urval av elevdokument.
2. Avidentifiera materialet (ta bort namn och annan personlig information).
3. Klistra in texterna i ett dokument.

Steg 2: Använd AI som analysstöd

För att snabbt och systematiskt bearbeta er data kan ni använda en AI-tjänst som Google Gemini eller ChatGPT.

Så gör ni:

1. Avidentifiera texterna.
2. Klistra in dem i AI-tjänstens chattfönster (eller bifoga hela dokumentet).
3. Använd någon av följande instruktioner:

Exempel på AI-frågor:

Koda textinnehåll:
”Här är ett antal lärarformuleringar. Markera varje mening som ’kunnande’, ’görande’ eller ’personlig egenskap’.”

• Räkna andelar:
  ”Hur många av meningarna handlar om kunnande, hur många om görande och hur många om personliga egenskaper? Visa som procent.”
• Identifiera mönster:
  ”Finns det några återkommande formuleringar eller trender i texterna?”
  ”Ser du skillnader mellan olika ämnen eller lärare?”

Steg 3: Analysera tillsammans

Använd resultaten för att skapa en gemensam förståelse av er bedömningspraktik. Diskutera till exempel:

• Hur ser balansen ut mellan kunnande, görande och personliga egenskaper?
• Syns ämnesinnehåll, mål och kriterier i lärarens språk?
• I vilken grad är formuleringarna tydliga och motiverande för eleven?
• Hur väl speglar omdömena elevens faktiska utveckling i relation till undervisningen?
• Vilken typ av bedömarkultur präglar vår skola – och vill vi fortsätta så?