Övergången till årskurs 7

Inför övergången till årskurs 7 behöver överlämning ske gällande läsningen, se sidan Överlämning och övergångar. Vid uppstart av åk 7 är det även viktigt att ta reda på ett nuläge på elevernas läsförmågor då de kommer från så många olika skolor. Idag kan man använda LegiLexi även här. Det går också att föra över elevernas resultat i Legilexi från mellanstadie- till högstadieskolan.

Språket i varje ämne

I årskurs 7–9 blir ämnesspecifikt språk och textförståelse avgörande för elevernas kunskapsutveckling. För att alla ska kunna tillgodogöra sig undervisningen behöver alla ämneslärare arbeta språkutvecklande och anpassa undervisningen utifrån elevernas olika nivåer av läsförmåga.

Om eleverna inte får rätt stöd kan läsningen i sig bli ett hinder för deras kunskapsinhämtning. Det räcker inte att de kan läsa – de måste också förstå hur texter i olika ämnen är uppbyggda och hur de ska läsas för att ta till sig innehållet på ett effektivt sätt.

Alla ämneslärare har därför ett ansvar att både undervisa i sitt ämne och i hur man läser, tolkar och använder språket inom ämnet. Om eleverna inte förstår språket, förstår de heller inte innehållet. Därför behöver läsning och språkutveckling vara en naturlig del av undervisningen i varje ämne. Biologiläraren stöttar eleverna i att förstå språket och textstrukturen i biologitexter, medan bildläraren hjälper dem att tolka ämnesspecifika begrepp inom bild. I matematik handlar det om att undervisa i hur elever kan tolka textuppgifter och använda fackspråk på rätt sätt. Samhällskunskapsläraren vägleder eleverna i att förstå argumenterande och analyserande texter, liksom nyhetsartiklars och myndighetstexters uppbyggnad. Historieläraren stödjer elevernas förståelse av källor, tidsbegrepp och resonemang om orsak och konsekvens. I fysik utvecklar läraren elevernas förmåga att tolka formler, diagram och facktermer. Hem- och konsumentkunskapsläraren lär ut hur man förstår instruktioner, näringslära och ekonomiska begrepp. Idrottsläraren förklarar ord kopplade till träning, hälsa och anatomi samt hur eleverna kan följa regler och instruktioner. Engelskläraren arbetar med strategier för att förstå olika texttyper, från skönlitteratur till faktatexter. Alla ämneslärare har en nyckelroll i att göra texter tillgängliga för eleverna.

Som ämneslärare kan du stötta elevernas förståelse av era texter genom att:

• Bryta ner och bearbeta texter – tydliggöra textstrukturer, huvudbudskap och viktiga detaljer genom gemensamma genomgångar och samtal om texten.
• Arbeta aktivt med ämnesspecifika ord och begrepp – förklara, repetera och använda dem i kontext för att stärka elevernas förståelse.
• Modellera lässtrategier – visa och diskutera hur olika typer av texter ska läsas och tolkas beroende på ämne och syfte.
• Använda digitala lärresurser – exempelvis inlästa texter, talsyntes och andra verktyg för att göra innehållet mer tillgängligt för alla elever.
• Uppmuntra elever till att sammanfatta och återberätta – låta elever formulera med egna ord vad de läst för att befästa förståelsen.
• Ställa frågor på olika nivåer – arbeta med frågor som utvecklar både grundläggande läsförståelse och kritisk analys av texter.

Tillgänglig undervisning med digitala lärresurser som stöd

På högstadiet behöver digitala lärresurser vara en naturlig del av undervisningen. De kan göra undervisningen mer tillgänglig för elever som har lässvårigheter och säkerställa att ingen elev hindras i sin kunskapsutveckling på grund av svårigheter med läsning. Genom att använda rätt strategier och verktyg i undervisningen kan vi ge alla elever likvärdiga möjligheter att förstå och ta till sig kunskap oavsett läsförmåga.

Vad kan du som ämneslärare göra?

