Den tidiga läsinlärningen i F-3

Läsutvecklingen ser olika ut beroende på elevens ålder och läsförmåga. Under de första skolåren behöver undervisningen fokusera på att utveckla elevernas fonologiska medvetenhet och avkodningsförmåga, eftersom det svenska skriftspråket bygger på kopplingen mellan ljud och bokstäver. Samtidigt är det viktigt att tidigt arbeta med språkförståelse och grundläggande läsförståelse, så att eleverna får en stark helhetsgrund för sin läsutveckling.

För flerspråkiga och nyanlända elever innebär läsinlärningen en extra utmaning, eftersom de behöver utveckla fonologisk medvetenhet både på sitt modersmål och på svenska. Undervisningen bör därför ha tydligt fokus på bokstavsljuden och ge eleverna gott om tid att automatisera dessa. Genom att aktivt stötta deras språkutveckling i båda språken kan vi hjälpa dem att dra nytta av sina språkliga resurser och skapa en stabil grund för fortsatt läsutveckling.

För att ge eleverna rätt stöd krävs anpassade insatser i varje årskurs. Genom screening och analys av resultat kan vi möta varje elevs aktuella behov, oavsett om det handlar om avkodning, språkförståelse eller läsförståelse. Det är också avgörande att läsa och arbeta med ämnesspecifika texter så att läsningen integreras i alla ämnen.

Undervisning i lågstadiet utgår enligt Skolverkets modell för tidiga stödinsatser. Vi genomför screening i form av Skolverkets kartläggningsmaterial Hitta språket i förskoleklass, Skolverkets bedömningsstöd i årskurs 1 samt LegiLexi i årskurs F-3.

Förskoleklass

Här bygger undervisningen på elevernas språkliga medvetenhet vars nuläge synliggörs genom den obligatoriska kartläggningen från Skolverket. På ett lustfyllt och systematiskt sätt arbetar lärarna med fonologisk medvetenhet, samtidigt som de aktivt arbetar med kopplingen mellan grafem och fonem. Det är avgörande att elever i förskoleklassen lär sig och automatiserar bokstavsljuden, så att de vid starten av årskurs 1 har en säker grund för att utveckla sin läsning.

Efter förskoleklassen är det viktigt med en strukturerad övergång till årskurs 1, där överlämningen fokuserar på genomförda insatser, effektiva undervisningsmetoder och screeningresultat för att säkerställa en fortsatt god läsutveckling.

Se sidan Överlämning och övergångar för mer information.

Årskurs 1–3

Elevernas läsförmåga kartläggs med hjälp av obligatorisk screening i form av Skolverkets bedömningsstöd för årskurs 1 och LegiLexi i F-3.

Enligt kursplanen i svenska och svenska som andraspråk (Lgr22) ska undervisningen på lågstadiet ge eleverna förutsättningar att:

• Använda ljudningsstrategi och helordsläsning för att kunna avkoda och läsa enkla texter med flyt.
• Utveckla grundläggande läsförståelse genom att tolka och resonera om innehållet i olika typer av texter.

Denna undervisning lägger grunden för att eleverna ska uppnå kriterierna för bedömning i slutet av årskurs 3.

I slutet av årskurs 2 bör eleverna ha en så god avkodningsförmåga att de kan börja läsa för att lära och läsa för att uppleva. I slutet av årskurs 3 ska de kunna läsa bekanta texter med flyt och visa grundläggande förståelse. För att nå dit behöver undervisningen och stödinsatser planeras utifrån screeningresultat och i samråd med speciallärare. När vi anpassar undervisningen till varje elevs behov och ger dem rätt stöd i rätt tid skapas förutsättningar för att utveckla de grundläggande läsförmågorna.

En god lässtart är avgörande

Elever som lämnar lågstadiet utan en tillräcklig läsförmåga riskerar att få svårt att ta till sig kunskap i alla ämnen. Dessutom kan det påverka deras självförtroende och självbild negativt. Nationella prov i årskurs 3 är en viktig indikator. Forskning visar att elever som inte klarar vissa delar av provet ofta har samma svårigheter i årskurs 6 och 9. Därför är det avgörande att vi arbetar systematiskt och målmedvetet för att alla elever ska få en trygg och stabil start i sin läsutveckling.

Tidig läsinlärning - Avkodning

Att eleverna lär sig att känna igen och använda bokstäver och språkljud är grundläggande för läsinlärningen. Viktiga byggstenar i detta är:

• Bokstavskunskap (Grafem): Förmågan att känna igen bokstäver, veta vad de heter och koppla dem till deras ljud.
• Språkljud (Fonem): De minsta betydelseskiljande enheterna i språket, som avgör ords betydelse. Till exempel förändras innebörden mellan "bil" och "pil" genom ett enda fonem.
• Fonemisk medvetenhet: Förmågan att uppmärksamma och hantera språkljud i ord. Det innebär att kunna identifiera vilket ljud som hörs i början, mitten och slutet av ett ord. Till exempel: Vad blir kvar av ordet "bok" om vi tar bort det sista ljudet (/k/)? Svar: "bo".

Segmentering och syntes – två nyckelprocesser

För att knäcka läskoden behöver eleverna utveckla både förmågan att segmentera och syntetisera fonem.

Fonemsegmentering: Vid skrivande behöver eleverna kunna dela upp ord i enskilda språkljud. Till exempel segmenteras ordet sol till ljuden s-o-l.

Fonemsyntes: Den motsatta processen, där eleverna sätter samman ljuden de hör för att bilda ord, används i läsningen. Till exempel kan eleverna ljuda sss-ooo-lll för att bilda ordet sol.

