Kom igång med kooperativt lärande i din klass
För en ökad aktivitet, delaktighet och trygghet i klassrummet finns här en tydlig väg in i ett kooperativt lärande – från möblering och gruppindelning till grundläggande begrepp, rutiner och tre steg för ett utvecklat arbetssätt med kooperativt lärande.
Utveckla ett klassrum där vi lär tillsammans
Kooperativt lärande handlar om struktur, inkludering och delaktighet. Med stöd av tydliga samarbetsstrukturer får alla elever möjlighet att vara aktiva, tänka tillsammans och utveckla både språk och kunskap. För att det ska bli långsiktigt hållbart behöver införandet ske stegvis, i balans med trygghet, undervisningskvalitet och lärarens ledarskap.
Vill du fördjupa förståelsen för vad kooperativt lärande innebär? Här finns en introduktion till grundidéer, forskning och centrala begrepp som stöd inför att påbörja arbetet.
Befäst centrala begrepp från start
För att samarbetet ska bli tryggt och effektivt behöver eleverna först förstå vad vi menar när vi ber dem samarbeta. Det handlar om att etablera ett gemensamt språk i klassrummet.
Här är några grundläggande begrepp som kan behöva introduceras tidigt och sen övas återkommande.
Begrepp | Förklaring | Elevnära exempel / formulering |
|---|---|---|
Samarbete | Att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål där alla bidrar och stöttar varandra. Det kan handla om att dela idéer, lösa problem tillsammans och bygga vidare på varandras tankar. | ”När vi samarbetar lär vi oss mer.” |
Samarbetsfärdigheter | De ageranden som gör samarbetet möjligt och tryggt, till exempel att lyssna, ställa frågor, vänta på sin tur, visa respekt och hjälpa en kompis. | ”Kan du förklara igen?” "Bra idé!” ”Vi gör det här tillsammans.” |
Lär-par | Grunden i kooperativt arbete. Eleverna arbetar två och två, vänder sig mot varandra, turas om och hjälper varandra i lärandet. | ”Vi lär tillsammans i par.” |
Turas om | En jämlik fördelning av talutrymme och ansvar. En tydlig och enkel rutin som skapar delaktighet och förebygger konflikter och passivitet. | ”En pratar, en lyssnar – sen byter vi.” |
Individuellt ansvar (yngre elever: ansvar) | Alla bidrar med sin del och kan visa sin förståelse. Stärker delaktighet och ansvarstagande i gruppen. | ”Jag gör mitt – så klarar vi vårt.” |
Vi lyckas tillsammans (positivt, ömsesidigt beroende) | Eleverna behöver varandra för att lyckas. En central princip i kooperativt lärande där allas lärande hänger ihop. | ”Vi blir klara först när alla kan förklara svaret.” |
Lär-grupp | När pararbetet fungerar väl introduceras lär-grupper om 4–6 elever. Eleverna kan ha tydliga roller och ett gemensamt ansvar, till exempel läsare, sekreterare, uppmuntrare eller materialansvarig. | ”Gruppen blir stark när alla har en roll.” |
Hur introduceras begreppen?
Att komma igång med kooperativt lärande kräver ingen expertkunskap. Det viktiga är att börja enkelt och fokusera på att skapa trygghet, både för läraren och eleverna. Ett fåtal centrala begrepp kan introduceras några i taget, exempelvis lär-par, turas om och samarbete. Dessa förklaras kort, modelleras och prövas i små, hanterbara övningar.
“Vi tränar på hur vi samarbetar innan vi gör det på riktigt i ämnena.”
Samma rutiner används konsekvent under flera veckor. Genom att upprepa, modellera och samla elevernas exempel blir det tydligt hur ett bra samarbete ser ut, hörs och känns. Det är fullt tillräckligt som start.
Centrala begrepp synliggörs gärna i klassrummet med hjälp av bildstöd. Det blir ett stöd både för eleverna och för läraren, som kan återvända till dem vid behov, peka på dem för att förtydliga och lyfta fram förväntningar i aktiviteter som kräver samarbete.
