Sätta lärandet i fokus
När lärandet står i centrum blir undervisningen mer meningsfull. Det är lätt att fastna i görandet – att bocka av uppgifter och genomföra moment – men utan en tydlig koppling till lärandemål riskerar aktiviteterna att bli mål i sig själva. När vi fokuserar på vad eleverna ska lära sig, snarare än vad de ska göra, blir det lättare att anpassa undervisningen, variera arbetssätt och hjälpa eleverna att se sin egen utveckling.
Tydliga lärandemål och syften hjälper både lärare och elever att se vad undervisningen faktiskt ska leda till. Att låta eleverna vara delaktiga i varför de gör olika aktiviteter kan öka engagemang och motivation och gör att de ser en mening i det de arbetar med. Hjälp eleverna att rikta sin uppmärksamhet mot lärandet istället för enbart mot uppgifterna genom att ställa frågor som:
”Vad är syftet med det här?”
”Varför är det viktigt?”
Lärandet blir också mer synligt när vi återkopplar till sådant som vi tillsammans har berört i undervisningen tidigare och när vi påminner om de strategier vi då har använt. Genom att uppmärksamma eleverna på hur kunskap byggs över tid och hur olika arbetssätt bidrar till lärandet hjälper vi dem att skapa mening och sammanhang. Det kan ske genom reflekterande kommentarer och frågor som:
”Det vi har tränat på nu är…”
”Vad har vi lärt oss?”
”Var det viktigt att vi skulle hinna göra lika många uppgifter idag?”
”Varför vill jag att ni ska samtala först och skriva sen?”
Att sätta lärandet i fokus innebär även att vi uppmuntrar eleverna att tänka kritiskt och delta aktivt i undervisningen. När eleverna reflekterar över sin egen utveckling hjälper vi dem att bli medvetna om sitt eget lärande, vilket i sin tur kan stärka deras självkänsla och vilja att utvecklas. Ställ frågor som:
”Kunde ni det här innan?”
”Kände ni att det gick bra?”
När vi skapar en undervisning där eleverna tydligt ser vad de lär sig och varför, blir det lättare att anpassa aktiviteterna och justera undervisningen utifrån var klassen befinner sig.
Lärandemål, syfte, lektionsmål?
I den här texten kallar vi det övergripande målet med ett arbetsområde för lärandemål, men det kan också kallas lektionens syfte. Det viktiga är inte vad det heter, utan att det handlar om att beskriva vad eleverna ska kunna när området är avslutat. I nästa steg bryts lärandemålet ner till lektionsmål, alltså mer konkreta mål för varje enskild lektion. Dessa kan ibland kallas för dagens mål, lärandemål eller liknande.
Det spelar mindre roll vilket begrepp som används, men det är en fördel om ni på skolan väljer att använda samma formuleringar. Det skapar igenkänning för eleverna och gör det lättare att förstå vad undervisningen syftar till, både på kort och lång sikt.
Vad kännetecknar ett bra lärandemål?
Ett bra lärandemål är tydligt, mätbart och kopplat till undervisningens innehåll. Det ska beskriva vad eleverna ska kunna eller förstå efter en lektion eller ett arbetsområde, snarare än vad de ska göra. Hjälp eleverna att rikta uppmärksamheten mot vad de faktiskt ska lära sig genom att formulera mål som:
”Du ska kunna använda övertygande argument och strukturera en text med tes, argument och motargument”
istället för
”Du ska skriva en argumenterande text.”
Lärandemål bör också vara begripliga för eleverna. När vi formulerar målen på ett sätt som eleverna själva kan förstå och använda, ökar deras möjlighet att styra sitt eget lärande. Stöd elevernas förståelse genom att ställa reflekterande frågor som:
”Vad är det vi ska lära oss idag?”
”Hur vet vi att vi har lyckats?”