Lek och lär med språkljud

Språklekar är ett effektivt sätt att stärka fonemisk medvetenhet i klassrummet. Även om rim bidrar till språklig medvetenhet, visar forskning att lekar med enskilda språkljud har en ännu större inverkan på elevernas förmåga att avkoda ord. Det är alltså viktigare att lyssna efter, identifiera och experimentera med ljud än att bara arbeta med rim.

Exempel på språklekar:

• Be eleverna lyssna efter första ljudet i ett ord och hitta andra ord som börjar på samma ljud.
• Uppmuntra dem att ta med sig ett föremål hemifrån som börjar på samma ljud som deras förnamn och använda det som utgångspunkt för att diskutera ljud.
• Lek med ljud genom att ta bort eller lägga till fonem i ord. Till exempel: Vad händer med ordet "vår" om vi tar bort första ljudet (/v/)? Svar: "år".
  

Träna på olika svårighetsnivåer

För att utveckla en god fonologisk medvetenhet är det viktigt att gradvis öka svårighetsgraden i övningarna.

Enkel nivå: Börja med att identifiera första ljudet i enstaviga ord, särskilt konsonanter som är lätta att hålla ut som f, l, m, n, r och s. För många flerspråkiga elever brukar l, s och m vara enklast.

Mellannivå: Utmana eleverna att lyssna efter sista ljudet eller att hantera konsonantljud som är svårare att uttala, t.ex. p, t, k, b, d, g.

Svår nivå: Träna på att upptäcka ljud som förekommer inuti ord, eller att byta ut ljud inuti ord, t.ex. att byta o mot a i ordet sol och därmed bilda ordet sal.

Undersök språkljudets placering

När elever tränar på att urskilja ljud är det viktigt att förstå att vissa ljud är lättare att upptäcka beroende på deras placering i ordet:

• Det är enklare att arbeta med första ljudet i ett ord, svårare med sista ljudet och ännu mer utmanande att identifiera fonem inuti ord.
• Det kan vara lättare för eleverna att identifiera fonem i en enkel konsonant-vokal-konsonantföljd (t.ex. vas) än i ett konsonantkluster (t.ex. svan).

Differentierad undervisning för läsinlärning

Alla elever befinner sig på olika nivåer i sin läsutveckling. Vissa elever har redan knäckt den alfabetiska koden och börjar närma sig ortografisk läsning, medan andra fortfarande kämpar med att lära sig bokstävernas ljud. Det är betydelsefullt att organisera undervisningen så att varje elev får den hjälp de behöver.

För elever som ännu inte knäckt läskoden

Dessa elever behöver fokusera på bokstav-ljud-koppling, fonologisk medvetenhet och grundläggande avkodning.

Fonem-grafemkoppling

• Bokstavs-ljudkort – kombinera bokstäver med ljud och bildstöd
• Bokstavsjakt – leta efter bokstäver i omgivningen
• Ljud-memory – para bokstäver med ord som börjar med samma ljud

Fonemisk medvetenhet – segmentering

• Klappa ljud – ett klapp per ljud i ett ord
• Ljudmaskinen – läraren säger ljud, eleven sätter ihop ordet
• Ordbygge med klossar – en kloss per ljud i ett ord

Fonemisk medvetenhet – syntes

• Ljudstafett – säg ljuden, sätt ihop till ett ord
• Ljudstege – byt ut ett ljud och skapa nya ord
• Ljudburkar – identifiera första ljudet i ett föremåls namn

För elever som knäckt läskoden men ännu inte läser flytande

Dessa elever behöver öva på att automatisera avkodningen och utveckla sin läsförståelse.

• Ordfamiljer och rim
• Kort och intensiv högläsning
• Högläsning med stöd från vuxen eller kamrat
• Körläsning – läs tillsammans i klass
• Vägledd läsning med samtal om textens innehåll

För elever som läser med viss säkerhet

Här kan fokus ligga på att tolka och förstå mer komplexa texter.

• Samtal om textkopplingar – till egna erfarenheter, andra texter och omvärlden
• Lässtrategier – förutspå, ställa frågor, sammanfatta
• Djupare ordförståelse – använd nya ord i olika sammanhang

För elever som behöver extra utmaning

Dessa elever gynnas av uppgifter som kräver analys och reflektion.

• Jämföra texter med samma tema
• Kritiskt tänkande – vad vill författaren förmedla?
• Skapa egna berättelser eller faktatexter

Låt ljudning genomsyra all undervisning

För att stärka avkodningsförmågan behöver ljudning vara en naturlig del av all undervisning – varje dag, i alla ämnen.

• Modellera ljudning högt – s-o-l blir sol
• Eleverna ljudar tillsammans med dig
• Ljudning i alla ämnen – till exempel när ni introducerar begrepp i NO eller matematik
• Ljudning vid skrivande – säg ordet långsamt, skriv ljud för ljud
• Var uthållig – upprepa ofta, i många sammanhang

Läsinlärning i ett andraspråksperspektiv

Elever med ett annat modersmål än svenska kan behöva mer träning för att koppla bokstäver till rätt språkljud. Eftersom olika språk har olika ljudsystem kan vissa svenska ljud vara svåra att urskilja, uttala eller skilja från varandra. Till exempel har svenskan fler vokaler än många andra språk, vilket kan göra det utmanande att höra skillnaden mellan u och y eller e och ä. För att stödja dessa elever är det viktigt att arbeta med tydlig artikulation, multimodala metoder som kombinerar hörsel, syn och rörelse samt explicit undervisning i ljudens egenskaper och kontraster.

På sidan Läsning i ett andraspråksperspektiv utvecklas detta närmare.

Överlämning

För över elevernas resultat i LegiLexi till den lärare som ska undervisa dem i årskurs 4.