%20l%C3%A4rgrupp.webp)
Den fysiska lärmiljön
Vi behöver tänka på vilka signaler en möblering faktiskt skickar till eleverna när de kliver in i ett klassrum. En möblering ger en tydlig signal av vilken typ av undervisning som sker i klassrummet. Vi behöver skapa en möblering som är gynnsam för lärandet vi vill ska ske i klassrummet. En typisk möbleringen i ett kooperativt klassrum är att borden ställs i grupper. Här behöver vi anpassa oss efter elevantal och storlek på klassrummet. Hjälps åt tillsammans att klura på den bästa möbleringen.
Skapa grupper
Sammansättning
Placera elever i heterogena grupper där det finns variation i kunskapsnivå, erfarenheter och styrkor. Det stärker lärandet för alla. Läraren sätter samman grupperna, eleverna väljer inte själva, eftersom slumpmässig eller elevstyrd gruppering sällan gynnar samarbete eller lärande. Om möjligt, sträva efter jämnt antal i gruppen så det bildas lär-par naturligt. En bra uppstart med gruppen kan vara en aktivitet där gruppen tillsammans kommer överens om ett gruppnamn. I klassen kan ni tillsammans ha valt ett tema.
Är elever frånvarande får läraren avgöra om det är lämpligt att sätta ihop tillfälliga lär-par eller om några kan arbeta 3.
Långsiktighet och trygghet
Låt grupperna vara samma under flera veckor, minst 4–6 veckor så att eleverna hinner lära känna varandra, utveckla roller och trygghet i samarbetet.
Möblering
Placera borden så att alla i gruppen ser varandra och kan samtala enkelt. Eleverna bör sitta i t.ex. kvadrater eller kluster, inte i rader, för att främja samtal och delaktighet.
Roller och ansvar
Ge grupperna roller (t.ex. skrivare, talare, materialansvarig) så att alla har tydligt ansvar under en uppgift och bidrar till gruppens resultat. Detta kan vara för just en uppgift eller att de har en specifik roll en vecka innan de byter inom gruppen.
Rutiner och regler
Börja i det enkla, välj några aktiviteter där syftet är att introducera och träna just samarbetsfärdigheter såsom hur man turas om, hur man lyssnar aktivt och hur man ger varandra stöd innan ni använder dem i ämnesuppgifter.
Innan vi kräver att eleverna kan samarbeta om ämneskunskaper tränar vi:
- Titta på den som pratar
- Lyssna aktivt
- Fråga: Kan du berätta mer?
- Byta roller utan konflikter
- Vänta på sin tur
“Först tränar vi hur vi samarbetar. Sedan samarbetar vi för att lära.”
Nedan följer ett förslag på en introduktionslektion:
För att synliggöra vad samarbete och samarbetsfärdigheter innebär kan läraren dramatisera ett mindre bra samarbete och ett bra samarbete.
Ta hjälp av en vuxen eller välj ut en elev du kan involvera som stöd i detta.
Bestäm en enkel paruppgift som passar din elevgrupp. En av er spelar sedan en elev som verkligen försöker få samarbetet att fungera, medan den andra spelar en elev som totalt misslyckas och gör “alla fel” som hindrar ett fungerande samarbete.
När ni stoppar er dramatisering tar du upp Y-kortet på tavlan på projektorn (finns att laddda ned här på sidan). Samtala i gruppen utifrån vad de såg i detta samarbete, notera stödord under ögat. Fortsätt sen till örat, vad hördes under detta samarbete. Avsluta med att samtala och notera hur det kändes för eleverna i detta samarbete.
Därefter så dramatiserar ni samma paruppgift men nu ska ni demonstrera ett bra samarbete. Här visar ni hur man ställer frågor, tänker högt och lyssnar aktivt samt ger positiv feedback till varandra.
