Eskilstuna kommun

Hur ser skolan ut genom elevernas ögon? I en ny rapport berättar elever på högstadiet och gymnasiet om sin digitala vardag och vad som hjälper dem att förstå, planera och lära. Deras röster ger femton tydliga insikter om vad som skapar fokus och trygghet, och vad som gör skolarbetet mer krävande än det behöver vara.

Lärare håller i rapporten Elevers digitala arbetsmiljö. I bakgrunden sitter elever och arbetar vid sina datorer.

Så gjordes undersökningen

Rapporten bygger på workshops och samtal med elever på en högstadieskola och ett gymnasium i Värmdö kommun. Arbetet har letts av Elevernas riksförbund tillsammans med Begripsam och Add Gender. Eleverna fick beskriva hur deras digitala skolvardag fungerar, vilka verktyg som hjälper och vilka delar som skapar hinder. Deras erfarenheter analyserades tematiskt och sattes i relation till samtal med lärare, elevhälsa, rektorer och andra som arbetar med digitala system. På så sätt fångar rapporten både elevernas berättelser och den breda erfarenhet som finns i skolan.

Vad eleverna berättar om en digital vardag

Eleverna beskriver hur skoluppgifter ofta är svåra att förstå, särskilt när instruktioner ligger på olika ställen och formuleras på olika sätt. De rör sig mellan många digitala verktyg, var och en med sin logik. Det gör att de måste ”ställa om sin hjärna” från lektion till lektion. Sammantaget skapar detta en digital miljö som upplevs som rörig och energikrävande.

De lyfter också hur brister i tillgänglighet påverkar deras möjlighet att ta till sig material, och hur små tekniska hinder – som en trasig laddare eller svårt att logga in – snabbt påverkar hela lektionen. För många blir det en tyst belastning som tar kraft från själva lärandet.

Jämställdhet

Ett av rapportens viktigaste bidrag handlar om jämställdhet. Elever beskriver hur flickor och pojkar hanterar otydlighet på olika sätt. Flickor söker stöd hos varandra när något är oklart, medan pojkar oftare försöker själva och tappar riktningen när överblicken saknas. Det gör tydlighet till en fråga om likvärdiga villkor.

Femton insikter

När man sätter samman det eleverna berättar framträder femton insikter som visar hur digitala verktyg och strukturer påverkar skolarbetet:

  1. Uppgifter är svåra att förstå.
  2. Elevernas digitala arbetsmiljö uppmärksammas sällan.
  3. Elever och lärare får begränsat stöd att lära sig verktygen.
  4. Många digitala verktyg fungerar olika.
  5. Tillgängligheten brister.
  6. Miljön upplevs som rörig.
  7. Spridd information försvårar samarbetet runt eleven.
  8. Det finns många kommunikationsvägar.
  9. Undervisningen faller när tekniken krånglar.
  10. Digitalisering kan innebära kostnader för elever.
  11. Tidigare stöd försvinner i det digitala.
  12. Digital vardag kräver starka exekutiva förmågor.
  13. Flickor och pojkar hanterar otydlighet olika.
  14. Lärare behöver samsyn kring digitala strukturer.
  15. Den digitala arbetsmiljön formas av beslut på flera nivåer.

Ta del av hela rapporten

Rapporten visar hur mycket elever vinner på tydliga uppgifter, gemensamma digitala rutiner och material som är lätt att hitta och förstå. Den innehåller också en praktisk mall för uppgifter som kan användas i alla ämnen, samt rekommendationer till lärare, elevhälsa, skolledare och huvudman.

Det som gör rapporten särskilt värdefull är att den låter oss se skolan ur elevernas perspektiv. Genom deras röster blir det tydligt hur små förändringar i struktur och kommunikation kan göra en stor skillnad för både fokus, studiero och likvärdighet.

Frågor för samtal och reflektion

  1. Hur tar vi reda på våra elevers upplevelser av sin digitala skolvardag?
  2. Hur kan vi göra våra uppgifter ännu tydligare för eleverna?
  3. Vilken digital struktur skulle hjälpa våra elever med NPF allra mest?
  4. På vilket sätt märker vi att flickor och pojkar påverkas olika av digital otydlighet?
  5. Vad kan vi enas om så att våra digitala ytor blir mer lika och lättare att känna igen?
  6. Var ska eleverna alltid kunna hitta viktig information hos oss?
Uppdaterad: 9 januari 2026