Lärandemål på områdesnivå
På områdesnivån handlar planeringen om att skapa struktur för ett helt arbetsområde. Det innebär att utgå från läroplanen och konkretisera vad eleverna ska ha lärt sig vid arbetsområdets slut.
När lärandemålet är inringat blir det lättare att se vilka pusselbitar undervisningen behöver innehålla. Dessa pusselbitar kan ses som delmål eller lektionsmål, alltså vad eleverna behöver lära sig under en lektion för att ni tillsammans ska kunna nå det slutliga lärandemålet.
Man kan även med fördel ringa in språkmål för att förtydliga vikten av de kommunikativa förmågorna.
Bryt ned lärandemålet till lektionsmål
När du satt ramarna för lärandet under hela området är det dags att bryta ned lärandemålet till lektionsmål. Beskriv vad eleverna förväntas träna på eller lära sig under lektionen. Ett till två lektionsmål är lagom.
Vi ska träna på att beskriva…
Vi ska känna dig mer säker på…
Vi ska kunna skilja mellan…
Vi ska ha prövat minst…
Vi ska ha löst problemet med…
Vi ska ha analyserat minst två…
Vi ska ha identifierat resultatet i…
Lärandemål (övergripande för arbetsområdet) | Lektionsmål |
|---|---|
Vi kan skriva en argumenterande text med en tydlig tes, flera argument och en avslutning. | • Jag kan förklara vad en tes är. • Jag kan skriva minst två argument för min åsikt. • Jag kan avsluta min text med en slutsats. |
Vi kan läsa en berättande text och återberätta innehållet med egna ord. | • Jag kan berätta vad texten handlade om. • Jag kan nämna huvudpersoner och viktiga händelser. • Jag kan återge texten i rätt ordning. |
Vi kan förstå och använda klockan för att beskriva tid i vardagliga situationer. | • Jag kan läsa av en analog klocka. • Jag kan säga vad klockan är och hur lång tid något tar. • Jag kan lösa enkla uppgifter om tid. |
Vi kan använda de fyra räknesätten för att lösa problem. | • Jag kan välja rätt räknesätt i en textuppgift. • Jag kan lösa uppgiften steg för steg. • Jag kan förklara hur jag tänkte. |
Vi kan använda olika metoder för att lösa ekvationer med en obekant. | • Jag kan lösa en enkel ekvation. • Jag kan pröva om mitt svar stämmer. • Jag kan använda balansmetoden. |
Vi kan samtala på engelska i enkla vardagliga situationer. | • Jag kan ställa frågor som "What's your name?" och "Do you have a pet?" • Jag kan svara med hela meningar. • Jag kan förstå vad min kompis säger och svara passande. |
Vi kan analysera texters budskap och koppla dem till egna erfarenheter. | • Jag kan beskriva vad jag tror att texten vill säga. • Jag kan ge exempel på något liknande från mitt eget liv. • Jag kan förklara hur jag tänkte. |
Vi kan förklara hur naturresurser påverkar var människor bor och arbetar. | • Jag kan ge exempel på viktiga naturresurser. • Jag kan förklara varför vissa städer har växt fram där de ligger. • Jag kan resonera kring konsekvenser för miljön. |
Vi kan presentera en fördjupning inom ett valt ämnesområde muntligt och skriftligt. | • Jag kan samla fakta från flera olika källor. • Jag kan skriva en text med en tydlig struktur. • Jag kan hålla en kort presentation med stöd av stödord eller bildspel. |
Vi kan resonera om etiska frågor utifrån olika perspektiv. | • Jag kan beskriva vad olika personer tycker i en etisk fråga. • Jag kan säga vad jag själv tycker och varför. • Jag kan lyssna på andra och ställa frågor. |
Vi kan använda teorier och modeller för att förstå och förklara biologiska processer. | • Jag kan beskriva fotosyntesen med hjälp av en modell. • Jag kan förklara sambandet mellan växter, syre och solljus. • Jag kan använda ämnesspecifika begrepp på rätt sätt. |
