Ping Pong
PingPong är en enkel och lekfull samtalsstruktur där barn turas om att säga ett ord i taget. Orden studsar mellan barnen och skapar tydliga ramar för turtagning, lyssnande och språkligt samspel.
PingPong – när ord och tankar studsar mellan barn
PingPong är en enkel och lekfull kooperativ struktur som passar väl i förskolan. Strukturen hjälper barn att öva turtagning, lyssnande och språklig delaktighet, samtidigt som alla barn blir aktiva i samtalet.
Samtalet sker i par och bygger på att barnen turas om att säga ett ord i taget, ungefär som när en boll studsar fram och tillbaka. När ett barn har sagt sitt ord väntar det tills kompisen har sagt sitt innan det är dags igen. På så sätt blir båda barnen viktiga för att samtalet ska fortsätta.
I förskolan används PingPong inte för att svara rätt, utan för att sätta igång tankar, samla idéer och våga uttrycka sig.
Vad kännetecknar PingPong i förskolan?
I förskolan är PingPong en tydlig, lekfull och trygg samtalsstruktur som gör det lätt för alla barn att delta. Strukturen är enkel att förstå och skapar förutsägbara ramar för samtal, vilket ger barnen stöd i både språk och samspel.
Genom PingPong får alla barn möjlighet att komma till tals och öva på att turas om och lyssna på varandra. Eftersom varje bidrag är kort blir samtalet överskådligt och mindre kravfyllt. Det sänker tröskeln för att delta och gör det lättare för barnen att våga uttrycka sina tankar.
PingPong synliggör olika sätt att tänka och ger barnen möjlighet att ta del av varandras idéer – i ett tempo som passar förskolans vardag.
Så här går det till
1. Förbered
Pedagogen delar in barnen i par (eller tre barn vid behov).
Pedagogen presenterar ett tema, en bild, ett föremål eller något ni upplevt tillsammans.
2. Visa hur det går till
För att PingPong ska bli begripligt och tryggt behöver strukturen visas innan barnen provar själva. Pedagogen kan modellera hur orden ”studsar” mellan två personer, till exempel tillsammans med en kollega, med dockor eller genom att själv visa båda rollerna. När barnen har sett hur PingPong går till blir det lättare för dem att delta.
3. Sätt igång
Pedagogen ger startsignal.
Ett barn säger ett ord kopplat till temat.
Kompisen säger sedan ett eget ord.
Orden fortsätter att studsa mellan barnen under en kort stund.
Barn kan säga ”pass” om de tillfälligt inte kommer på ett ord.
4. Avsluta
Pedagogen bryter övningen och samlar gruppen.
Några barn kan få dela något ord de sa eller hörde.
Avsluta gärna med att tacka varandra för samtalet.
1 Situation:
Barnen har varit ute och lekt och samlas nu en kort stund inomhus eller ute på gården.
Förbered:
Barnen sitter två och två. Pedagogen påminner om PingPong genom att säga:
Nu ska orden studsa mellan er – en i taget.
PingPong:
Pedagogen ger ett tema, till exempel:
”Säg ord som handlar om det vi gjorde ute.”
Barn A säger ett ord, till exempel springa.
Barn B säger ett ord, till exempel gunga.
Orden studsar lugnt mellan barnen under en kort stund.
Barnen kan säga ”pass” om de inte kommer på något ord just då.
Avslut:
Pedagogen samlar gruppen och låter några barn dela ett ord de sa eller hörde.
Avsluta med att säga:
Tack för att ni turades om och lyssnade på varandra.
2 Situation:
Pedagogen har läst en kort del ur en bok som barnen är engagerade i.
Förbered:
Barnen sitter två och två. Pedagogen påminner kort om PingPong genom att säga:
Nu ska orden studsa mellan er – en i taget.
PingPong:
Pedagogen säger ett tema, till exempel:
”Säg ord som handlar om det vi just läste.”
Barn A säger ett ord.
Barn B säger ett ord.
Orden studsar lugnt mellan barnen under en kort stund.
Barnen kan säga ”pass” om de inte kommer på något ord just då.
Avslut:
Pedagogen samlar gruppen och låter några barn dela ett ord de sa eller hörde.
Avsluta med att uppmärksamma samtalet, till exempel:
Tack för att ni lyssnade på varandra och turades om.
Att fundera på
- Vilka förmågor vill vi att barnen ska utveckla genom aktiviteten?
Till exempel samarbete, språk, turtagning eller att tänka tillsammans. - Vad vill vi se hos barnen som visar detta?
Hur tar det sig uttryck i barnens sätt att delta, samtala och lyssna – både i planerade aktiviteter och i spontana situationer i vardagen? - Hur stöttar vi barnen i stunden?
På vilket sätt kan vi använda språk, modellering och bildstöd för att hjälpa barnen vidare? - Hur kan vi använda detta vidare i verksamheten?
Hur kan de kooperativa strukturerna bli en del av både planerade aktiviteter och spontant samspel i vardagen?