Eskilstuna kommun

När undervisningen gör vägen synlig blir det lättare att lära. Den här sidan visar hur modellering kan stödja elever i övergången från nybörjare till mer självständiga och hjälpa dem att bygga kunskap som håller över tid.

En kurvig väg i mitten. Längst ned lösa enheter i en hel byggnadsställning. I mitten några lösa och några kopplade enheter i en byggnadsställning på väg att rivas. Längst upp enheter som är kopplade till ett schema utan byggnadsställningar men med stabil grund.

Vad händer i lärandet?

Det finns en tydlig skillnad mellan nybörjare och experter.

En nybörjare möter innehållet som lösryckta delar. Det saknas etablerade scheman i långtidsminnet, vilket gör att varje ny del behöver hanteras i arbetsminnet. Det innebär att eleven ofta kämpar med att koppla ihop innehållet och behöver mycket stöd.

När lärandet utvecklas börjar eleven successivt se samband. Fler delar knyts ihop, och kunskapen blir mer sammanhängande. I takt med att vissa delar automatiseras avlastas arbetsminnet, och eleven kan i större utsträckning använda tidigare kunskaper.

Hos en expert är kunskapen organiserad i välutvecklade scheman. Det gör att innehållet kan hanteras som helheter istället för enskilda delar. Arbetsminnet blir mer tillgängligt för att resonera, lösa problem och tänka mer självständigt.

Lärande kan därmed förstås som en rörelse från lösryckta fakta till sammanhängande kunskapsstrukturer som möjliggör djup förståelse och vidare tänkande. För att eleverna ska ta sig dit hjälper det om vi kan modellera vägen för dem.

Vad betyder det för undervisningen?

För att stödja elevernas utveckling från nybörjare till mer självständiga kan undervisningen utformas så att vägen blir tydlig och hanterbar:

Visa hur man gör (lösta exempel / worked examples)

Börja med att visa en färdig lösning. Förklara hur du tänker steg för steg så att eleverna får en modell att utgå ifrån.

Bryt ned uppgiften i mindre delar

Ge inte hela uppgiften på en gång. Dela upp den i steg som eleverna kan arbeta med ett i taget. Det minskar risken för kognitiv överbelastning och ger eleverna möjlighet att befästa varje steg.

Tänk högt när du undervisar

Sätt ord på hur du tänker när du löser en uppgift. Säg vad du gör och varför: “Nu väljer jag att börja här, eftersom…”. Det hjälper elever att förstå hur man kan tänka. Du gör de kognitiva processerna synliga och möjliga att ta efter.

Ge uppgifter som är delvis lösta (completion problems)

Låt eleverna arbeta vidare från en påbörjad lösning. Det fungerar som ett mellansteg mellan att observera och att arbeta självständigt.

Minska stödet successivt

Stödstrukturer som mallar, exempel och stödord kan underlätta i början. I takt med att elevernas kunnande ökar behöver stödet gradvis minskas.

Anpassa stödet efter elevens nivå (omvänd experteffekt)

Elever som kommit längre behöver mindre guidning och mer utrymme att tänka själva. Det som hjälper en nybörjare kan bli ett hinder för en mer erfaren elev. Undervisningen behöver därför anpassas så att stödet minskar när elevernas förståelse ökar.

Coe, R., Rauch, C. J., Kime, S., & Singleton, D. (2020). Great Teaching Toolkit: En forskningsöversikt. Evidence Based Education.

Didau, D., & Rose, N. (2019). Klassrumspsykologi: Kognitionsvetenskap för lärare. Natur & Kultur.

Donoghue, G. M., & Hattie, J. A. C. (2021). A meta-analysis of ten learning techniques. Frontiers in Education, 6, 581216. https://doi.org/10.3389/feduc.2021.581216 .

Jonsson, B., & Nyberg, L. (2017). Testbaserat lärande..

Rosenshine, B. (2012). Principles of instruction: Research-based strategies that all teachers should know. American Educator, 36(1), 12–39.

Woolfolk, A., & Karlberg, M. (2015). Pedagogisk psykologi.

Från teori till praktik

Moment A – Läs och reflektera

Tänk på ett moment i din undervisning som elever ofta upplever som svårt.
Vilka tankesteg tar du själv utan att tänka på det?
Hur ser balansen ut mellan att du visar och att eleverna arbetar själva?

Moment B – Samtala och planera

Välj en uppgift och planera undervisningen i tre steg:

  • Jag gör – visa ett löst exempel och tänk högt
  • Vi gör – lös en uppgift tillsammans
  • Du gör – låt eleverna pröva själva

Moment C – Pröva i undervisningen

Genomför upplägget. Var uppmärksam på när stödet kan minskas för olika elever.

Moment D – Följ upp tillsammans

  1. Hur påverkades elevernas möjlighet att komma igång?
  2. Vad hände med deras förståelse och självförtroende?
Uppdaterad: 24 april 2026