Uppföljning av Text i alla ämnen
Vill ni veta hur det går för er i arbetet med Text i alla ämnen? På den här sidan finns stöd för att följa upp, reflektera och samtala om utvecklingen – från tidig läsinlärning och screening till undervisning, insatser och en läsfrämjande kultur. Använd frågorna för att samla kollegiet, blicka tillbaka på var ni började, se hur arbetet tar form idag och formulera nästa steg i skolans gemensamma utveckling.

Använd det här materialet som stöd för gemensam reflektion och uppföljning. Välj ett område som skolan har arbetat med inom satsningen Text i alla ämnen och följ tillsammans upp hur arbetet har utvecklats. Synliggör vad som har fungerat väl, vad ni har lärt er och vilket nästa steg som känns mest meningsfullt. Lyft fram progressionen i skolans utvecklingsarbete, se hur långt ni har kommit och vad som behöver stärkas vidare.
Frågorna kan användas som underlag för reflektion, kollegiala samtal eller gemensam analys i det systematiska kvalitetsarbetet.
Så kan samtalet genomföras
1. Tillbakablick
Börja med att påminna er om var ni började när arbetet med Text i alla ämnen tog form. Vilket område valde ni att fokusera på i starten, och vad var det ni ville utveckla? Låt det bli utgångspunkten för samtalet.
2. Nuläge
Använd stödfrågorna för att reflektera över hur arbetet ser ut idag inom det valda området. Vad fungerar väl, och vilka delar behöver ni fortsätta utveckla? Låt frågorna stödja samtalet och hjälpa er att ringa in både styrkor och behov.
3. Nästa steg
Avsluta med att formulera vad ni vill ta vidare i ert fortsatta arbete. Vad blir nästa steg, och hur kan det följas upp i skolans systematiska kvalitetsarbete? Dokumentera kort era reflektioner, så att progressionen blir synlig över tid.
- Finns det en gemensam läsplan på skolan, och hur har den implementerats i praktiken?
- Hur följer vi upp att läsplanen används, förstås och vidareutvecklas utifrån skolans behov?
- Hur organiserar vi kompetensutveckling och kollegialt lärande inom läsundervisning?
- Hur ser vår kompetens ut gällande den tidiga läsinlärningen? Vad behöver eventuellt stärkas?
- Hur arbetar vi för att hela personalgruppen har en gemensam förståelse för The Simple View of Reading utifrån de de tre delarna avkodning, språkförståelse och läsförståelse?
- Hur ser vår kompetens ut i att omsätta The Simple View of Reading i praktiken? Vad behöver eventuellt stärkas?
- Hur säkerställer vi att alla tre delarna ges utrymme i undervisningen och att balansen mellan dem anpassas efter elevernas behov?
- Hur följer vi progressionen i elevernas utveckling av avkodning, språkförståelse och läsförståelse över tid?
- På vilket sätt kopplas resultaten från kartläggningar, screeningar och bedömningsstöd till planering och undervisning inom dessa tre delar?
- Hur kommuniceras modellen och dess betydelse till vårdnadshavare och elever?
I Eskilstuna är det obligatoriskt att använda LegiLexi som screening i F-3 och det är rekommenderat i årskurs 4-6. Se screeningplanen.
- Hur ser vårt årshjul ut för screeningarbetet?
- Hur följer vi upp att årshjulet används och fungerar som det är tänkt?
- På vilka sätt följer vi upp resultaten på individ-, grupp- och skolnivå?
- Hur analyserar vi resultatet? Finns det en tydlig struktur eller gemensam mall för analysarbetet som används av alla berörda?
- Hur kopplas analysen till den fortsatta planeringen av undervisning och insatser?
- Hur återkopplas resultaten till elever och vårdnadshavare på ett sätt som blir begripligt, motiverande och leder vidare till fortsatt lärande?
- Hur samarbetar vi kring analysarbetet så att vi kan lära av varandras sätt att tänka, tolka och dra slutsatser?
- Hur kan vi använda analysarbetet som ett steg mot samsyn i bedömningen av elevers läsförmåga?
- Vad menar vi med en insats i vår verksamhet? Hur kan vi tydliggöra vilka handlingar, anpassningar eller arbetssätt som faktiskt är våra insatser?
- Hur planeras och organiseras insatser utifrån resultat och analys av screeningar och undervisningsobservationer?
- Använder vi RTI-modellen som en struktur för att planera, genomföra och följa upp stödinsatser? I så fall:
- Hur är de olika nivåerna organiserade på vår skola?
