Lärobokstexter bygger ofta på att eleverna redan har viss bakgrundskunskap. Innan läsningen är det därför bra att ta reda på vad eleverna redan vet om ämnet och fylla i eventuella kunskapsluckor genom exempel och förklaringar. Det är också viktigt att träna eleverna i att göra inferenser, alltså att dra slutsatser och göra kopplingar till det de redan kan. I läroboken behöver vi vara uppmärksamma på att det kan finnas exempel som vi kan ta för givet att alla elever kan göra kopplingar till. Alla elever har dock inte samma referensram.

"Ytan på en cd-skiva är uppbyggd av ett mönster av fördjupningar som har ett djup som motsvarar en fjärdedel av våglängden hos det laserljus som används för att läsa skivan."

Texterna i en lärobok är ofta mycket informationstäta. En och samma mening kan innehålla flera olika fakta som eleverna behöver förstå. Det kräver att eleverna både har förkunskaper och kan använda lässtrategier för att tolka och bearbeta innehållet. Lärarens roll är att ge eleverna verktygen att navigera genom texten, förstå centrala begrepp och använda dessa kunskaper i både diskussioner och uppgifter.

Läromedlen följer ofta en tydlig struktur med kapitel, rubriker, underrubriker och ibland sammanfattningar eller frågor i slutet av kapitlen. Denna struktur är en viktig hjälp för eleverna att navigera och förstå textens innehåll. Vi kan hjälpa eleverna att använda textens uppbyggnad för att förutse vad texten kommer att handla om och för att identifiera nyckelidéer.

De ämnesspecifika begreppen är centrala i lärobokstexten, och poängen är att de ska vara nya för eleverna. Att förstå begreppen blir en del av att förstå innehållet. Det är viktigt att introducera dessa begrepp innan läsningen och se till att eleverna förstår dem i ett sammanhang. Bildstöd och konkreta exempel kan vara till stor hjälp här. Under och efter läsningen ska eleverna också få möjlighet att använda dessa begrepp i diskussioner och uppgifter, så att de inte bara lär sig vad orden betyder utan även hur de kan tillämpas.

Förutom de ämnesspecifika begreppen finns även andra skolord eller mer vardagliga ord som kan utgöra hinder för eleverna. Det är viktigt att vara uppmärksam på att det inte alltid är ämnesbegreppet som vållar svårigheter, utan ord som kan verka vanliga men ändå vara obekanta.

Ta del av film om aktiv läsning

Den här filmen beskriver hur du kan arbeta med aktiv, gemensam läsning:

Före läsningen

Före läsningen är det viktigt att lägga en stabil grund för elevernas förståelse. Eleverna förbereds då på att navigera i textens struktur, aktivera sina förkunskaper, tydliggöra viktiga begrepp och bestämma syftet med läsningen. På så sätt får de ut mer av texten och har bättre förutsättningar för en aktiv och meningsfull läsupplevelse.

Navigera i texten

Innan eleverna börjar läsa en text, är det värdefullt att ta tid till att tillsammans reflektera över vad texten handlar om och vilken typ av text det är. Låt eleverna samarbeta både i grupp och individuellt för att använda ledtrådar som titlar, rubriker och bilder. Det skapar förväntningar och en förförståelse för vad de kommer att läsa. Om klassen till exempel ska läsa om fotosyntes i NO, kan man tillsammans titta på rubrikerna och bilderna och fundera över vad texten kan handla om. På samma sätt kan läsningen i SO börja med att titta på en historisk karta eller en bild av en händelse och koppla det till texten som ska läsas, som en kampanj under ett krig eller en samhällsrevolution.

Aktivera också elevernas förståelse för vilken texttyp de möter. Om undervisningen handlar om problemlösning i matematik, kan klassen prata om hur den typen av text ser ut och vilka delar som är viktiga att förstå för att kunna lösa problemet. På samma sätt kan man i hem- och konsumentkunskap diskutera hur en faktatext om näringslära är uppbyggd och vad eleverna ska leta efter för att förstå hur näringsämnena fungerar.

