Skapa tydlighet i görandet
Att skapa tydlighet i "görandet" handlar om att ge eleverna rätt förutsättningar att lyckas – innan, under och efter arbetet. Det minskar behovet av ständiga frågor, skapar trygghet och gör det lättare för eleverna att fokusera på själva lärandet.
När undervisningen är tydlig blir det lättare för alla elever att förstå vad de ska göra och hur de ska göra det. För elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är tydlighet ofta helt avgörande, men erfarenheten visar att det som gynnar några – gynnar alla. När vi lärare anstränger oss för att skapa tydlighet i undervisningen, får vi syn på vad som faktiskt behöver förmedlas. Det hjälper oss att tänka igenom undervisningen ur elevernas perspektiv, vilket ofta leder till ännu mer genomtänkta och tillgängliga lektioner.
Vad menas med stödstrukturer?
Begreppet stödstrukturer används ofta i undervisningssammanhang, men kan tolkas på olika sätt. Det handlar i grunden om alla typer av stöd som hjälper elever att lyckas med en uppgift – innan, under och efter arbetet. På Pedagog Eskilstuna lutar vi oss mot forskaren Emma Leiflers kategorisering av stödstrukturer. Under varje rubrik hittar du också förslag på hur Leiflers rubriker kan omsättas i praktiken. Dessa förslag är framtagna av det specialpedagogiska nätverket.
Verbala stödstrukturer
Verbala stödstrukturer handlar om hur du som lärare använder ditt språk för att stötta elevernas lärande. Det kan handla om att förstärka förståelsen av instruktioner, visa vägen genom resonemang och modellera hur man uttrycker tankar. Det muntliga språket blir ett verktyg för att vägleda, stötta och inspirera.
- Repetera instruktioner muntligt
- Låt eleverna återberätta instruktionen
- Använd startmeningar och öppna frågor, t.ex. “Hur menar du?”
- Förbered eleverna på vilka frågor som kommer
- Påminn om mål och syfte för lektionen
- Knyt ihop lektionens delar: inledning – idag – avslut
- Beskriv arbetsgången i tydliga, icke-valbara delar
- Använd ett gemensamt språk för uppstart och andra återkommande moment
- Uppmuntra till samtal i par där elever berättar hur kompisen gör
- Utforska hur elever tänker – ställ nyfikna, uppmuntrande frågor
- Arbeta med kooperativa strukturer som EPA
- Ge språkliga alternativ vid val
- Modellera och visa hur man kan uttrycka sig muntligt
- Använd “självinstruerande” uppgifter för att minska behov av muntlig handledning
- Använd eleverna som lärresurs – låt dem visa varandra
- Stärk kommunikationen med färgade hjälpkort (grönt: det går bra, rött: jag behöver hjälp)
Visuellt stöd
Visuellt stöd handlar om att göra det abstrakta konkret genom synliga ledtrådar och strukturer. Genom att använda bilder, färger, symboler, listor eller scheman kan du hjälpa eleverna att förstå, minnas och orientera sig i undervisningen. Det visuella stödet fungerar ofta som ett ankare – något att återkomma till när osäkerhet uppstår.
- Visa bilder inför t.ex. utflykter eller friluftsdagar, inklusive syfte.
- Använd bildstöd till instruktioner och vid prov.
- Låt elever skapa egna bilder.
- Förstärk alltid muntlig information med bilder, ord eller konkreta föremål.
- Använd begreppskartor.
- Använd konkret material, särskilt i praktiska ämnen som matematik.
- Färgkoda uppgifter eller ämnen.
- Använd tecken som stöd.
- Förstärk med kroppsspråk.
- Använd visuella exempel i form av modeller, checklistor eller planscher.
Assisterande teknik
Assisterande teknik syftar till att ge elever alternativa sätt att ta till sig, bearbeta och uttrycka kunskap. Det handlar om att använda digitala verktyg eller hjälpmedel som kompenserar för svårigheter och stärker elevernas självständighet.
- Använd talsyntes så att elever kan lyssna på texter, till exempel sina egna.
- Låt elever använda dikteringsfunktion (prata in text).
- Använd tal-till-text-funktioner.
- Låt alla prova Polylino, Widgit Online, Skolplus, Begreppa och Trädet web.
- Använd Classroom Screen för att skapa visuell struktur.
- Använd standardiserade bilder, t.ex. Widgit.
- Dela presentationer och instruktionsfilmer med eleverna.
- Låt elever visa varandra hur digitala verktyg fungerar.
- Använd Toobaloo så att elever kan höra sig själva läsa.
- Gör assisterande teknik till en naturlig del av undervisningen, t.ex. att alla lyssnar på sina egna texter.
- Ge eleverna tillgång tidigt och låt dem prova själva.
Förberedd fysisk miljö
Den fysiska lärmiljön spelar en viktig roll för elevers fokus, trygghet och självständighet. Genom att organisera klassrummet med tanke på tillgänglighet och struktur kan du skapa en miljö där fler elever lyckas.
- Intryckssanera klassrummet – ljud, ljus och visuella intryck. Håll väggarna relativt tomma.
- Se över ljuskällor, undvik blinkande lampor och störande ljud från ljusrör.
- Möblera för tydlighet och funktion.
- Använd skärmar eller bänkskärmar för att minska visuella störningar.
- Välj ljuddämpande möbler och material i tak och på väggar.
- Tillhandahåll hörselkåpor för elever som behöver minska intryck.
