När alla får tänka, prata och dela – EPA i förskolan

EPA (Enskilt – Par – Alla) är en kooperativ struktur som i förskolan kan användas för att ge alla barn möjlighet att tänka, samtala och dela tankar tillsammans. Strukturen skapar tydliga ramar för samspel och gör det lättare för fler barn att vara delaktiga i samtal.

I förskolan handlar EPA inte om att prestera eller svara rätt, utan om att få tid att tänka, sätta ord på tankar och lyssna på varandra. Genom att först ge barnen en stund att tänka själva, sedan prata med en kompis och till sist dela i grupp, skapas trygghet och delaktighet i samtalet.

Vad kännetecknar EPA i förskolan?

I förskolan är EPA en lugn, tydlig och återkommande struktur som anpassas efter barnens ålder och mognad. Strukturen ger barnen trygga ramar för samspel och samtal, där alla ges möjlighet att delta.

Genom EPA får barnen tid att tänka i sin egen takt och möjlighet att pröva sina tankar tillsammans med en kompis. Samtalet i paret skapar trygghet och gör det lättare för fler barn att delta när tankar delas vidare i gruppen. På så sätt synliggörs olika sätt att tänka och uttrycka sig.

Fokus i EPA ligger på gemensamt tänkande och samtal, snarare än på snabba svar eller rätt och fel.

Varför är EPA ett bra första steg i förskolan?

EPA är en struktur som ligger nära det som redan sker i förskolans vardag. Barn är vana vid att prata med varandra, men EPA hjälper dem att veta hur och när samtalet ska ske.

Strukturen är ett bra första steg eftersom den:

• är enkel att förstå och använda
• kan användas i många olika aktiviteter, till exempel högläsning, samling eller lek
• stöttar barns språkliga och sociala utveckling
• ger alla barn möjlighet att komma till tals

Så kan EPA gå till

EPA kan användas på olika sätt och anpassas efter barnens ålder och gruppens behov. För att göra strukturen begriplig för barnen är det värdefullt att pedagogerna först modellerar hur EPA går till.

Pedagogen kan till exempel dramatisera strukturen tillsammans med en kollega eller med hjälp av dockor. Genom att visa hur man tänker själv, pratar med en kompis och sedan delar i grupp får barnen en tydlig bild av vad som ska hända. Modelleringen kan göras lekfullt och kort, och gärna återkomma flera gånger.

När barnen har sett hur strukturen fungerar kan EPA genomföras i tre steg:

1. Tänka själv

Pedagogen introducerar en aktivitet eller ställer en öppen fråga, till exempel kopplat till en bok, bild eller gemensam upplevelse.
Barnen får en kort stund att tänka själva. Det kan vara tyst tänkande, att peka, visa eller fundera medan man tittar eller lyssnar.

2. Prata tillsammans

Barnen vänder sig till en kompis och pratar om vad de tänker.
Pedagogen påminner om turtagning och lyssnande och stöttar barnens samtal i stunden.

3. Dela i grupp

Pedagogen samlar gruppen och låter några barn eller par dela något de pratat om. Pedagogen kan också sammanfatta det som hörts och sätta ord på barnens tankar.

Avsluta gärna med att uppmärksamma samtalet, till exempel genom att tacka varandra för att ni delade tankar och lyssnade på varandra.

När passar EPA särskilt bra i förskolan?

EPA passar särskilt bra vid:

• högläsning och boksamtal
• samling
• gemensamma upplevelser eller utflykter
• reflektion efter lek eller skapande

I förskolan är EPA ett sätt att stötta barns samspel och språk, inte en metod som ska genomföras “rätt”. Anpassa alltid strukturen efter barnens behov, gruppens storlek och situationen i stunden.