Modellen utgör en grund för läsundervisningen, särskilt i F–3, men kan även med fördel användas i årskurserna 4–6. Genom att strukturera undervisningen enligt RTI-modellen ges fler elever möjlighet att utveckla sin läsförmåga. Den grundläggande trestegsmodellen kan tillämpas i alla skolformer, stadier, ämnen och förmågor.

Nedan följer Eskilstunas bearbetade version av RTI:

Hur använder vi RTI?

Vi följer upp elevens läsutveckling genom kontinuerlig och systematisk screening genom LegiLexi. Efter en genomarbetad analys av resultatet planerar vi för en insats i vår undervisning genom RTI. Utifrån resultatet fördelar vi sen eleverna i olika grupper eller lager.

Lager 1 kan ses som den ordinarie undervisningen med tydlig ledning och stimulans och differentiering. Om eleverna behöver ytterligare övning i en specifik förmåga/färdighet utökas eller fördjupas träningen genom lager 2 genom mer explicit, lärarledd undervisning i något mindre grupp. Vissa elever kan behöva en ännu mer konkret och tydlig undervisning, vilket sker i lager 3. Här får eleverna individanpassad undervisning, antingen enskilt (en-till-en) eller i en mycket liten grupp, ledd av en speciallärare.

Undervisningsinnehållet i de olika lagren planeras utifrån valt fokusområde och anpassas efter var eleverna befinner sig i sin läsutveckling. Vad gäller den tidiga läsinlärningen finns många läsinlärningsmetoder, men endast en har starkt stöd i forskningen. Den metoden bygger på att eleverna lär sig ljuda bokstäverna genom den strukturerade ljudningsmetoden, Phonics. Phonics är också den enda metoden som visat sig vara effektiv för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter.

Lager 1 - Ledning och stimulans

Här möter eleven en evidensbaserad och differentierad undervisning med inslag av kooperativa strukturer. Under en RTI-period befinner sig elever här som har kommit längre i sin läsutveckling. Undervisningen kan med fördel organiseras i stationer eller lärzoner under RTI-perioden. Detta ger läraren möjlighet att arbeta mer aktivt med vissa elever i mindre grupper, medan andra elever arbetar tillsammans. Digitala lärresurser kan även används här både för färdighetsträning och som ett komplement till läsaktiviteter, där även skrivandet kan integreras.

Elever som har kommit lite längre i sin läsutveckling befinner sig i lager 1 och får här ta del av evidensbaserad och differentierad undervisning med inslag av kooperativa strukturer. Under en RTI-period kan undervisningen i lager 1 med fördel organiseras i stationer eller lärzoner, vilket ger läraren möjlighet att arbeta mer aktivt med vissa elever i mindre grupper, medan andra elever arbetar tillsammans. Digitala lärresurser kan användas som variation för färdighetsträning och som komplement till läsaktiviteter, där även skrivande kan integreras. Lärarens roll i lager 1 är att stödja och vägleda elever genom att skapa en struktur för undervisningen och ge respons på elevernas arbete.

Lager 2 - Intensivinsats på gruppnivå

I detta lager genomförs en intensivinsats på gruppnivå med en pedagog, helst med spetskompetens kring läsning. Lästräningen sker här i mindre grupper där det ligger ett stort fokus på en explicit lärarledd undervisning.

Som komplement till intensivinsatsen är det viktigt att ordinarie undervisning fortlöper i linje med lager 1 så att eleverna får fortsatt god undervisning även om de samtidigt befinner sig i en intensivinsats på grupp- eller individnivå.

Flexibel organisering av lager 2-insatser

Hur lager 2-insatser organiseras beror på flera faktorer, såsom antalet elever, deras specifika behov, lärargruppens kompetens och de etablerade rutinerna i klassrummet. Flexibilitet är avgörande, och det viktigaste är att alla elever är engagerade i läsning så att ingen missar viktig undervisning. Skolan bör noggrant överväga sina möjligheter och organisera RTI-insatsen på bästa sätt.

Det mest gynnsamma är att en lärare med specialpedagogisk kompetens leder intensivträningen. Om det behövs språkligt stöd kan en SVA-lärare vara mer lämpad, eller så kan det vara effektivt att använda en kombination av kompetenser. Om skolan har möjlighet att samarbeta mellan klasser, kan undervisningen nivågrupperas, vilket underlättar att anpassa insatserna efter elevernas behov. Variationen är stor, och det viktiga är att skolan vågar prova och regelbundet utvärdera för att utveckla bra rutiner för RTI-insatser.

