Hon funderar på vad som krävs för att eleven ska visa grundläggande respektive fördjupade kunskaper inom kursernas olika områden. I stället för att bara följa en mall vill hon utgå från elevernas faktiska förmågor och ge dem flera vägar att visa vad de kan, exempelvis genom praktiska moment i köket, genom att berätta om vad de gjort eller via bilder och film. Sara planerar ett arbetsområde kring matlagning, där eleverna först får träna grundläggande moment, som att hantera redskap och planera en måltid, för att sedan utveckla mer avancerade färdigheter som att anpassa recept eller skapa egen meny.

Hon tänker på några av eleverna som varit med sedan hösten. En elev som har svårt att tala men visar stor finmotorisk förmåga när hen hanterar redskap, en annan som är mycket rörlig och älskar idrott men blir trött snabbt. Hur kan Sara skapa aktiviteter där båda får synas och utvecklas inom respektive ämnen?

Under arbetslagets planeringsträff delar hon sina tankar med Karin, som undervisar i Estetisk verksamhet och Språk och kommunikation, och Johan som ansvarar för Natur och miljö samt Individ och samhälle. Karin berättar hur hon planerar att använda musik och bild för att skapa trygghet och kommunikationsmöjligheter för elever som behöver alternativa uttrycksformer. Johan vill koppla arbetet med miljö till elevernas vardag och intressen, till exempel genom att studera skolans utemiljö och diskutera hur man kan ta hand om naturen på ett enkelt sätt.

Samtidigt funderar de tillsammans över hur de bäst kan dokumentera elevernas kunskaper, vilka metoder är bäst för att fånga progressionen i elevernas utveckling från grundläggande till fördjupade kunskaper? De bestämmer att filma, fotografera och skriva korta reflektioner för att samla bevis för lärandet, samtidigt som de vill skapa en lugn och trygg miljö där eleverna vågar visa vad de kan, utan press.