Systematiskt kvalitetsarbete: Ledning och stimulans
Ledning och stimulans är en målsättning för alla elever i skola och fritidshem, även de som har lätt att nå målen. Skolverket definierar begreppet som ”det stöd som alla elever ska ha”. Den här perioden ägnar vi vårt systematiska kvalitetsarbete åt arbetet med ledning och stimulans. På den här sidan hittar du stödmaterial och inspiration för arbetet.

Forskning och beprövad erfarenhet visar att framgångsrika skolor präglas av en mycket god undervisningskvalitet. I Eskilstunas skolor eftersträvas en differentierad undervisning i ett relationellt perspektiv. Det innebär en undervisning som sker i gemenskap och som utgår från den aktuella elevgruppens behov och mångfalden i klassrummet. Genom den differentierade undervisningen ges alla elever möjlighet att lyckas och utmanas så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
Den nationella målsättningen är att varje elev ska få en utbildning av hög kvalitet som ger eleven goda möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper och värden samt ger en god grund för fortsatt utbildning. Delmål för arbetet med ledning och stimulans är:
Varje elev får en undervisning som ger den ledning och stimulans eleven behöver för att kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling.
Vad är ledning och stimulans?
Ledning och stimulans är en rättighet för alla elever i skola och fritidshem, även för de som når målen utan större svårigheter. Sedan 2010 är det inskrivet i skollagen att undervisningen ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i både kunskaper och personlig utveckling. Skolverket beskriver ledning och stimulans som ”det stöd som alla elever ska ha”. Skollagen säger:
2 § Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.
Elever som lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
Lag (2022:146).
Tre nivåer av stöd
Ledning och stimulans är en del av en större helhet. Skollagen skiljer på tre nivåer av stöd:

- Ledning och stimulans: det som sker i den ordinarie undervisningen, för alla elever.
- Extra anpassningar: insatser som görs inom ramen för undervisningen, när en elev behöver ytterligare stöd, exempelvis tydligare struktur, alternativa uttrycksformer eller hjälpmedel.
- Särskilt stöd: mer omfattande och långvariga insatser som beslutas i åtgärdsprogram.
Även när en elev har extra anpassningar eller särskilt stöd fortsätter ledning och stimulans att vara avgörande. Det är i det vardagliga klassrumsarbetet som vi leder och stimulerar eleverna i gemenskap, med utgångspunkt i deras förutsättningar och behov. Uppdraget gäller också elever som lätt når målen. De behöver undervisning som utmanar, fördjupar och stimulerar deras fortsatta lärande.
Frågan blir därför alltid: Hur kan vi i den ordinarie undervisningen leda och stimulera varje elev – oavsett om de behöver mer stöd eller större utmaningar?
Hur kvaliteten i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd ser ut fokuserar vi närmare på i kvalitetsområdet Stöd till elev:
Vad innebär ledning och stimulans i praktiken?
Våra tre lärmiljöer
I det systematiska kvalitetsarbetet kan SPSM:s tillgänglighetsmodell vara ett stöd för att förstå hur undervisningen formas genom tre lärmiljöer: den sociala, den pedagogiska och den fysiska.

SPSM:s tillgänglighetsmodell visar hur den sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljön samspelar. Modellen stödjer skolans arbete med att utveckla undervisningen systematiskt, så att varje elev får sina rättigheter i lärandet tillgodosedda.
Den sociala lärmiljön handlar om relationer, trygghet och delaktighet. När elever känner sig sedda och betydelsefulla stärks både motivationen och lärandet. Att arbeta med den sociala miljön innebär att medvetet skapa gemenskap och tillit i klassrummet.
Den pedagogiska lärmiljön rymmer undervisningens innehåll, struktur och arbetssätt. Här handlar ledning och stimulans om att planera, variera och anpassa undervisningen så att alla elever ges möjlighet att utvecklas. Kollegialt samarbete och reflektion över undervisningens resultat blir en del av arbetet med att ständigt förbättra.
Den fysiska lärmiljön påverkar hur undervisningen fungerar i praktiken. Ljus, ljud, rumsutformning och tillgång till material påverkar elevers möjligheter att koncentrera sig och delta. När vi ser på miljön med tillgänglighetsperspektiv kan vi hitta små förändringar som gör stor skillnad.
Genom att reflektera över de tre lärmiljöerna som en helhet kan vi fördjupa förståelsen för vad ledning och stimulans betyder i praktiken och ta nästa steg i att utveckla undervisningen tillsammans.
God kvalitet i undervisningen
Ledning och stimulans är grunden i god undervisning. Det handlar om kvaliteten i klassrumsarbetet, hur undervisningen planeras, leds och utvecklas så att varje elev får stöd och utmaning utifrån sina förutsättningar.