Aktivera förkunskaper genom kopplingar

Innan läsningen påbörjas är det viktigt att ta reda på vad eleverna redan vet om ämnet. Genom att fråga och diskutera tillsammans skapas en grund att bygga vidare på. Om klassen till exempel ska läsa om hållbar utveckling kan man börja med att ställa frågor som "Vad vet ni om vad hållbarhet innebär?" eller "Vilka sätt känner ni till som hjälper oss att ta hand om miljön?". Den här typen av diskussioner hjälper till att aktivera elevernas förkunskaper och gör det lättare för dem att förstå hur ny information om miljö och hållbarhet kan kopplas till det de redan känner till.

Om undervisningen gäller idrott och hälsa och texten handlar om kost och träning, kan man fråga "Vad vet ni om hur maten påverkar vår träning?" eller "Vilka näringsämnen tror ni är viktiga för kroppen?". Dessa frågor hjälper eleverna att reflektera över ämnet och relatera det till sina egna erfarenheter, vilket i sin tur gör att det blir enklare att förstå texten som ska läsas.

Gå igenom nya begrepp

Innan läsningen är det också viktigt att tillsammans gå igenom de centrala begrepp och nya ord som kommer att dyka upp i texten. Att introducera dessa begrepp på ett tydligt sätt, gärna med bildstöd, hjälper eleverna att ta till sig innehållet när texten sedan läses. Om undervisningen handlar om den industriella revolutionen i SO, kan klassen diskutera ord som "industrialism" och "kapitalism" och visa bilder på fabriker eller historiska händelser för att förstärka förståelsen. På samma sätt kan man i NO visa bilder på växter och klorofyll för att underlätta när begrepp som "fotosyntes" dyker upp.

För flerspråkiga elever är det särskilt viktigt att koppla orden till deras förkunskaper och erfarenheter, eftersom deras svenska ordförråd kanske inte matchar deras omvärldskunskaper. Att presentera orden i ett sammanhang som eleverna kan relatera till, och med hjälp av bilder eller symboler, ger bättre förutsättningar att förstå textens innehåll. I matematik kan undervisningen ta upp termer som "bråk" eller "procent" och använda exempel som delar av en pizza eller diagram för att göra begreppen tydliga och konkreta. Att gå igenom dessa ord och begrepp innan läsningen ger eleverna en större chans att förstå texten och vara delaktiga i diskussioner, samtidigt som det skapar bättre förutsättningar för en mer engagerad läsning.

Bestämma syftet

Innan läsningen tydliggörs också syftet med arbetet. Ska eleverna läsa för att förstå en övergripande idé, leta efter specifika fakta, eller kanske jämföra olika perspektiv? Om texten i hem- och konsumentkunskap handlar om näringsämnen kan målet vara att förstå hur de påverkar vår hälsa, inte bara att memorera definitioner. Om texten i SO handlar om en historisk händelse, kanske målet är att förstå varför händelsen inträffade, istället för att bara fokusera på vad som hände. Genom att ha ett tydligt syfte med läsningen blir det lättare för eleverna att bearbeta textens innehåll och arbeta tillsammans för att förstå den på djupet.

Under läsningen

Under läsningen behöver elevernas förståelse stöttas aktivt. Eleverna uppmuntras då att stanna upp och stegvis sammanfatta textens innehåll, ställa frågor för att bearbeta texten, reda ut oklarheter, skapa inre bilder av det de läser samt förutspå vad som kan hända härnäst. Det gör att läsningen blir aktiv, engagerande och ger en djupare förståelse.

Stanna upp och sammanfatta i steg

Under själva läsningen är det viktigt att ge eleverna stöd i att navigera genom texten med hjälp av olika lässtrategier. Planera in gemensamma pauser där klassen reflekterar över vad som har lästs och hur texten är uppbyggd. På så sätt synliggör vi hur textens struktur kan användas för att förstå innehållet bättre.

Läsförståelsestrategier som att sammanfatta hjälper eleverna att aktivt bearbeta innehållet. Om klassen till exempel läser en SO-text om demokrati kan eleverna stanna upp och sammanfatta vad demokrati innebär med egna ord.

