Eskilstuna kommun

Modul 2: Bredda basen och fokus på fysisk lärmiljö

I det andra avsnittet får vi lära oss om att bredda basen. Fokus i avsnittet ligger på den fysiska lärmiljön, allt som vi kan se och ta på.

Elever i en klassrumsmiljö.

Den fysiska lärmiljön är allt som vi kan se och ta på. Det är alla rum där undervisning sker, som klassrum, salar, och korridorer. Det är även skolgården och ytor nära skolbyggnaden. I den fysiska lärmiljön lägger vi även ljus, ljud/volym och färger.

Viktigt begrepp

Neurodiversitet

Neurodiversitet innebär att det finns en naturlig variation i människors hjärnstruktur, kognitiva funktioner och sätt att bearbeta information. Begreppet betonar att olika sätt att tänka och känna är en del av den mänskliga mångfalden och att dessa olikheter berikar samhällslivet. Neurodiversitet inkluderar till exempel personer med autism, ADHD, dyslexi och andra neuropsykiatriska tillstånd, och ser på dessa olikheter som en resurs snarare än något som behöver åtgärdas.

Från teori till praktik

Moment A: Se filmen

Före filmen

Gå igenom begreppet neurodiveristet

  • Diskutera: Vad betyder detta för oss i vår verksamhet?

Under filmen

Frågor att fundera på:

  • Vad gör vi redan bra idag?
  • Vilka små förändringar skulle kunna göra skillnad?
  • Vad vill vi veta mer om?

Efter filmen

Individuell reflektion:

  • ”Guldkorn” – Vad gör vi redan bra?

Skriv ner 1–2 konkreta saker som fungerar i den egna praktiken.

Gruppdiskussion:

  • Dela era guldkorn – vad kan vi inspireras av hos varandra?
  • Hur kan vi använda våra befintliga resurser för att utveckla miljön?
  • Vilka kännetecken ser jag/vi i vår verksamhet gällande elever med sensorisk känslighet och behov som kan förekomma hos elever med NPF?
  • Vad gör vi bra i nuläget gällande tillgänglighet i den fysiska miljön?
  • Vad behöver vi bli bättre på i den fysiska miljön – hur kan vi förbereda den mer för neurodivergenta elever?
  • Trygga rum och rum i rummet – hur skapar vi tydlighet i det fysiska rummet?
  • Fasta placeringar, hur resonerar vi här? Vilka fördelar och nackdelar ser vi? Har vi samsyn?
  • Elever med rörelsebehov eller som behöver pauser, hur arbetar vi med det utan att göra avkall på arbetsron?
  • Vad kan vi göra inom våra ramar?

Moment B: Tillämpning

Rundvandring på skolan:

  • Gå runt och observera olika klassrum och lärmiljöer.
  • Fundera på hur den fysiska miljön påverkar eleverna.
  • Kan trygghetsvandringar utvecklas för att inkludera ljud, ljus och andra sensoriska aspekter?

Case-diskussion i arbetslaget:

  • Utgå från ett case där en elev har olika behov.
  • Diskutera hur den fysiska miljön kan anpassas för att möta dessa behov.

Exempel på olika lärmiljöer:

  • Visa bilder på olika klassrumslösningar för inspiration.
  • Vad kan vi ta med oss från dessa exempel?

Moment C: Pröva

  • Sammanfatta viktiga insikter från diskussionen.
  • Identifiera några konkreta förändringar att testa i den egna verksamheten.
  • Planera en uppföljning där alla får dela vad de provat och vad som fungerat

Moment D: Uppföljning

Träffas igen efter att ha provat era aktiviteter och samtala om era erfarenheter.

Uppdaterad: 23 april 2025