The Simple View of Reading

Det finns flera sätt att beskrivna läsning. Skolverket lutar sig på en definition som grundar sig i The Simple View of Reading.

Läsförståelse är beroende av både avkodning och språkförståelse. Utan fungerande avkodning och språkförståelse kan läsförståelse inte uppnås.

Avkodning innebär att korrekt tolka tecken till ord och att automatisera denna process för att frigöra minnesutrymme till förståelse.

Språkförståelse är ordförråd, grammatisk kunskap och hörförståelse. Det innefattar också lingvistisk medvetenhet och förmåga att använda språket i olika sammanhang.

Läsförståelse

Läsförståelse är en produkt av avkodning och språkförståelse. Det innebär att om ena delen inte fungerar kommer inte läsförståelsen att fungera. Endast avkodning leder därmed inte till läsförståelse, liksom endast språkförståelse inte heller leder till läsförståelse. När avkodningen blir automatiserad behöver undervisningen fokusera på språkförståelse och läsförståelse då dessa delar aldrig blir "färdiga". Även en vuxen läsare lär sig fler begrepp och lär sig att tolka innehållet i allt mer komplexa texter. Därför är det viktigt att aktivt arbeta med läsförståelsen i alla ämnen. Läsning består av:

• läsflyt
• innehållsförståelse
• utvecklad läsförståelse

När avkodningen är automatiserad är även läsningen flytande. Läsflyt leder dock inte automatiskt till läsförståelse. Läsflyt beskrivs som en kombination av korrekthet, automatisering och prosodi. Korrekthet är att eleven avkodar orden rätt. Automatisering innebär att eleven går från den fonologiska läsningen till den ortografiska, alltså att eleven inte behöver ljuda längre utan läser hela ordet på en gång. Prosodi består av inlevelse, pauser, betoning och lämpligt tempo, vilket uppstår först när eleven förstår vad hen läser.

Innehållsförståelse innefattar att kunna läsa på, mellan och bortom raderna. Det handlar också om att automatiskt använda sig av olika lässtrategier och läsförståelsestrategier för att ta sig an en text. Allt detta leder till en utvecklad läsförståelse.

Avkodning

Avkodning är överordnat begreppet avläsning. Vid avläsning läses orden korrekt, men läsaren förstår inte det lästa. Detta kallas för mekanisk läsning. Med avkodning menas färdigheten i att tolka tecken till ord. Orden läses korrekt och läsaren har också identifierat ordets betydelse. Avkodningen består även av färdigheter såsom :

• fonologisk medvetenhet
• bokstavskunskap
• alfabetisk avkodning
• automatiserad avkodning

Med fonologisk medvetenhet avses att ha förståelse för att ord består av ljud. Bokstavskunskap innebär att ha kunskapen om bokstävernas namn och deras ljud. Alfabetisk avkodning betyder att kunna länka samman bokstäverna i ett ord (grafemen) till motsvarande ljud (fonemen), och binda samman ljuden till ett uttal. Målet med avkodningen är att den blir automatiserad, så kallad automatiserad avkodning. I och med detta frigörs minnesutrymme som används till att förstå det lästa.

Språkförståelse

Med språkförståelse menas en lingvistisk medvetenhet om hur språket används i olika sammanhang och en förmåga att kunna använda språket för att resonera. Språkförståelse handlar bland annat om:

• ordförråd
• språkstruktur
• hörförståelse

Språkförståelse är en medvetenhet om ordval, kunskap om ords betydelse och härkomst, men också en medvetenhet om hur meningar används och konstrueras grammatiskt. Det innebär också att förstå hur språket fungerar genom användning av metaforer, liknelser eller idiomatiska uttryck och förmåga att använda språket som verktyg för att resonera. Hörförståelse har ett starkt samband med läsförståelse. När barn lär sig ord genom att lyssna utökas deras ordförråd och det blir då lättare för dem att läsa orden i skriven text.

Att läsa innebär alltid ett aktivt tankearbete, både före, under och efter läsningen, oavsett om man läser skönlitteratur eller sakprosa/faktatexter.

Läs mer

Lära barn att läsa

Boken Lära barn att läsa - Vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse (2022) är utgiven av LegiLexi och går att ladda ned som pdf.

Att läsa och förstå

Skolverkets skrift Att läsa och förstå (2016) är en kunskapsöversikt som belyser vad rektor, lärare och elever gemensamt kan göra för att aktivt arbeta med läsförståelse.

Läsförståelse och undervisning om lässtrategier

Skolforskningsinstitutets Läsförståelse och undervisning om lässtrategier (2019) är en systematisk forskningssammanställning om effektiv lässtrategiundervisning och lässtrategianvändning hos elever i åldrarna 10–19 år.

Words don’t come easy

Karin Nilssons avhandling Words don't come easy. Decoding and reading comprehension difficulties in adolescents with intellectual disability (2022) handlar om läsförmågan hos ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning.