Eskilstuna kommun

Det fjärde avsnittet om pedagogisk/didaktisk lärmiljö omfattar undervisningens detaljer.

högstadieelever i ett klassrum

En checklista med stödstrukturer presenteras. Det handlar också om området specialdidaktik.

Filmen berör :

  • Tydlighet och begriplighet; tydliggörande pedagogik/frågeställningar
  • Visuellt stöd; grafiska modeller
  • Kognitiva hjälpmedel för koncentration (steg för steg/processer/delaktighet/relationer)
  • Bedömningsformer och samverkan
  • Planerings- och organisationshjälp; frågor, möta upp, korta deadline.

Filmen är konkret och lättillgänglig och fokus ligger på vad vi redan gör och hur vi kan utveckla det vidare.

Viktiga begrepp

Stödstrukturer

Stödstrukturer handlar om att visa hur man kan hjälpa elever att nå lärandemål genom att gradvis ge dem stöd.

Stödstrukturer, eller scaffolding, är tillfälliga hjälpmedel som lärare använder för att stötta elevernas lärande. Precis som en byggnadsställning hjälper arbetare bygga ett hus och tas bort när huset är klart så hjälper stödstrukturer eleverna att förstå eller klara av en uppgift tills de kan göra det själva.

Exempel på stödstrukturer i klassrummet:

  • Tankekartor för att strukturera idéer innan skrivande.
  • Stödfrågor eller frågeställningar för att analysera en text.
  • Mallar och exempeltexter som visar hur en uppgift kan se ut.
  • Lärarledd modellering – när läraren visar hur man löser en uppgift steg för steg.
  • Checklistor som hjälper eleverna följa med i processen.
  • Kamratstöd eller gruppdiskussioner för att få idéer från andra.

Varför är det viktigt?

Stödstrukturer hjälper elever att förstå komplexa begrepp, utveckla strategier för lärande, bli mer självständiga över tid och att få en känsla av trygghet och kontroll.

Här finns många tips på stödstrukturer att hämta:

Från teori till praktik

Moment A: Se filmen

Före filmen

Gå igenom begrepp och stödstrukturer

Under filmen

Frågor att fundera på:

  • Hur arbetar vi idag med undervisning och bedömning?
  • Vad fungerar bra redan nu?
  • Vilka konkreta utvecklingsmöjligheter ser vi?
  • Hur kan vi använda fler sätt att bedöma?

Efter filmen

Gruppdiskussion:

  • Vad fastnade vi för i filmen?
  • Vilka delar av undervisningen och bedömningen vill vi utveckla?
  • Hur kan vi använda fler bedömningsmetoder?
  • Hur märker vi att våra genomgångar och instruktioner är tydliga och tillräckliga? Är det begripligt nog, och visar sig genom att elever kommer i gång och arbetar efter genomgångar?
  • Vilket är vårt bästa visuella stöd och hur ser vi tecken på att det fungerar väl för eleverna?
  • Hur förbereder vi elever som kan behöva förutsägbarhet inför social interaktion, formell och informell, liten och stor?
  • Vilka stödstrukturer lägger vi in kontinuerligt i undervisning för elever som behöver stöd eller hur erbjuder vi acceleration för elever som har kommit längre i något moment eller ämne?
  • Varierar vi vår bedömning eller känner vi oss mest trygga med summativa prov? Hur kan vi hjälpas åt med rättssäker bedömning på andra vis än större prov i slutet på ett ämnesområde?

Moment B: Tillämpning

Workshop- konkret arbete med stödstrukturer:

  • Prova stödstrukturer: Diskutera olika sätt att bedöma och undervisa.
  • Tipsa varandra: Vad fungerar i våra klassrum?

Moment C: Pröva

  • Prova några olika stödstrukturer
  • Prova några olika sätt att bedöma

Moment D: Uppföljning

Träffas igen efter att ha provat era aktiviteter och samtala om era erfarenheter.

  • Dela guldkorn – vad fungerade i praktiken?
  • Sammanfatta och sätt upp konkreta mål för fortsatt arbete.

Sammanfattning av alla fyra filmer:

  • Vilka delar har vi arbetat med?
    Vad har fungerat bra i vår verksamhet?
    Vad behöver vi utveckla vidare?
  • Vilka förändringar har vi redan börjat genomföra?
    Vilka hinder har vi stött på?

Samla konkreta exempel på vad som fungerat i praktiken:

  • Nya metoder eller stödstrukturer som testats.
  • Förändringar i lärmiljö, undervisning eller bedömning.
  • Goda exempel från olika skolor och arbetslag.

Skapa en idébank digitalt eller fysiskt.

Låt arbetslagen delge sina "guldkorn" vid en gemensam träff.

Diskutera hur nätverksamarbeten mellan skolor kan stärkas.

Vad blir nästa steg?

Varje arbetslag/skola identifierar vad som ska prioriteras framåt:

  • Vad vill vi fortsätta arbeta med?
    Vilka konkreta förändringar vill vi testa?
    Hur följer vi upp arbetet?

Arbetssätt:

  • Skapa en kort handlingsplan med mål och tidsplan.
  • Bestäm en tid för uppföljning och utvärdering.
  • Fortsatt kollegialt lärande genom workshops, nätverk eller handledning.

Detta är en pågående process – små förändringar kan leda till stora förbättringar över tid

Uppdaterad: 17 april 2025