Gör sen om proceduren med Y-kortet men nu utifrån vad de såg, hörde och hur det kändes i detta bra samarbete. Notera kort i Y-kortet. Fota gärna av noteringarna i Ykortet. Se till att lyfta fram de centrala begreppen, samarbete, samarbetsfärdighet, lär-par, turas om.
Som en repetition av detta kan ni vid ett senare tillfälle låta eleverna i sin grupper få ett papper med Y-kortet och tillsammans fylla i det utifrån vad de kommer ihåg att de identifierade vid er dramatisering. De kan även lägga till nya tankar som de tycker att de kan se, höra eller känna i ett bra samrabete.
Era sammanvägda tankar kan ni sen använda för att påminna om samarbetsfärdigheter under det fortsatta arbetet.
Ladda ned Ykortet här:
Kom igång i tre steg
Arbetet med kooperativt lärande beskrivs här i tre steg som tillsammans visar en möjlig progression. Stegen är tänkta som stöd för planering och utveckling över tid, inte som en fast ordning som måste följas. Beroende på erfarenhet och kunskap kan arbetet påbörjas i det steg som bäst motsvarar lärarens behov. För den som redan har etablerade rutiner och strukturer kan fokus ligga direkt på steg 3, där arbetet fördjupas och förfinas.
- Samtala om centala ord och begrepp
- Se över klassummets möblering så det blir gynnsamt för samarbete.
- Genomför en uppstartslektion om vad samarbete och kooperativt lärande innebär.
- Kom gemensamt överens om rutiner och regler för par och grupper (roller, lyssna aktivt, vända sig mot varandra, samtalsvolym, tacka varandra osv.).
- Läs på om olika strukturer och välj ut några enkla att börja med, t.ex. EPA, Turas om, Ping-Pong, Berätta mer, Mötas på mitten.
- Introducera en struktur i taget, i flera olika sammanhang – träna, förfina och upprepa.
- Lyft fram allt som fungerar bra och ge positiv förstärkning när du ser goda samarbetsfärdigheter i praktiken.
Fokus: Trygghet i strukturen före nytt ämnesinnehåll
Var noga med att lyfta allt bra som sker, positiv förstärkning. Ser vi en grupp med bra samarbete, säg högt vad du ser och hör.
Nu handlar det om att låta strukturerna bli en naturlig del av den ordinarie undervisningen, inte som något extra, utan som ett verktyg för ökat lärande tillsammans.
- Använd några grundläggande strukturerna direkt i ämnesundervisningen: vid startuppgifter, begreppsgenomgångar, textarbete, problemlösning, exit tickets m.m. Prova nya strukturer som introduceras tydligt.
- Koppla varje struktur till lärandemålen när du planerar: ”Vilken struktur hjälper eleverna att tänka, tala, skriva eller förstå just detta innehåll?”
- Låt grupper och par bli en självklar arbetsform, inte en särskild aktivitet.
- Fortsätt bygga på elevernas samarbetsfärdigheter parallellt med att ämneskunskaperna utvecklas.
- Använd positiv återkoppling för att synliggöra hur strukturerna stärker både lärandet och delaktigheten.
Fokus: Strukturerna ska stötta kunskapsutvecklingen – inte vara något vid sidan av.
Förfina, fördjupa och utveckla undervisningen
När rutinerna sitter och strukturerna används naturligt i undervisningen kan arbetet förfinas. Nu handlar det om att medvetet stärka kvaliteten i samarbetet och använda kooperativa strukturer för att fördjupa elevernas tänkande och lärande.
- När du planerar välj strukturer utifrån lärandemål och syfte, inte bara för att ”aktivera” eleverna.
- Använd mer fördjupande strukturer när gruppen är redo: Karusellen, Sant eller falskt, Hörnan, Frågor på bordet, Par-pussel, Mötas på mitten – fördjupad version.
- Alternativisera strukturerna: låt eleverna variera roller, byta arbetsansvar och resonera mer kring sina val.
