RTI i läsundervisningen
Efter genomförd screening är det viktigt att agera och planera insatser i undervisningen utifrån resultaten. En modell som kan användas för detta är Response to Intervention (RTI), en specialdidaktisk modell som främst syftar till att förebygga utmaningar i elevernas läsutveckling.
Modellen utgör en grund för läsundervisningen, särskilt i F–3, men kan även med fördel användas i årskurserna 4–6. Genom att strukturera undervisningen enligt RTI-modellen ges fler elever möjlighet att utveckla sin läsförmåga. Den grundläggande trestegsmodellen kan tillämpas i alla skolformer, stadier, ämnen och förmågor.
Nedan följer Eskilstunas bearbetade version av RTI:
RTI – tre lager av undervisning och stöd
Alla elever deltar i undervisningen i lager 1. Lager 2 och 3 ger ett mer riktat och intensivt stöd till elever som behöver det och kompletterar alltid den ordinarie undervisningen.
Lager 1 undervisning för alla
Lager 1 är den ordinarie undervisningen för alla elever. Efter screening och analys ses innehåll, arbetssätt och organisation över utifrån identifierade behov. Undervisningen kan exempelvis organiseras i lärzoner eller flexibla grupper inom och mellan klasser.
Vägledande fråga: Hur behöver vi utveckla, organisera och differentiera den ordinarie undervisningen så att fler elever utvecklar den aktuella läsförmågan?
Lager 2 riktad undervisning för några
Lager 2 är en riktad, intensiv och tidsbegränsad insats i mindre grupp. Undervisningen är explicit, strukturerad och lärarledd. Den genomförs regelbundet, följs upp och ges utöver den ordinarie undervisningen.
Vägledande fråga: Vilka elever behöver mer träning utöver undervisningen i lager 1, och vad behöver de få undervisning om?
Lager 3 individuellt stöd för enstaka elever
Lager 3 innebär ett individuellt och intensivt stöd, vanligtvis enskilt eller i en mycket liten grupp. Undervisningen utgår från en fördjupad kartläggning, anpassas noggrant efter elevens behov och följs upp ofta.
Vägledande fråga: Vilka elever behöver en mer individualiserad och intensiv undervisning, och vad visar den fördjupade analysen att de behöver?
Lager 4 Digitala lärresurser
Digitala lärresurser kan ses som ett kompletterande lager som används utifrån elevernas behov i lager 1, 2 och 3. De kan ge fler möjligheter till repetition, färdighetsträning och direkt återkoppling. Innehållet behöver vara noggrant utvalt och kopplat till den undervisning som pågår. Digital träning ersätter inte lärarledd undervisning, utan används för att förstärka och ge eleverna fler tillfällen att öva.
Vägledande fråga: Hur kan digitala lärresurser användas för att förstärka undervisning, träning och uppföljning i det lager där eleven befinner sig?
Uppföljning och monitorering av insatsen
Monitorering innebär att regelbundet följa hur eleverna svarar på undervisningen under insatsen. Undersöka om undervisningens innehåll och arbetssätt möter deras behov.
Vid en monitorering kan pedagogerna exempelvis samtala om:
- eleverna får träna på rätt läsförmåga
- innehåll, material och arbetssätt fungerar
- undervisningens tempo och svårighetsgrad är lagom
- eleverna deltar aktivt och använder det de har tränat på
- eleverna befinner sig i rätt grupp vid flexibel gruppering
- någon elev behöver mer stöd, större utmaning eller byta grupp
- insatsens omfattning eller intensitet behöver förändras.
Om insatsen planeras utifrån en större screening används resultatet som utgångspunkt. Under och efter insatsperioden kan enklare uppföljningar, observationer och elevarbeten användas för att synliggöra utvecklingen. Uppföljningen ligger till grund för beslut om insatsen ska fortsätta, förändras eller avslutas.
Planera läsundervisning och insatser i de olika lagren
Innehållet planeras utifrån analysen av elevernas resultat och det lärarna ser i undervisningen. Resultat från exempelvis LegiLexi är en del av underlaget och kan kompletteras med observationer, elevarbeten och annan information om elevernas läsning.
Välj ett tydligt fokus utifrån den läsförmåga enligt Simple View of Reading som eleverna behöver utveckla. Samma område kan vara aktuellt i lager 1, 2 och 3, men undervisningens intensitet, omfattning, gruppstorlek och grad av stöd anpassas efter elevernas behov.
Undervisningen behöver hjälpa eleverna att utveckla en säker och automatiserad ordavkodning. Beroende på elevernas behov kan fokus ligga på:
- fonologisk och fonemisk medvetenhet
- kopplingen mellan språkljud och bokstäver
- att dela upp ord i ljud och sätta samman ljud till ord
- avkodning av ord med olika längd och struktur
- säkerhet, tempo och flyt i läsningen.