Som ämneslärare möter du dagligen elever som har svårt att ta till sig texterna i ditt ämne. Det kan bero på olika saker – ibland handlar det om att eleven inte riktigt klarar av att avkoda texten, ibland förstår hen orden men inte innebörden. Oavsett vad orsaken är behöver du som lärare stötta elevens väg in i texten.

När avkodningen brister

En elev som läser långsamt, hoppar över ord eller undviker att läsa högt kan ha svårt med avkodningen. Då är det viktigt att uppmärksamma tecknen tidigt. Du kan göra stor skillnad genom att:

• erbjuda alternativa sätt att ta till sig text, till exempel med talsyntes, inlästa texter eller genomgångar med stöd av bilder och diagram.
• läsa viktiga texter tillsammans med klassen. Pausa för att samtala om innehållet, ställ frågor och låt eleverna sammanfatta i egna ord.
• vara särskilt uppmärksam i ämnen där texterna är många och svåra, till exempel NO och SO, och planera för gemensam textbearbetning.

När eleven kan läsa – men inte förstå

I många fall är det inte själva avkodningen som ställer till det, utan språkförståelsen. Då handlar det om att stötta eleverna i att förstå textens struktur, innehåll och språkliga nyanser. Här kan du som ämneslärare:

• arbeta aktivt med ämnesspecifika ord. Förklara nya begrepp i sitt sammanhang och ge eleverna möjlighet att använda orden i samtal och skrift.
• tydliggöra hur texter i ditt ämne brukar vara uppbyggda. Visa hur man känner igen exempelvis beskrivningar, argumentation eller instruktioner.
• modellera hur man närläser texter. Gå igenom rubriker, bildtexter och styckeindelningar. Visa hur man stannar upp vid svåra ord och sammanfattar efter hand.
• skapa tillfällen för samtal om texten. Låt elever diskutera i par eller smågrupper för att befästa förståelsen tillsammans.

"Ska alla lärare helt plötsligt träna avkodning?"

Det är ju inte tanken att alla lärare helt plötsligt ska träna avkodning, men det är viktigt att alla lärare har en grundläggande förståelse för hur både avkodning och språkförståelse påverkar elevernas läsförmåga, eftersom det kan ha stor betydelse för deras inlärning i ditt ämne. När du vet var svårigheterna ligger, blir det lättare att anpassa din undervisning. I stället för att prata om "svaga läsare" behöver vi förstå vad det är som hindrar eleven från att tillgodogöra sig texten. Är det avkodningen som brister, eller är det språkförståelsen? Den här kunskapen hjälper dig att välja rätt stöd och att anpassa din undervisning.

Som lärare i svenska och svenska som andraspråk har du en central roll i att träna elevernas avkodning. Även språklärare i andra språk behöver aktivt arbeta med avkodning inom sina ämnen.

Som ämneslärare i andra ämnen behöver du däremot inte träna avkodning, men du måste förstå hur bristande avkodning kan påverka en elevs inlärning. Om en elev har svårt att avkoda texten, innebär det att mycket av deras kognitiva energi går åt till att ljuda sig igenom orden, vilket gör att de har mindre kapacitet kvar för att förstå innehållet.

"Kan vi någonsin sluta träna läsning?"

Nej, men fokus kan behöva ändras. Läsförmåga kan alltid förbättras, men för elever med stora lässvårigheter kan det bli mer effektivt att använda alternativa strategier.

Om traditionell lästräning inte ger tillräckliga resultat under exempelvis mellanstadiet bör fokus istället ligga på digitala lärresurser, som talsyntes och inlästa texter, så att eleven kan ta till sig kunskap utan att halka efter. Det handlar inte om att ge upp, utan om att anpassa stödet.

Språkförståelse och läsförståelse måste vi fortsätta arbeta med genom hela skolgången

Även läshastighet är en förmåga som kan tränas upp, även i högre åldrar. Läs mer om detta på sidan Intensivläsning i helklass.