Vad händer i lärandet?

Målet med undervisning är sällan att elever bara ska kunna återge kunskap, utan att de ska kunna använda, pröva och omforma den. För att nå dit behöver undervisningen ge utrymme för det som brukar beskrivas som Higher Order Thinking Skills (HOTS), till exempel problemlösning, kreativitet och kritiskt tänkande.

HOTS handlar om att gå bortom att minnas och återge, och i stället använda, pröva och omforma kunskap. För att det ska bli möjligt behöver elever ha tillgång till faktakunskaper i långtidsminnet. När kunskapen finns där och hänger ihop i meningsfulla sammanhang avlastas arbetsminnet. Det skapar utrymme för mer komplexa tankeprocesser.

Kunskap som grund för tänkande

För att elever ska kunna arbeta med mer komplexa tankeprocesser behöver de ha kunskap att tänka med. När fakta och begrepp finns tillgängliga i långtidsminnet och är organiserade i meningsfulla sammanhang avlastas arbetsminnet. Det skapar utrymme för att analysera, jämföra och lösa problem.

När denna grund saknas blir det svårt att arbeta med problemlösning eller kritiskt tänkande. Uppgifter riskerar då att leda till gissningar snarare än till fördjupad förståelse.

Kognitiv aktivering genom frågor - elaborative interrogation

Kvaliteten på elevernas tänkande formas i hög grad av de frågor som ställs i undervisningen. Frågor som öppnar för förklaringar, samband och motargument bjuder in till ett mer undersökande tänkande. För att stödja detta kan frågor i undervisningen rikta in sig mot olika typer av tänkande.

Utmaning på rätt nivå - önskvärd svårighet

För att tänkandet ska utvecklas behöver uppgifterna innebära en ansträngning som är möjlig att hantera. Det kan beskrivas som ett lärande med tuggmotstånd. Vi kanske är vana vid begreppet proximal utvecklingszon från didaktiken. I kognitionsvetenskapen talas det om önskvärd svårighet. Det handlar om att det ska vara lagom svårt.

Sambandet kan också förstås som en balans mellan aktiveringsnivå och prestation. Vid låg aktivering finns risk för uttråkning och passivitet. Vid för hög aktivering tar stress och osäkerhet över. Däremellan finns en punkt där elever är tillräckligt utmanade för att vara engagerade och tänka vidare.

När uppgifter är för enkla stannar tänkandet av. När de blir för svåra riskerar elever att tappa riktning. Lärande gynnas av en nivå av utmaning där elever är engagerade och samtidigt har möjlighet att lyckas.

Undervisningen behöver därför balansera stöd och utmaning så att elever kan ta sig vidare i sitt tänkande.

Vad betyder det för undervisningen?

Att utveckla elevers tänkande handlar om att medvetet forma undervisning där kunskap används, prövas och sätts i rörelse. Det räcker inte att lägga till några enstaka “svårare frågor”. Hela undervisningens upplägg påverkar vilken typ av tänkande som blir möjligt.

Bygg kunskap som grund

Säkerställ att elever har tillräckliga ämneskunskaper för att kunna resonera och lösa problem. För att kunna använda Higher Order Thinking Skills (HOTS) behöver elever ha kunskap lagrad i långtidsminnet, där begrepp och fakta organiseras i scheman.

När dessa scheman ännu är under uppbyggnad behöver undervisningen ge stödstrukturer som gör kunskapen tillgänglig. Det gör att elever kan använda sitt arbetsminne till att analysera, jämföra och resonera, i stället för att fastna i att försöka komma ihåg.

Arbeta med frågor som fördjupar

Ställ frågor som öppnar för förklaringar, samband och perspektivskiften. Frågor kan rikta elevernas uppmärksamhet mot det som är viktigt att urskilja och hjälpa dem att koppla ny kunskap till det de redan kan. När elever får förklara, jämföra och motivera sina svar stärks både förståelsen och minnesspåren.

Organisera så att alla elever blir aktiva

Undvik handuppräckning och organisera i stället undervisningen så att många röster blir aktiva. När fler elever får formulera sina tankar ökar också mängden tänkande i klassrummet. Strukturer där elever först tänker själva, sedan prövar sina tankar tillsammans och därefter delar i helgrupp gör att fler får möjlighet att bearbeta innehållet.

Skapa kognitiv utmaning

Låt elever jämföra, kategorisera och urskilja skillnader för att se mönster. När elever arbetar med att sortera, kontrastera och sätta begrepp i relation till varandra utvecklas mer flexibla kunskaper som går att använda i nya sammanhang.

Använd problemlösning vid rätt tidpunkt

När elever har tillräckliga förkunskaper kan problemlösning bidra till att fördjupa förståelsen. I andra situationer kan tydliga exempel och modellering vara en bättre start. Undervisningen behöver växla mellan att visa hur något kan göras och att ge elever möjlighet att själva pröva.