Skolinspektionen lyfter tre kännetecken som särskilt viktiga:
- Undervisningen är målfokuserad, varierad och innehåller ett aktivt lärarstöd.
- Undervisningen stimulerar och utmanar varje elev utifrån behov och förutsättningar.
- Eleverna görs delaktiga i undervisningen och i sitt eget lärande.
Frågan blir därför: Hur ser kvaliteten i undervisningen ut i ditt klassrum eller på din skola? Ett sätt att ta reda på det – och utveckla arbetet framåt – är att utgå från dessa tre kriterier. Fyll i din e-post så kommer strax pdf:en på bilden i din inkorg.
Hur utvecklar vi kvaliteten i vårt arbete med ledning och stimulans?
I skollagen (2010:800, 4 kap.) framgår att huvudman, rektor och lärare har ansvar för att kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Alla elever ska ges den ledning och stimulans de behöver för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Det innebär att undervisningen inte bara ska genomföras, utan också systematiskt utvärderas och förbättras.
Lärarens ansvar
Som lärare innebär det att regelbundet analysera den egna undervisningen. Hur stöds och utmanas eleverna i praktiken? Vilka arbetssätt fungerar för just den här elevgruppen? Vilka strukturer behöver förstärkas för att fler ska lyckas? När vi prövar nya arbetssätt, dokumenterar och reflekterar över utfallet får vi syn på både framgångsfaktorer och utvecklingsområden. Att arbeta kollegialt med att dela erfarenheter och elevexempel gör reflektionen djupare och bidrar till att utveckla undervisningen steg för steg.
Rektors ansvar
Som rektor handlar ansvaret om att skapa förutsättningar för att det systematiska kvalitetsarbetet kan bli levande i vardagen. Det innebär att organisera för gemensam analys, följa upp resultat och undervisningskvalitet och se till att det finns forum där lärare kan pröva nytt, utvärdera och utveckla tillsammans. Genom att ta tillvara både elevernas resultat och lärarnas professionella erfarenheter kan rektorn leda processen framåt och skapa riktning för skolans utveckling.
När lärarens reflektioner över den egna undervisningen möter rektorns ansvar för skolans samlade resultat skapas en helhet. Det är i samspelet mellan det individuella och det gemensamma som ledning och stimulans blir mer än ord i ett styrdokument – det blir en del av kulturen på skolan. När vi systematiskt följer upp, prövar och utvecklar vårt arbete stärker vi både likvärdigheten och elevernas möjligheter att nå så långt som möjligt i sin utveckling.
Fördjupande stödfrågor för analys av ledning och stimulans
Frågorna nedan är framtagna för att stödja skolans systematiska kvalitetsarbete kring ledning och stimulans. De kan användas på olika nivåer. Som rektor kan du använda dem för att analysera skolans samlade arbete. Som lärare kan du använda dem för att reflektera över din undervisning och bidra till det kollegiala samtalet.
- Vilka framgångsrika metoder används i undervisningen och hur vet vi det?
- Är arbetsformer och arbetssätt anpassade efter aktuell elevgrupp, och hur ser vi det?
- På vilket sätt stimuleras, stöds och utmanas alla elever?
- Hur sker undervisningen i gemenskap så att alla elever, oavsett nivå, arbetar mot samma mål?
- På vilket sätt och i vilket syfte används stödstrukturer aktivt i undervisningen?
- Hur ges eleverna utrymme att reflektera över sitt eget lärande?
- På vilket sätt planeras och utvärderas undervisningen tillsammans med eleverna?
- På vilka sätt ser vi att verksamheten präglas av höga och positiva förväntningar?
- Hur tillgänglig är den sociala lärmiljön och hur vet vi det? Vilka rutiner finns kring relationer, trygghet, samarbete, normer och värden?
- Hur tillgänglig är den fysiska lärmiljön och hur vet vi det? Hur upplevs ljudmiljö, visuella miljö, möblering och användning av grupprum?
- Hur tillgänglig är den pedagogiska lärmiljön och hur vet vi det? Hur tydliga är lektionernas hur, vad och varför? Hur används visuellt stöd, analoga och digitala lärresurser och vilka resultat ser vi? Vilka bedömningsformer används och hur stödjer de lärandet?
- Hur arbetar vi med ”Text i alla ämnen”?
- Hur bemöter vi elever med hög frånvaro så att de får en känsla av sammanhang och förutsättningar att lyckas?
- Hur synliggörs ett relationellt förhållningssätt i vardagen?
Reflektera över och jämför med föregående år:
- Vilka områden har vi arbetat med för att utveckla undervisningens kvalitet, och vad har det lett till?
- Vad har utvecklats kring varierad och differentierad undervisning?
- Vad har utvecklats kring tillgänglighet?
- På vilket sätt har elevers delaktighet, inflytande och motivation ökat?
- Hur har förmågan att leda svåra samtal och diskussioner i klassrummet utvecklats?
- Hur har användningen av digitala lärresurser utvecklats?
- Vilka indikationer på ökad kvalitet i undervisningen ser vi?
- I vilka sammanhang samverkar vi kring undervisningens kvalitet (t.ex. kompetensutveckling, kollegialt lärande, handledning)?
- Hur mycket kritisk granskning av den egna praktiken sker i lärargruppen?
- Vilka kompetenser finns på skolan och används de på bästa sätt?
- Vilka kompetenser behöver förstärkas, och hur kan det göras?
- Används resurserna på ett effektivt sätt, och hur kan de användas ännu bättre?
När insatser planeras, reflektera kring:
- Vad vill vi att insatsen ska leda till?
- Vilka arbetssätt och metoder ska användas?
- Hur görs alla delaktiga i processen?
- Hur hålls processen levande över tid?
- Vilka förutsättningar behövs på kort och lång sikt?
- Vad lyfter forskning och beprövad erfarenhet som betydelsefullt?