För att målen ska anses uppnådda krävs att förskolan uppfyller dessa kriterier:

Barnens viktiga vuxna, både pedagoger och vårdnadshavare, ska bli medvetna om vikten av läsning och läslust samt känna sig trygga med aktiviteten.

• Alla pedagoger får inspiration och kunskap om vikten av läsning och läslust samt läsningens hur, var, när, vem och vad genom kontinuerlig fortbildning. På förskolan finns en rutin och ett forum för kollegialt lärande.
• Det finns en tydlig rutin för hur förskolan introducerar nyanställda i arbetet med litteratur och läsning.
• Alla pedagoger tar ansvar för läsningen och ges möjlighet att hitta sitt sätt att läsa, detta leder i förlängningen till att de känner sig trygga med aktiviteten.
• Förskolan samtalar och informerar regelbundet vårdnadshavare om vikten av läsning, språkutveckling, flerspråkighet och bibliotek, samt visar på sambandet mellan dessa, t.ex. under vårdnadshavarmöte, introduktion och utvecklingssamtal, samt via informationsbrev och i det vardagliga mötet vid lämning och hämtning.
• Förskolan stöttar och uppmuntrar till läsning i hemmen t.ex. genom att berätta om olika sätt att läsa, läsning på modersmål och genom att ge boktips.
• Förskolan synliggör sitt arbete med läsning och litteratur för vårdnadshavare. Redan i entrén syns det att förskolan satsar på böcker och läsning. Efter certifiering syns det att det är en läscertifierad förskola, både i de fysiska miljöerna och på de digitala plattformarna som exempelvis hemsidan.

Alla barn ska ta del av daglig planerad högläsning och på så sätt utveckla goda läsvanor i tidig ålder.

• Förskolan skapar möjlighet för alla barn att ta del av högläsning på sina villkor genom att den planerade högläsningen sker i mindre grupper som är anpassade efter barnens
  förutsättningar, exempelvis deras läsvana, ordförråd och förmågor.
• Alla pedagoger tar ansvar för att planerad högläsning sker dagligen.
• Det finns en tydlig rutin för högläsningen. Den avbryts eller bortprioriteras inte och de som läser blir inte störda.
• Möjlighet ska finnas till spontan högläsning på både barnens och pedagogernas initiativ.
• Högläsningen sker främst via fysiska böcker. Digitala kanaler används som ett komplement, t.ex. för att visa bilder i stort format, eller för att synliggöra flerspråkighet och erbjuda läsning på barnens modersmål när språkkompetensen saknas bland pedagogerna.
• På förskolan finns inspirerande och synliga läs- och litteracitetsmiljöer, t.ex. lugna platser där läsning kan ske ostört.
• Förskolans bokbestånd finns lättillgängligt för barnen, både på läsplatserna och i lekmiljöerna, ute och inne. På förskolan råder ett tillåtande klimat så att barnen får möjlighet att bekanta sig med böckerna.

Förskolorna ska arbeta aktivt och regelbundet med läsning och litteratur på olika sätt för att skapa positiva läsupplevelser och ge fler barn lust till läsning.

• Förskolan använder läsning och litteratur, både faktaböcker och skönlitteratur, som ett verktyg i arbetet enligt läroplanen, och kunskap finns kring hur böcker kan vara ett sätt att
  arbeta med läroplanens alla delar, i såväl lärandet som i värdegrunden och leken.
• Förskolan arbetar med olika genrer enligt Lässatsningens genrehjul.
• Förskolan arbetar fördjupande med läsning och litteratur genom förberedda samtal om böcker samt att koppla ihop aktiviteter som eget berättande, lek och skapande med det lästa för att ge fler barn lust till läsning.
• Förskolans tematiska arbete eller projekt ska utgå från boken, alternativt ska både skönlitteratur och faktaböcker ta en betydande plats i temaarbetet.
• Högläsningen ska främst ske med barnen, men även ibland för barnen. Barnen ska alltså få ta del av högläsning där de får vara aktiva i samtal, samt högläsning där syftet är att få lyssna på en berättelse och uppleva dess magi.
• Förskolan använder rekvisita, flanotavlor eller andra hjälpmedel och AKK för att förstärka språket och skapa fler ingångar till boken.
• Barnen har inflytande över hur förskolegruppen arbetar med böckerna.
• På förskolan finns platser där arbetet med boken får synas för både barn, pedagoger och vårdnadshavare. Platser, föremål och karaktärer från litteraturen syns i förskolans miljöer.