Eleverna kan exempelvis få lyssna efter ljud i ord, bygga och skriva ord, läsa ord och nonsensord samt arbeta med upprepad läsning av meningar och korta texter. Undervisningen behöver vara systematisk, följa en tydlig progression och ge många tillfällen till repetition.
Språkförståelse handlar om att förstå ord, meningar och muntliga resonemang. Undervisningen kan fokusera på:
- ordförråd och begrepp
- ordens uppbyggnad och betydelsebärande delar, morfologi
- meningsbyggnad och grammatiska strukturer
- att förstå och följa muntliga instruktioner
- att återberätta och förklara med egna ord
- bakgrundskunskaper som behövs för att förstå olika innehåll.
Eleverna kan exempelvis arbeta med ord före, under och efter högläsning, samtala om ordens betydelse och använda dem i nya meningar. Genom att undersöka sammansatta ord, ändelser samt förstavelser och efterled kan eleverna se hur ord är uppbyggda och använda delarna för att förstå nya ord. Bilder, konkreta exempel och gemensamma samtal kan användas för att förtydliga innehållet. Eleverna behöver få många möjligheter att lyssna, samtala och själva använda språket.
Läsförståelse bygger på både avkodning och språkförståelse. Undervisningen behöver därför utgå från vad som gör det svårt för eleven att förstå texten. Fokus kan ligga på:
- att förstå textens ord, innehåll och struktur
- att uppmärksamma viktig information
- att följa händelser och resonemang
- att göra kopplingar och dra slutsatser
- att upptäcka när förståelsen brister
- att använda läsförståelsestrategier på ett medvetet sätt.
Eleverna behöver få explicit undervisning i olika läsförståelsestrategier, exempelvis att förutspå, ställa frågor, skapa inre bilder, reda ut oklarheter, göra kopplingar och sammanfatta. Läraren introducerar och modellerar en strategi genom att läsa och tänka högt. Därefter får eleverna pröva den tillsammans med läraren och så småningom använda den mer självständigt. Strategierna behöver alltid användas i arbetet med en text och väljas utifrån läsningens syfte, texttyp och elevernas behov. Målet är att eleverna ska förstå när, hur och varför en strategi kan hjälpa dem att förstå texten.
Läraren kan modellera genom att läsa och tänka högt, visa hur information i texten kopplas samman och ställa frågor som kräver både uttalade svar och slutsatser. Eleverna kan exempelvis ordna händelser i rätt följd, hitta stöd för ett svar i texten, formulera egna frågor eller sammanfatta innehållet muntligt eller skriftligt. Texternas innehåll och svårighetsgrad behöver anpassas så att eleverna kan fokusera på att utveckla sin förståelse.
Nedan visas en illustrerad bild av undervisning i de olika lagren.
Läs mer om RTI
Camilla Nilvius doktorsavhandling Response to Intervention - en specialdidaktisk modell för att förebygga lässvårigheter: Från samlat forskningsläge till tillämpning i svensk skolkontext (2022).
Camilla Nilvius bok RTI-modellen i praktiken. Tidig upptäckt och tidiga insatser i läs-, skriv- och räkneundervisning (2024).
Från teori till praktik
Moment A: Läs igenom sidan
Läs igenom texten om RTI-modellen och reflektera över hur ni idag arbetar med ledning och stimulans (lager 1) samt vilka intensiva insatser ni använder (lager 2 och 3).
Moment B: Samtala tillsammans och planera
Samtala om hur RTI-modellen är uppbyggd och hur vi kan organisera vår undervisning utifrån den:
- Hur förstår vi de tre lagren av RTI-modellen?
- Vad innebär "god och evidensbaserad undervisning" för oss?
- Hur säkerställer vi att undervisningen i lager 1 är differentierad och baserad på forskning?
- Hur kan RTI hjälpa till att tidigt upptäcka och möta elevernas behov? Hur organiserar vi oss?
- Vilka insatser använder vi idag när elever inte utvecklas som förväntat, och hur kan vi vidareutveckla dessa utifrån RTI?
- Diskutera hur digitala lärresurser kan användas i alla lager.
Använd resultatet från den senaste screeningen för att planera insatser enligt RTI-modellen. Diskutera vilka elever som behöver ytterligare stöd, och hur ni kan organisera er för att genomföra insatser i lager 2 och 3, samtidigt som undervisningen i lager 1 fortlöper. Planera också hur ni kan arbeta med monitorering för att följa upp effekterna av insatserna.
Moment C: Utför insatser enligt RTI
Utför de insatser ni planerat enligt RTI.
Moment D: Följ upp och reflektera
Efter att ha arbetat med RTI-modellen, följ upp hur insatserna har gått. Reflektera tillsammans över:
- Vilka utmaningar och framgångar har vi upplevt i arbetet med RTI?
- Hur har eleverna utvecklats? Har vi sett förbättringar i deras läsutveckling?
- Vad har vi lärt oss om våra undervisningsmetoder? Hur kan vi utveckla arbetet vidare för att stärka både vår egen undervisning och elevernas lärande?