Bygg kvalitet i samarbetet
- Arbeta vidare med samarbetsfärdigheter: utveckla hur eleverna lyssnar, ställer frågor, förklarar, visar resonemang och bygger vidare på varandras samtal.
- Modellera mer avancerade exempel på ”bra samarbete” och låt eleverna analysera vad som gjorde det bra.
- Stärk individens ansvar: alla kan återberätta, alla kan visa sin lösning, alla kan förklara gruppens val.
Öka elevens delaktighet och metakognition
- Låt eleverna reflektera över både lärande och samarbete: Vad hjälpte oss? Vad behöver vi utveckla?
- Använd korta, återkommande rutiner för självvärdering i par eller grupp: ”Ser–Hör–Känns”, exit tickets, tummen upp/ner/åt sidan.
- Låt eleverna vara med och påverka när och hur en struktur används.
Integrera i större arbetspass och ämnesområden
- Använd kooperativa strukturer i helklassplaneringar, lässtrategier, laborationer, problemlösning, skrivprocesser och gemensamma diskussioner.
- Bygg sekvenser där strukturerna stödjer förförståelse → bearbetning → fördjupning → utvärdering.
Fokus: Hög kvalitet i samarbetet och att strukturerna driver lärandet framåt – inte bara aktiverar.
Fohlin, N., & Wilson, J. (2021). Kooperativt lärande i praktiken: Grupputveckling och ledarskap. Studentlitteratur.
Fohlin, N., & Wilson, J. (2018). Kooperativt lärande i praktiken: Handbok för lärare i grundskolan. Studentlitteratur.
Kagan, S., & Stenlev, J. (2017). Kooperativt lärande: Samarbetsstrukturer för elevaktiv undervisning. Studentlitteratur.
Fohlin, L., Fohlin, N., & Wilson, J. (2020). Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år: Lärande och utveckling genom samarbete. Studentlitteratur.
Från teori till praktik
Moment A: Läs igenom sidan
Läs igenom sidan om att komma igång med kooperativt lärande. Uppmärksamma särskilt beskrivningarna av:
- de tre stegen i progressionen
- grundläggande begrepp (t.ex. lär-par, turas om, samarbete, ansvar)
- hur fysisk lärmiljö, gruppindelning och rutiner kan stödja samarbetet
Reflektera över vad som känns bekant och vad som är nytt i relation till den egna undervisningen.
Moment B: Samtala tillsammans och planera
Samtala i arbetslaget eller kollegialt utifrån följande frågor:
- Hur ser samarbetet ut i undervisningen idag? När används par eller grupper – och med vilket syfte?
- Vilka samarbetsfärdigheter tränas redan, och vilka behöver utvecklas, bli tydligare?
- Hur stödjer den nuvarande möbleringen och lärmiljön det lärande som eftersträvas?
- Vilket steg i progressionen (steg 1, 2 eller 3) stämmer bäst med nuläget? Vilket är ert nästa steg?
- Välj en struktur, rutin eller ett begrepp att fokusera på i nästa undervisningstillfälle.
Planera hur detta ska introduceras och användas i undervisningen.
Moment C: Prova något i undervisningen
Genomför det planerade momentet i undervisningen med utgångspunkt i ett tydligt lärandemål.
Fokusera både på:
- hur strukturen/rutinen fungerar i relation till lärandemålet, och
- hur elevernas samarbete och delaktighet kommer till uttryck och stödjer lärandet i undervisningen.
Moment D: Analysera och dela erfarenheter
Efter genomförandet, dela erfarenheter och analysera tillsammans:
- Vad prövades? Hur introducerades strukturen, rutinen eller begreppet?
- Hur fungerade samarbetet i praktiken? Vad blev tydligt när eleverna arbetade tillsammans?
- Vad kunde läraren se och höra om elevernas lärande i stunden?
- Hur påverkades aktivitet, delaktighet och studiero?
- Vad fungerade väl – och vad behöver justeras nästa gång?
- Vilket skulle kunna vara ett rimligt nästa steg i progressionen?