Pedagogerna på förskolan ska ha kännedom om och erbjuda en mångfald av barnlitteratur för att skapa goda förutsättningar för alla barn att utveckla sina språkliga förmågor och sitt intresse för läsning och litteratur.

• Alla pedagoger får regelbundet tid och möjlighet att utöka sin litteraturkännedom och reflektera över sina bokval, t.ex. genom att ta del av topplistor, boktips och Kulturrådets barnbokskatalog, och delta på fortbildningar som Bilderbokens mångfald och möjligheter.
• Förskolans bokbestånd innehåller en mångfald av barnlitteratur inom olika genrer och berättarstrukturer. Denna mångfald syns även i valet av högläsningsböcker. Förskolans böcker är hela, fräscha och samtida.
• En plan finns för förskolans mediaförsörjning. En del av budgeten ska gå till bokinköp.
• Förskolans pedagoger är medvetna om vikten av inkludering, representation och normkreativitet utifrån diskrimineringsgrunderna för att väcka läslust och öka
  medvetenheten om alla människors lika värde. Denna medvetenhet syns i bokbestånd, i val av böcker att arbeta och samtala kring, samt i användandet av normkreativa bokfrågor.
• Förskolan har böcker på flera språk tillgängliga för alla barn.
• Barnen har inflytande över vad de läser.

Upprätta aktiv samverkan mellan bibliotek och förskola.

• Personalen på förskolan och närmsta folkbibliotek har kännedom om, och kontaktuppgifter till varandra.
• Alla pedagoger har kontaktuppgifter till bokcentralen och Lässatsningen.
• Varje avdelning på förskolan har lånekort, har kännedom om vad Lässatsningen erbjuder, tar del av folkbibliotekens aktiviteter och håller sig uppdaterad t.ex. via utskick, webbplats
  och sociala medier.
• En fungerande dialog och goda relationer finns mellan personalen på förskola, folkbibliotek, biblioteksbuss och Lässatsningen, där man delar med sig av idéer och önskemål. Biblioteket och Lässatsningen försöker tillmötesgå förskolans önskemål.
• Förskolan lånar böcker från folkbiblioteket och/eller bokcentralen för att hålla sitt bokbestånd levande och hela tiden kunna erbjuda barnen ny litteratur.
• Alla barn besöker regelbundet folkbiblioteket eller biblioteksbussen så ofta det går utifrån avstånd, färdmedel, bussförbindelser och barnens förmågor. Besöken präglas av nyfikenhet och läslust, där alla barn får möjlighet att välja böcker och får kännedom om biblioteket.
• Alla pedagoger på förskolan tar gemensamt ansvar för aktiviteten för att öka jämlikheten mellan avdelningar.
• Brum och Fnisse, bibliotekets maskotar, lyfts på olika sätt fram i förskolans arbete med litteratur och i förskolans miljöer, med syftet att barnen ska koppla ihop maskotarna med folkbiblioteket.
• Vårdnadshavare har kännedom om närmsta folkbibliotek.

Inom läscertifieringen är det rektors ansvar att alla kriterier uppfylls genom att:

• Skapa en struktur och organisation som möjliggör att målen för läscertifieringen uppnås.
• Se till att arbetet med läsning och/eller läscertifiering årligen står med i förskolans verksamhetsplan.
• Säkerställa att pedagogerna får relevant och kontinuerlig fortbildning inom högläsning och barnlitteratur, samt att pedagogerna, enskilt eller tillsammans, kan utvecklas kring högläsningens hantverk.
• Ta ansvar för likvärdigheten mellan förskolans olika avdelningar, gällande exempelvis kvalitativa högläsningsstunder, tematiskt arbete, tillgång till litteratur och biblioteksbesök, samt att arbeta för att förskolan präglas av en gemensam syn på läsning som arbetsmetod och att alla pedagoger identifierar förskolan som en
  läsande förskola.
• Se till att den utveckling som sker på förskolan blir hållbar över tid.
• Säkerställa att läscertifieringens mål och kriterier finns med som ett levande dokument i planering och utvärdering, samt att alla pedagoger har förståelse för dessa och har gjort en gemensam tolkning av dem.
• Synliggöra att förskolan är en läsande förskola i olika forum, t.ex. i rektorsbrev, vid nyrekryteringar, på webben osv.
• Meddela Lässatsningen när förskolan är redo att certifieras, samt tillsammans med pedagogerna skriva slutrapport.
• En fungerande, regelbunden dialog och goda relationer finns mellan förskolans rektor och Lässatsningen via deltagande på rektorsträffar, svar på förfrågningar och samverkan utifrån respektive profession.