Eskilstuna kommun

Jobbskuggning i Frankrike

Sång, dans, drama och skaparglädje mötte deltagarna redan vid ankomsten till École Daniel Gèlin-Rocabey i Saint-Malo i Frankrike. Under ett Erasmusbesök fick lärare från Eskilstuna möjlighet att uppleva en skola där kreativitet och elevdelaktighet står i centrum och där mötet med en annan skolkultur väckte nya tankar om lärande, inkludering och stöd till elever.

En skylt med texten Welcome Erasmus

Välkomstskylt och mottagning

Kreativitet som drivkraft för lärande

Besöket samlade deltagare från flera europeiska länder och inleddes med en färgsprakande föreställning där elevernas sång- och dansglädje satte tonen för dagarna. Med på resan var Jessica Winkler (speciallärare) och Cecilia Forsman (musiklärare) från Lagersbergsskolan. Redan vid ankomsten blev det tydligt att internationellt samarbete är en naturlig del av skolans verksamhet. Erasmusprojekt och internationella perspektiv synliggjordes i skolmiljön och bidrog till en känsla av öppenhet, nyfikenhet och framtidstro.

En av de saker som gjorde starkast intryck var den kreativa lärmiljön. Skapande aktiviteter genomsyrade undervisningen och användes som naturliga verktyg för lärande. Musik, rörelse, drama, bild och praktiskt arbete vävdes samman med ämnesinnehållet på ett sätt som skapade engagemang och delaktighet hos eleverna.

Under besöket pågick ett marint tema där skolans närhet till havet och stranden blev en självklar del av undervisningen. Gruppen fick bland annat följa en utomhuspedagogisk aktivitet på stranden där drama användes för att levandegöra lärandet. Erfarenheten visade hur den omgivande miljön kan bli en resurs i undervisningen och bidra till att göra lärandet både meningsfullt och verklighetsnära.

Självständighet och elevdelaktighet

Elevdelaktigheten var tydlig i hela verksamheten. Eleverna tog ansvar för sitt arbete och visade stor självständighet i sitt lärande. Det fanns en stark kultur av självreglering där eleverna själva tog ansvar för att hitta tillbaka till fokus och arbetsro.

Besökarna noterade också den respekt som präglade relationerna mellan elever och vuxna samt omsorgen om den gemensamma lärmiljön. Lärarna upplevdes som närvarande och engagerade samtidigt som eleverna gavs stort utrymme att utveckla ansvar och självständighet.

Stöd utifrån elevens behov

Besöket gav även inblick i hur stödet till elever organiseras. Lärare samverkar med olika professioner inom elevhälsan för att bedöma vilket stöd varje elev behöver. Under samtal med personalen framkom att stödinsatserna ofta beskrivs utifrån omfattning, exempelvis sex timmar, tolv timmar eller stöd på heltid. Utifrån elevens behov fattas beslut om vilken nivå av stöd som ska erbjudas.

Stödet kan ges på olika sätt beroende på elevens förutsättningar. För vissa elever handlar det om stöd av en assistent i klassrummet, medan andra får undervisning eller handledning av utbildade speciallärare. Intrycket var att elever med behov av särskilt stöd i hög grad får tillgång till de resurser som bedöms nödvändiga för att lyckas i sin skolgång.

På skolan fanns även en särskild undervisningsgrupp för elever med autism. Vid tidpunkten för besöket var nio elever inskrivna i gruppen, varav åtta pojkar och en flicka. Gruppen var väl integrerad i skolans verksamhet och eleverna deltog naturligt i skolans gemensamma miljöer. Det var intressant att se hur undervisningsgruppen benämndes öppet och självklart i vardagen. Erfarenheten väckte reflektioner kring hur öppenhet kan bidra till ökad förståelse och inkludering.

Mindre skärmar – mer samspel

En annan iakttagelse var den begränsade användningen av digitala verktyg. Datorer syntes sällan i undervisningen och iPads användes endast vid enstaka tillfällen. Istället låg tyngdpunkten på samspel, samtal, skapande och praktiskt arbete.

Besöket väckte också reflektioner kring undervisningens tempo och innehåll. Kreativa processer gavs tid att utvecklas och lärandet fick ofta ta sin utgångspunkt i utforskande, samarbete och gemensamma upplevelser. Fokus låg inte på resultat utan på själva lärprocessen.

En skola präglad av lärglädje

Det som kanske lämnade starkast avtryck var den genomgående känslan av lärglädje. Klapplekar, dans, drama, skapande aktiviteter och gemensamma projekt var återkommande inslag i undervisningen. Kreativiteten framstod inte som ett komplement till lärandet, den var en självklar del av det.

Erasmusbesöket gav nya perspektiv på hur lärmiljöer kan utformas för att stärka elevernas engagemang, delaktighet och lust att lära. Framför allt blev det en påminnelse om värdet av att skapa skolor där nyfikenhet, gemenskap och skaparglädje får vara en naturlig del av vardagen.

Elevarbeten på vägg och i sanden

Exempel från klassrummen och en utomhuslektion på stranden.

EU-flaggan och texten Finansieras av Europeiska unionen
Uppdaterad: 15 juni 2026