Ensam eller tillsammans – olika sätt att organisera intensivinsatsen

Om klassrumsklimatet är väl fungerande, med trygga elever och etablerade rutiner, kan läraren genomföra intensivinsatsen på egen hand. Detta kan göras genom att arbeta med en mindre grupp vid ett bord, medan övriga elever arbetar självständigt med läsrelaterade uppgifter enligt lager 1. För att detta ska vara framgångsrikt krävs att eleverna är vana vid att arbeta självständigt och att läraren skapar en tydlig struktur som gör att gruppen får det stöd de behöver, utan att resten av klassen står utan vägledning.

Ett annat alternativ är att skolan samarbetar över flera klasser och lärare, vilket kan leda till en mer effektiv undervisningsorganisation. Genom att använda screeningresultat från flera klasser kan undervisningen i de olika lagren parallelläggas, vilket gör det möjligt att nivågruppera eleverna under den tidsbestämda RTI-perioden. Den lärare med bäst kompetens för intensivinsatsen kan då arbeta med den grupp som behöver mest stöd, medan övriga lärare ansvarar för de andra eleverna. På detta sätt kan resurserna utnyttjas mer effektivt och eleverna får undervisning som bättre motsvarar deras individuella behov.

Inför varje RTI-period är det viktigt att göra en noggrann inventering av tillgängliga resurser och ha en dialog mellan de olika yrkesrollerna. Det är också avgörande att vara beredd att "styra om" resurserna för en begränsad tidsperiod för att säkerställa att insatserna blir så effektiva som möjligt.

Om skolan är enparallellig eller om det organisatoriskt är utmanande att slå ihop klasser och grupper, kan man tänka på att organisera undervisningen mellan årskurser. Det finns ofta elever som har kommit långt i en årskurs och kan gynnas av en grupp med elever i högre årskurser som befinner sig på samma nivå. Likaså kan elever med utmaningar i en årskurs dra nytta av explicit undervisning tillsammans med elever från en lägre årskurs.

Planera innehållet i lager 2

Hur insatsen utformas beror på elevernas identifierade behov, och här kan resultaten från LegiLexi ge ett värdefullt stöd. De områden där eleverna avviker eller missar blir fokus för insatsen, så att undervisningen kan anpassas efter deras individuella utvecklingsbehov.

Avkodning: För elever som har svårt med avkodning kan insatserna fokusera på att stärka kopplingen mellan fonem och grafem, samt träna på att segmentera (dela upp) och syntetisera (sätta ihop) ljud i ord. Övningar som att läsa och skriva kortare texter kan också vara en del av insatsen. Att arbeta i mindre grupper med en tydlig struktur, där eleverna får möjlighet att repetera och öva intensivt under en period, kan bidra till att stärka deras förmåga att avkoda ord och utveckla en mer automatiserad läsning.

Språkförståelse: För elever som har kommit längre i sin läsutveckling och har god läsautomatisering och läsflyt, men som kämpar med språkförståelse, kan insatserna fokusera på att utöka ordförrådet, förbättra meningsbyggnaden och träna på att förstå texters innehåll och kontext. I mindre grupper kan eleverna få möjlighet att läsa kortare texter tillsammans och diskutera innehållet för att fördjupa sin språkförståelse. Här är även elevaktiv, strukturerad och välplanerad högläsning med ett tydligt syfte en viktig del av undervisningen.

Läsförståelse: För äldre elever som kan avkoda text men har svårt att förstå vad de läser, kan insatserna fokusera på att träna läsförståelsestrategier. Eleverna kan arbeta med att sammanfatta texter, ställa frågor till texten och skapa inre bilder för att fördjupa sin förståelse av innehållet. Läraren spelar här en viktig roll som förebild genom att modellera strategierna och visa hur man tillämpar dem i praktiken. Samtidigt involveras eleverna aktivt i processen, där de får möjlighet att använda och reflektera över de strategier de lär sig. Genom att även arbeta tillsammans i små grupper får eleverna stöd av varandra och lär sig av varandras strategier, vilket stärker deras gemensamma lärande och utvecklar deras förmåga att läsa och förstå på djupet.

Lager 3 - Intensivinsats på individnivå

Om en elev behöver mer än undervisning i ledning och stimulans enligt lager 1, eller intensivinsats på gruppnivå i lager 2, går man vidare till lager 3, som innebär extra läsundervisning en-till-en. I vissa fall kan det tidigt upptäckas att eleven har behov av undervisning enligt lager 3, vilket gör att man kan välja att hoppa över lager 2. Om RTI-insatsen organiseras över flera klasser, kan elever som tydligt behöver stöd på lager 3 direkt placeras i den gruppen och arbeta parallellt med de andra lagren. Innehållet i lager 3 bör organiseras av speciallärare.