- Använd tydliga, visuella scheman och uppgiftslistor.
- Skapa möjlighet till avskildhet, till exempel med en koja eller ett avgränsat hörn.
- Tavelstruktur – håll det som står på tavlan tydligt och relevant.
- Dyna eller kudde till stolen för ökad sittkomfort.
- Låt elever äta på annan plats vid behov.
- Gardiner kan bidra till att dämpa ljus och skapa en lugnare miljö.
- Håll ordning – märk upp var material hör hemma.
- Tänk igenom vad du sätter upp på väggarna och varför.
Stöd vid social interaktion
Stöd vid social interaktion handlar om att hjälpa elever att fungera i samspel med andra. Det kan handla om att tydliggöra roller, förväntningar och samtalsmönster – och att skapa strukturer för trygg och respektfull kommunikation. Kooperativa strukturer är användbara som stöd vid social interaktion.
- Förklara konflikter med hjälp av ritprat.
- Spela spel eller gör aktiviteter utifrån elevers intressen.
- Dramatisera och öva på hur man kan agera i olika situationer.
- Använd kooperativa arbetssätt.
- Ha styrda rastaktiviteter, t.ex. "veckans lek" eller lotta kompisar.
- Byt bänkkompis ofta men strukturerat och förberett.
- Öva olika sätt att hälsa – med läraren och med varandra.
- Spela spel för att träna turtagning, regler och samarbete.
- Låt vuxna dramatisera olika situationer som exempel.
- Ha en speldag då socialt samspel övas med stöd.
- Uppmärksamma och förstärk positiva beteenden.
- Öva på att fika eller äta ute tillsammans.
- Använd nyckelknippa med ord/bilder för kommunikation.
- Vägled konkret i kommunikation, t.ex. "Hon förstår inte varför du är arg, du behöver förklara".
- Ha en gemensam struktur för konflikthantering som eleverna lär sig.
- Använd fadderverksamhet för att ge förebilder i socialt samspel.
Stöd att tro på sig själv
Att tro på sin egen förmåga är avgörande för motivation och lärande. Lärare kan aktivt stärka elevers tilltro till sin kompetens genom bekräftelse, uppmuntran och genom att skapa strukturer som ger eleverna känslan av att lyckas.
- Använd visuella belöningssystem, t.ex. stjärnor för kunskaper.
- Var personlig och ställ intresserade frågor.
- Bekräfta och säg hej till eleverna varje dag.
- Lyft fram att olikheter är en tillgång.
- Visa att varje elev är värdefull och unik.
- Ha höga förväntningar, t.ex. "Jag vet att du klarar det. Jag skulle inte ha gett dig den här uppgiften annars."
- Skicka uppmuntrande meddelanden eller ring hem och berätta något positivt.
- Visa att även du som lärare gör fel ibland.
- Låt elever visa för varandra.
- Lyft fram att alla är viktiga för gruppen och att det är okej att vara olika.
- Fokusera på ansträngning, engagemang och processer – inte bara resultat.
- Skapa förutsättningar för att lyckas.
- Lyft fram elevens utveckling genom att jämföra med tidigare prestationer.
- Visa på elevens framgångar.
- Höj statusen för elever som tidigare misslyckats genom att lyfta deras prestationer inför gruppen.
- Fördela talutrymmet så att fler elever får synas och höras.
Stödstrukturerna finns till för alla och används utifrån behov. Genom att tänka igenom och synliggöra "görandet" med hjälp av både språk, bild, teknik och organisation ökar du tillgängligheten i undervisningen. Det skapar ett klassrum där fler elever kan lyckas och där du som lärare får bättre förutsättningar att leda lärandet.
Från teori till praktik
A: Läs igenom sidan
Ta del av texten om tydlighet i görandet och de olika typerna av stödstrukturer. Reflektera över:
- Vad innebär det att tydliggöra “görandet” i praktiken?
- Vilka exempel känner du igen från din egen undervisning?
- Vad väcker texten för nya tankar eller frågor?
B: Samtala och planera
Samtala tillsammans utifrån frågorna nedan. Syftet är att gemensamt reflektera kring hur vi skapar tydlighet i undervisningen och hur olika stödstrukturer kan hjälpa eleverna att förstå, känna sig trygga och bli mer självständiga.
- Vilka stödstrukturer använder vi idag i vår undervisning? Känner vi igen något från texten?
- Vilka nya tankar väcktes när vi läste om stödstrukturer och tydlighet i görandet?
- Kan vi minnas en lektion där eleverna snabbt kom igång – vad gjorde vi då som bidrog till det?
- När upplever vi att det blir otydligt för eleverna – och hur märker vi det?
- Vad tänker vi om påståendet att “det som är bra för några, kan vara användbart för alla”? Håller vi med utifrån våra egna erfarenheter?
- Vilken stödstruktur skulle vi vilja prova eller utveckla vidare?
C: Prova något i undervisningen
Välj en eller flera saker ni vill testa i undervisningen utifrån texten och ert samtalet. Fundera tillsammans: Vad vill vi göra tydligare? För vem? På vilket sätt? Testa i liten eller större skala.
D: Dela erfarenheter och följ upp
Återsamlas och dela era erfarenheter:
- Vad provade ni?
- Hur fungerade det?
- Hur påverkades elevernas engagemang, förståelse eller arbetsro?
- Vad vill ni fortsätta med eller utveckla vidare?