Vi kan diskutera språkliga normer och variationer i olika sammanhang. | • Jag kan ge exempel på hur språket förändras i olika miljöer. • Jag kan använda rätt form i en formell text. • Jag kan resonera om språkets roll i samhället. |
Vi kan analysera historiska händelser och förklara hur de har påverkat samhället idag. | • Jag kan återberätta vad som hände under en viss historisk händelse. • Jag kan se samband mellan dåtid och nutid. • Jag kan använda historiska begrepp i mitt resonemang. |
Vi kan tolka och diskutera konstnärliga uttryck i bild, musik, teater eller film. | • Jag kan beskriva vad jag ser eller hör. • Jag kan tolka vad budskapet kan vara. • Jag kan uttrycka vad jag själv tycker och varför. |
Vi kan utföra experiment och dra slutsatser utifrån resultatet. | • Jag kan följa en instruktion i rätt ordning. • Jag kan dokumentera vad som händer i ett experiment. • Jag kan förklara vad resultatet visar och varför det blev som det blev. |
Lärandemål skapar struktur och sammanhang
När undervisningen utgår från tydliga lärandemål blir det lättare att välja aktiviteter som faktiskt leder mot målet, istället för att fastna i görandet. Eleverna förstår varför de arbetar med olika uppgifter och kan själva se sin progression. Tydliga lärandemål hjälper också till att göra bedömningen mer rättvis och begriplig, både för elever och för oss som lärare.
Stödfrågor vid planering av undervisning
Fyll i din epost nedan så får du strax ett dokument med stödfrågor vid planering av undervisning i din inkorg.
Från teori till praktik
Moment A: Läs igenom sidan
Läs igenom texten om att sätta lärandet i fokus. Fundera särskilt över varför det är viktigt att undervisningen tydligt utgår från lärandemål snarare än bara görande, och hur detta påverkar elevernas motivation och förståelse för sitt eget lärande.
Reflektera under läsningen över:
- Vad kännetecknar ett bra lärandemål?
- Varför är det viktigt att eleverna är medvetna om varför de gör en viss aktivitet?
- Hur kan du konkret hjälpa eleverna att se och förstå sin egen progression?
Moment B: Samtala tillsammans och reflektera
Diskutera tillsammans med utgångspunkt i följande frågor:
- Vilka begrepp använder ni idag för att beskriva målen för ett helt arbetsområde respektive målen för en enskild lektion (till exempel lärandemål, syfte, lektionsmål eller dagens mål)?
- Hur viktiga är begreppen ni använder – spelar det någon roll vad ni kallar dem?
- Enas tillsammans om vilka begrepp ni vill använda i er undervisning framåt, för att skapa tydlighet och igenkänning för eleverna.
- Vad händer i undervisningen om vi lägger för stor vikt vid själva aktiviteten snarare än vid lärandemålet?
- Hur kan tydliga lärandemål underlätta bedömningen?
Moment C: Välj något att prova
Välj något konkret att prova i din egen undervisning, med utgångspunkt från texten. Till exempel:
- Välj ut något övergripande lärandemål och bryt ned det till lektionsmål (eller de begrepp ni valt gemensamt) inför nästa undervisningstillfälle.
- Testa att tydligt förklara syftet med aktiviteterna för eleverna och fundera på hur du kan koppla tillbaka till målen under lektionen.
- Använd någon av stödfrågorna från texten, exempelvis:
- ”Vad är det vi ska lära oss idag?”
- ”Hur vet vi att vi har lyckats?”
Planera hur och när du ska göra detta.
Moment D: Dela erfarenheter
Träffas igen efter att ni provat era aktiviteter och samtala tillsammans:
- Vilken aktivitet valde du och hur fungerade den i klassrummet?
- Vad tar du med dig för insikter framåt kring arbetet med lärandemål och lektionsmål?