Bakgrund

Efter en resa som tog lite längre tid än väntat kom gruppen fram till Werl, en lugn småstad strax utanför Dortmund. Skolan tog emot dem med både värme och tydliga rutiner, och redan första dagen blev det tydligt hur mycket man lär sig genom att vara på plats. Att få gå in i klassrummen, lyssna på lektioner och följa elevernas vardag gav en konkret bild av skolans kultur.

En av lärarna beskrev första intrycket så här: “Det var en fin skola, annorlunda men ändå väldigt lik oss.”

Ursulinenrealschule har en tydlig katolsk tradition. I klassrummen fanns krucifix och lektioner inleddes med en kort bön. Det gav en inblick i hur traditioner lever kvar och formar skolans vardag.

Vilka erfarenheter gjorde starkast avtryck?

Elevernas sätt att ta sig an undervisningen

Elevernas lugn och koncentration märktes direkt. De kom in i klassrummet, satte sig och väntade in lektionsstarten. Inga mobiler syntes till. En elev sammanfattade regeln kort: “Vi får inte.”

Lärarna lyfter också elevernas mod och nyfikenhet. Flera provade sin engelska för första gången och vågade samtala med gruppen. De små mötena gav en känsla för undervisningens sociala klimat.

Tydliga ramar och ett eget tempo

Lektionerna var ungefär 80 minuter långa och gav gott om tid för en uppgift i taget. Kamratbedömning användes både i teoretiska och praktiska moment och var en naturlig del av undervisningen.

Den digitala undervisningen var genomtänkt och strukturerad. Eleverna hade fått lära sig iPads moment för moment, och undervisningen flöt utan teknikstrul.

Lärarnärvaro och undervisningens kärna

I flera praktiska ämnen fick eleverna sina uppgifter snabbt och började arbeta nästan direkt. Det väckte reflektioner hos gruppen. Hemma arbetar de ofta mer stegvis, visar hur ett moment ska göras och stöttar eleverna under vägen. Det blev tydligt hur själva undervisningen, och inte bara uppgiften, påverkar kvaliteten i elevernas arbete.

Jobbskuggningen gav därför också en möjlighet att se styrkorna i den egna praktiken och vad som skapar lärande i vardagen.

Vad skilde sig från arbetssätten hemma?

Relationer och närvaro

I Sverige följer läraren oftast samma grupp under en längre del av skoldagen. Det skapar en vardagsrytm där relationer byggs genom många små möten, där elevernas frågor hinner fånga lärarens uppmärksamhet och där tilliten växer över tid. Under jobbskuggningen blev det tydligt att arbetssättet på Ursulinenrealschule såg annorlunda ut. De tyska lärarna rörde sig mellan många olika grupper och undervisade kortare pass i varje klass. Flera av de svenska lärarna lade märke till att läraren kom in, höll lektionen och gick vidare till nästa grupp. Det fanns mindre utrymme för spontana samtal och mindre tid att lära känna varje elev.

I samtalen efteråt beskrev gruppen att relationerna fanns där men hade en annan karaktär. Eleverna var artiga, respektfulla och fokuserade, men närheten till läraren blev inte densamma när undervisningen var mer uppdelad. Kontrasten gjorde det tydligt hur mycket tid och kontinuitet betyder för det relationsskapande arbete som är en del av svensk undervisningstradition.

Stöd och anpassningar

I Tyskland väljer eleverna skolform redan efter årskurs fyra. De tre huvudspåren Hauptschule, Realschule och Gymnasium leder till olika fortsättningar och innebär att elever med olika förutsättningar sprids till olika skolor i tidig ålder. På Ursulinenrealschule märkte gruppen att elevgrupperna därför blev mer homogena än i en svensk grundskola.

Det påverkade också arbetet med stöd och anpassningar. Lärarna såg få exempel på extra stöd i klassrummet och elever som behövde mer omfattande anpassningar fanns oftast i andra skolformer. Det skapade ett lugn i många grupper men väckte samtidigt samtal om inkludering och om hur olika utbildningssystem organiserar ansvar och stöd.