Om lager 3 organiseras med en-till-en-undervisning parallellt med övriga lager, behöver man planera hur elever rör sig mellan grupperna. Undervisningen i lager 3 är ofta kortare för varje enskild elev, vilket gör att en flexibel struktur kan vara fördelaktig. En lösning är att skapa en ”sluss” där en ansvarig pedagog erbjuder lättare färdighetsträning i läsning, vilket möjliggör att elever kan ansluta och lämna efter behov utan att störa undervisningen.

Lager 4 - Digitala lärresurser

RTI-modellens fjärde lager löper parallellt med de övriga lagren och innebär att digitala lärresurser används som stöd för elever som inte utvecklas tillräckligt med traditionella metoder. Dessa verktyg anpassas efter varje elevs behov och fungerar som ett komplement till den ordinarie undervisningen när andra metoder inte ger tillräcklig effekt.

I de tidiga årskurserna bör digitala lärresurser användas för att förstärka lärandet, exempelvis genom att låta elever höra hur ett ljud låter när de trycker på en bokstav. För elever som, trots god evidensbaserad undervisning och riktade insatser inom RTI, fortfarande har stora utmaningar, är det en självklarhet – och en nödvändighet – att de får undervisning i att använda digitala lärverktyg som assisterande teknik vid all läsning och skrivning. Detta bör ske senast i årskurs 4–5 för att ge dem bästa möjliga förutsättningar att utvecklas.

Uppföljning och monitorering av insatsen

Monitorering i samband med en RTI-insats innebär att kontinuerligt följa upp och utvärdera elevernas framsteg under insatsen. Genom att göra avstämningar vid olika tidpunkter (t.ex. i början, mitten och slutet av insatsen) kan läraren se om eleverna gör de framsteg som förväntas och om undervisningen behöver justeras. Detta hjälper till att säkerställa att insatsen ger önskad effekt och att elevernas behov möts på rätt sätt.

Om insatsen baseras på en större screening fungerar den som utgångspunkt, men det krävs även ett enkelt och tydligt sätt att mäta utvecklingen vid insatsens slut. Under RTI-insatsen bör berörd personal ha veckovisa träffar för att utvärdera om eleverna befinner sig i rätt lager, om material och metoder fungerar, och om något behöver justeras, tas bort eller läggas till. Därför är det avgörande att lärarna kontinuerligt observerar och analyserar hur eleverna reagerar på insatsen, så att arbetet snabbt kan anpassas vid behov.

"RTI-lektionen" - planera för konkret insats

För att planera för en RTI-insats, tänk "RTI-lektionen".

Börja med att hitta en gemensam tid under skoldagen som kan avsättas för detta arbete. Under den här tiden delas eleverna in i grupper utifrån de tre lagren i RTI-modellen. Alla elever är igång samtidigt och arbetar med det de just nu behöver utveckla.

Varje grupp inleder med en lärarledd uppstart där ni tillsammans går igenom lektionsmål och arbetsgång. Starta gärna med en kort uppvärmning eller intresseväckande övning för att väcka engagemang och förbereda eleverna för arbetet.

Lager 1

I lager 1 arbetar eleverna mer självständigt, gärna i zoner eller stationer, med uppgifter utan tak – sådant som utmanar alla oavsett nivå. Här passar kooperativa övningar bra. Läraren kan sitta vid en station eller röra sig mellan dem för att stötta.

Lager 2

I lager 2 är lektionen mer lärarledd. Här behövs en lärare med god erfarenhet av tidig läsinlärning som arbetar explicit tillsammans med eleverna. Även här inleds med en gemensam start, men sedan sker undervisningen steg för steg och med tydlig stöttning.

Lager 3

I lager 3 arbetar eleverna i mindre grupper eller individuellt, ofta med en speciallärare. Här är tiden kortare och undervisningen intensivare. Efter att eleverna varit i lager 3 behöver de fångas upp – antingen genom en övergångsstation där ytterligare vuxen finns till stöd, eller i en anpassad aktivitet i lager 2, eftersom koncentrationen ofta är lägre efter ett fokuserat arbetspass.

Kom ihåg att detta arbetssätt endast gäller under RTI-lektionen. Under övrig tid är eleverna tillsammans i klassrummet och möter en god, differentierad undervisning där alla ges förutsättningar att utvecklas.

Mall för planering av RTI-insats

Fyll i din e-postadress så får du en mall för planering av RTI-insats.

Läs mer om RTI

Camilla Nilvius doktorsavhandling Response to Intervention - en specialdidaktisk modell för att förebygga lässvårigheter: Från samlat forskningsläge till tillämpning i svensk skolkontext (2022).

Camilla Nilvius bok RTI-modellen i praktiken. Tidig upptäckt och tidiga insatser i läs-, skriv- och räkneundervisning (2024).