Del 3 - När allt ska vägas samman
Terminen går mot sitt slut och Sara deltar i en bedömningsworkshop tillsammans med kollegor. Nu ska allt det eleverna har visat få ta plats i en sammantagen helhetsbild. Underlagen granskas, tolkningar jämförs och ord vägs. I samtalen väcks frågor om progression, tillförlitlighet och likvärdighet. Hur vet vi att vi mäter rätt saker? Och hur kan våra beslut vila både på professionell kunskap och gemensam förståelse?
En sammantagen bedömning handlar om att komma fram till det omdöme eller det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Canva-bild.
Maj. I biblioteket är borden fulla av elevexempel och markerade betygskriterier. Det är dags för skolans bedömningsworkshop inför betygssättningen.
Samtalsledaren inleder:
– Hur har undervisningen sett ut? Vilka möjligheter har eleverna haft att visa sitt kunnande?
Sara tänker tillbaka. Mycket har gått enligt plan, men flera elever har visat styrkor på oväntade sätt: i poddinspelningar, muntliga seminarier och källanalyser i realtid. Det gör henne säkrare på helhetsbilden.
Hon berättar om en elev som har svårt att uttrycka sig skriftligt men visar avancerad analysförmåga i muntliga diskussioner. – Jag måste bedöma ämneskunskapen, inte bara språket, säger hon.
Lotta från vård- och omsorg lyfter att det är lika viktigt i praktiska moment: – En elev kan ha alla rätt i teoriprovet om hygienrutiner men ändå missa kritiska moment i vårdsituationen. Och ibland är det tvärtom. De kan praktiskt utföra vården perfekt men har svårt att formulera sig om varför.
Henrik, som undervisar i naturkunskap, tar upp progression. – Hur vet vi att eleven faktiskt har utvecklats? Och hur ska den utvecklingen vägas in i betyget?
Anders från bygg och anläggning nickar: – I våra kurser kan en elev utvecklas enormt under sista veckorna. Men om det mesta underlaget är från hösten, riskerar man att missa det.
De pratar om vikten av att inte summera prestationer som om de vore medelvärden. Istället ska den sammantagna bedömningen spegla elevens kunnande här och nu, i relation till vad undervisningen gett för möjligheter.
När de går igenom betygskriterierna diskuterar de vad formuleringarna betyder i praktiken och hur olika uppgifter kan ge tillförlitliga underlag, oavsett om det gäller ett PM i samhällskunskap, en patientövning i vård och omsorg eller ett murningsmoment på bygg.
I slutet skriver samtalsledaren en fråga på tavlan:
Hur vet vi att vår bedömning är både rättvis och grundad – från vårt eget klassrum till skolans gemensamma praxis?
Sara låter frågan sjunka in. Det handlar inte bara om vilket betyg som sätts, utan om vägen dit. Om att tolka styrdokumenten tillsammans, planera undervisningen med bedömningen i åtanke och samla in underlag som verkligen visar vad eleverna kan – i både teori och praktik.
Från teori till praktik
Som stöd för arbetet i den här modulen finns ett dokument med Saras tankar och citat ur styrdokumenten. Alla tre delar från berättelsen om Sara är samlade i samma dokument så leta rätt på ditt dokument från del 1 och 2 om du redan arbetat med dessa delar. Fyll annars i din e-postadress så landar dokumentet strax i din inkorg. Skriv ut del 3 till varje deltagare.
Moment A – Förberedelse
Samlas med kollegor.
- Läs berättelsen om Sara högt.
- Ge en stund för alla att enskilt formulera några tankar utifrån berättelsen.
- Spara tankarna (vi återkommer till dem strax) och gå sedan vidare till Moment B.
Moment B – Bearbetning
- Ta fram det utskrivna dokumentet.
- Läs tillsammans igenom citaten ur styrdokumenten och kollegiets tankar.
- Ge en stund för alla att enskilt formulera en tanke om varje citat.
- Gå sedan vidare och samtala tillsammans.
- Formulera en gemensam tanke att ta med i det fortsatta arbetet med bedömning.
- Avsluta med en slutreflektion utifrån frågan:
Hur vet vi att vi hittar rätt i vår bedömningspraktik? I hela kedjan, från vårt eget klassrum till kollegans på andra sidan väggen och till skolans gemensamma förståelse för vad bedömning är?