Jobbskuggningen gav på så sätt en tydlig inblick i hur strukturella förutsättningar påverkar undervisningen i vardagen och vilka skillnader som uppstår när elevgrupper sätts samman på olika sätt.

Struktur och elevinflytande

Reglerna på Ursulinenrealschule följdes med en självklarhet som lärarna lade märke till redan första dagen. Ingen samlade in elevernas mobiler och inga särskilda rutiner syntes, men ändå användes de inte. En elev förklarade saken enkelt: “Vi får inte.” Det skapade en lugn ram runt undervisningen där fokus snabbt landade på lektionen.

Samtidigt hade eleverna stort ansvar i frågor som rörde skolans utveckling. Klassrådsarbetet gjorde särskilt intryck. Eleverna arbetade systematiskt med att analysera frågor som skulle vidare till skolrådet och resonerade både om fördelar, nackdelar och vilka kostnader olika förslag kunde innebära. De tog sig an uppgifterna med en mognad som visade att de var vana vid att väga olika perspektiv.

Lärarna beskrev att processen var tydligt strukturerad och att varje elev hade en roll i arbetet. Det gav en konkret bild av hur elevinflytande kan organiseras med ramar som stöttar elevernas förmåga att argumentera, ta ställning och fatta gemensamma beslut.

Vad kan vi ta med oss till Eskilstuna?

Under veckan blev det tydligt att flera av arbetssätten på Ursulinenrealschule skulle kunna ge värdefulla idéer för skolvardagen hemma i Sverige:

• Tydliga och återkommande elevroller. Eleverna bar sina roller med självklarhet och visste vad som förväntades av dem. Det gav struktur åt lektionerna och gjorde att fler deltog aktivt. Gruppens upplevelse var att detta enkelt skulle kunna stärka lektionernas rytm även hos oss.
• En mer stegvis introduktion till digitala verktyg. I Werl hade eleverna fått lära sig digitala moment noggrant och i tydlig ordning. Det gjorde att lektionerna flöt utan teknikstrul. Lärarna såg hur en sådan struktur också skulle kunna underlätta i svenska klassrum där digital vana kan skilja sig mycket åt mellan elever.
• Mallar och stödstrukturer i laborativa moment. De mallar eleverna använde i praktiska ämnen gav både trygghet och tydlighet. Gruppen lyfte att sådana stödstrukturer ofta skapar mer fokus i våra egna klassrum och skulle kunna användas ännu mer.
• Ett klassrådsarbete där elever får träna ansvar och resonemang. Det sätt som klassråden var organiserade på gav eleverna utrymme att resonera, väga olika alternativ och ta gemensamt ansvar. Gruppen såg att denna typ av strukturerade samtal skulle kunna stärka elevernas delaktighet även hemma, särskilt i frågor som berör klassens gemensamma arbete.
• Ny placering av projektor. Projektorn satt placerad bredvid whiteboarden, vilket frigjorde skrivytan och gav ett jämnare flöde i genomgångar och diskussioner. Det blev en påminnelse om hur små förändringar i klassrummet ibland kan göra undervisningen mer flexibel och lättare att följa.

Vilka tankar väcktes för den egna praktiken?

När lärarna summerade veckan återkom de till hur värdefullt det var att se undervisningen i ett annat sammanhang. Många idéer finns redan inför nästa termin. Flera vill utveckla klassrådsarbetet och ge eleverna mer stöd i att resonera kring olika lösningar. Andra vill arbeta vidare med tydliga mallar i laborationer och utveckla tekniska moment inspirerade av veckan.

Tankar kring klassrummets möblering, särskilt projektorns placering, följer också med hem som en del av planeringen inför nästa arbetsår.

Jobbskuggningen gav både perspektiv och riktning. Nu får idéerna följa med in i nästa termin.