Ställa frågor till texten

Under läsningen är det viktigt att eleverna får stöd i att ställa frågor till texten för att aktivt bearbeta innehållet. Att formulera frågor som ”Varför är demokrati viktigt för samhället?” tränar eleverna i att tänka kritiskt och att använda begreppen på ett meningsfullt sätt.

Reda ut oklarheter

Under hela läsningen behöver undervisningen ge utrymme för att reda ut ord och begrepp. I matematik, där klassen går igenom ett textavsnitt om geometri, kan eleverna få uppgifter där de använder begrepp som ”omkrets” och ”area” i olika sammanhang. När läsningen pausas kan eleverna förklara ordens betydelse och använda dem i meningar eller förklaringar för att stärka både sitt ordförråd och sin ämneskunskap.

Kooperativa övningar är ett bra sätt att låta eleverna använda språket tillsammans, vilket stärker både läsförståelse och ämnesinnehåll. I en text om biologiska processer kan eleverna till exempel arbeta i par och prata om vad begrepp som ”fotosyntes” och ”cellandning” betyder, och ge exempel på hur dessa processer fungerar i naturen. Genom att ställa frågor till varandra och reflektera utvecklar de sin förmåga att förstå och tillämpa textens innehåll.

Skapa inre bilder

Att skapa inre bilder hjälper eleverna att bearbeta och förstå textens innehåll. Om undervisningen handlar om biologiska processer kan eleverna visualisera hur fotosyntes och cellandning fungerar i naturen.

Förutspå

Genom att analysera rubriker, underrubriker och bilder kan eleverna förutse vad texten kommer att handla om och lättare förstå hur den är uppbyggd. Om klassen arbetar med en NO-text om vattnets kretslopp kan eleverna först titta på diagram och rubriker för att förutsäga innehållet. Att låta eleverna fundera över vad som kan hända härnäst engagerar dem i läsningen och hjälper dem att utveckla en djupare förståelse.

För att göra texten mer tillgänglig kan digitala lärresurser som talsyntes och interaktiva ordlistor vara ett värdefullt stöd, särskilt i ämnen med mycket text, som SO eller NO. Digitala verktyg kan också användas för att skapa ordlistor där eleverna kan träna på nya begrepp och deras definitioner.

Efter läsningen

Efter läsningen behöver eleverna få möjlighet att bearbeta och befästa innehållet. De kan sammanfatta textens kärna, diskutera och koppla till tidigare kunskaper, kontrollera sin förståelse och ställa nya frågor för att fördjupa ämnet ytterligare. På så sätt blir lärandet mer sammanhängande och meningsfullt.

Sammanfatta textens kärna

Efter att texten har lästs är det viktigt att eleverna får möjlighet att sammanfatta textens kärna, antingen skriftligt eller genom muntliga reflektioner i par eller grupp. Eleverna kan skriva korta sammanfattningar eller diskutera olika perspektiv för att få en djupare förståelse av ämnet.

Diskutera och göra kopplingar

Eleverna kan arbeta i par eller mindre grupper och diskutera textens innehåll med fokus på att använda de nya begreppen. Om klassen till exempel har läst om hållbar utveckling kan eleverna diskutera åtgärder som kan minska miljöpåverkan och använda begrepp som ”ekosystemtjänster” eller ”cirkulär ekonomi”. Genom dessa samtal får eleverna chans att använda språket i meningsfulla sammanhang och göra kopplingar till andra texter eller erfarenheter.

Kontrollera förståelsen

För att ytterligare stärka förståelsen kan undervisningen ta stöd i multimodala verktyg, såsom att skapa mindmaps eller använda bilder och storyboards för att visualisera innehållet. Dessa kreativa metoder hjälper eleverna att konkretisera texten och befästa kunskapen genom att använda och förankra centrala begrepp i ämnesrelaterade sammanhang.

Ställa nya frågor

Eleverna kan också uppmuntras att formulera nya frågor som väckts av texten. Genom att ställa nya frågor stimuleras deras nyfikenhet och kritiska tänkande, samtidigt som de aktivt reflekterar över innehållet och begreppen som behandlats i texten.