- Hur planeras insatserna tidsmässigt – till exempel som en RTI-lektion under skoltid, som en schemabrytande period eller utanför ordinarie schema?
- Hur ser vi till att alla nivåer hänger ihop och leder vidare utifrån elevernas behov?
- Hur organiserar vi samarbetet kring insatser så att flera professioner är delaktiga i planering, genomförande och uppföljning av insatser?
- Hur säkerställer vi att insatserna ger effekt, hur följs de upp, utvärderas och justeras utifrån elevernas utveckling?
- På vilket sätt delas erfarenheter och resultat från arbetet med insatser och RTI inom personalgruppen för att bygga gemensam lärdom?
- Hur arbetar vi med lässtrategier i olika ämnen och texttyper?
- Hur undervisar vi så att elever ges möjlighet att bearbeta texter före, under och efter läsning?
- Hur tydliggörs strategierna för eleverna, och på vilket sätt ges de stöd i att välja och använda dem självständigt?
- Vilka utmaningar möter vi när vi arbetar med läsförståelsestrategier i olika ämnen, och hur kan vi gemensamt hantera dem?
- Hur väl förstår och använder vi aktivt lässtrategier i vår undervisning i skolans alla ämnen, och vilka delar behöver vi utveckla vidare?
- Hur undervisar vi elever i att använda lässtrategier vid digital läsning och multimodala texter?
- Hur följer vi upp och delar erfarenheter av arbetet med lässtrategier och textbearbetning i kollegiet?
- Hur använder vi digitala lärresurser för att stödja, tillgängliggöra och stimulera läsning (t.ex. LexiFlow, Polylino, Aski Raski, NE och Inläsningstjänst)?
- På vilket sätt kombinerar vi digitala lärresurser med analog undervisning för att skapa en varierad undervisning?
- På vilket sätt kan digitala resurser stötta elever med läs- och skrivsvårigheter eller andra behov av anpassning?
- Hur undervisar vi om och med text-till-tal?
- Hur undervisar vi om och med tal-till-text?
- Hur kan vi skapa en gemensam förståelse och struktur för hur digitala lärresurser används och följs upp i undervisningen?
- När högläser vi?
- Hur används högläsning i alla ämnen för att utveckla språkförståelse och läsförståelse i linje med The Simple View of Reading?
- Hur planerar och genomför vi aktiv högläsning med eleverna (istället för för eleverna) för att modellera och aktivera?
- Hur använder vi högläsning i alla ämnen och i alla åldrar för att stödja förståelse, väcka nyfikenhet och skapa gemensamma ingångar till texter och lärande?
- Hur väljer och planerar vi böcker och texter så att de speglas mot elevernas erfarenheter, språk och kulturella bakgrunder?
- På vilket sätt följs och utvärderas skolans arbete med högläsning – både som metod för språk- och kunskapsutveckling och som del i läskulturen?
- Hur bygger vi en gemensam läskultur på vår skola?
- Hur ser skolans läsfrämjande arbete ut i praktiken idag? Har vi en plan för att hålla kontinuitet?
- Hur synliggörs läsning i skolans miljöer – både fysiskt och i vardagliga samtal och aktiviteter?
- På vilket sätt engageras vårdnadshavare i det läsfrämjande arbetet?
- Hur samarbetar skolbibliotek, undervisning och fritidshem?
- Hur följer vi upp och utvärderar effekten av våra läsfrämjande insatser?
- Hur synliggör vi ett andraspråksperspektiv i undervisningen i alla ämnen och åldrar?
- Hur planerar vi insatser och anpassningar som stärker elever med svenska som andraspråk inom Text i alla ämnen?
- Hur utvecklar vi vår förståelse för hur andraspråksutveckling påverkar läsning, och hur kan den kunskapen användas i undervisningen?
- Hur samarbetar lärare, studiehandledare och elevhälsa för att stödja elevernas språk- och läsutveckling?
- Hur använder vi elevernas modersmål och flerspråkiga erfarenheter som en resurs i språk- och läsutvecklingen?
- Hur organiserar vi överlämningar av elevernas läsförmåga – vem ansvarar, vad lämnas över och hur gör vi det på ett sätt som blir användbart för mottagande lärare?
- Hur ser vi till att överlämningarna innehåller det som verkligen stödjer undervisningen – till exempel resultat från screeningar, observationer, arbetssätt och insatser som har fungerat väl?
- Hur följer vi upp och utvecklar vårt gemensamma arbetssätt för överlämningar, så att kontinuiteten i elevernas läsutveckling stärks över tid?