Vad händer i lärandet?

I arbetsminnet finns två delsystem som hanterar olika typer av information:

• Den fonologiska loopen – bearbetar talat språk och skriven text
• Det visuospatiala skissblocket – hanterar bilder, visuella intryck och rumslig information

Dessa system arbetar parallellt och oberoende av varandra. Det innebär att belastningen i arbetsminnet kan fördelas mellan dem. När en bild och en muntlig förklaring används tillsammans konkurrerar de inte om samma utrymme, vilket gör det lättare att ta in mer information utan att överbelasta systemet.

När ord och bild samspelar uppstår en additiv effekt. Innehållet bearbetas på flera sätt samtidigt och får därmed fler vägar in i långtidsminnet. Det skapar starkare kopplingar och ökar möjligheten att hålla kvar och plocka fram kunskap över tid. Detta brukar beskrivas som dubbelkodning eller dual coding.

Vad betyder det för undervisningen?

När ord och bild används medvetet kan undervisningen både avlasta arbetsminnet och fördjupa förståelsen. Här finns några strategier du kan använda dig av:

Använd bilder som bär innehåll

Bilder behöver bidra till förståelsen. Illustrationer, modeller och diagram som synliggör samband hjälper elever att hålla kvar och bearbeta innehållet. Bilder som saknar koppling till innehållet riskerar att ta fokus och skapa onödig belastning.

Placera det som hör ihop nära

När text och bild finns samlade blir det lättare att se samband. Om elever behöver växla mellan olika delar ökar belastningen i arbetsminnet. Närhetsprincipen hjälper till att hålla ihop innehållet.

Rita och berätta

Att bygga upp en bild steg för steg samtidigt som du förklarar riktar uppmärksamheten mot det som är viktigt i stunden. Det gör det lättare att följa resonemanget och minskar risken att elever tappar tråden.

Gör det abstrakta begripligt

Bilder, modeller och analogier kan ge form åt sådant som annars är svårt att greppa. När samband blir synliga blir det också lättare att sätta ord på dem och arbeta vidare med innehållet.