Skolinspektionen har granskat tillgängligheten i lärmiljön för elever med neuropsykiatriska svårigheter i 30 skolor. Neuropsykiatriska svårigheter kanske är ett nytt begrepp. Det innefattar både elever som fått en diagnos för neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), och elever utan diagnos, som kan möta liknande utmaningar i skolans lärmiljöer. Granskningens fokus är elevernas behov, oavsett om de har diagnos eller inte.

Vad visade granskningen?

Av de 30 granskade skolorna har var tredje skola omfattande utvecklingsbehov. Två av tre skolor utformar inte undervisningen utifrån elevernas behov. Ett flertal framgångsfaktorer framträdde. En tillgänglig lärmiljö för elever med nps är möjlig.

Vad behöver utvecklas?

I granskningen framkom utvecklingsbehov på skolorna. Utvecklingsbehoven rörde bland annat:

• Kvaliteten i arbetet med att identifiera och undanröja hinder i lärmiljön
• Samsyn kring vad som är elevers lärmiljö
• Samverkan mellan lärare och elevhälsan kring tillgänglighet
• Främst den pedagogiska tillgängligheten behöver utvecklas
• Ta reda på och utgå från elevernas behov
• Förståelse för elevens svårigheter i ett relationellt perspektiv
• Medvetenhet om hur NPS påverkar den sociala tillgängligheten för eleverna
• Medvetenhet om hur den fysiska miljön påverkar, som t ex ”visuellt buller”
• Medvetenhet om att NPS tar sig olika uttryck för pojkar och flickor
• Hur undervisningen kan differentieras
• Kompetensutveckling kopplat till den enskilda skolan behov

Vad fungerar bra?

Skolor som i hög utsträckning arbetar med att skapa en tillgänglig lärmiljö kännetecknas ofta av följande:

• Elevhälsan stödjer lärare med att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla elever.
• Specialpedagogisk personal har en viktig roll.
• Det är organiserat för regelbundna och schemalagda möten för information om elevernas behov och hur lärmiljön görs tillgänglig.
• Rektorerna skapar förutsättningar för personalen att arbeta tillsammans mot en tydlig målsättning i arbetet med en tillgänglig lärmiljö.
• Rektorerna utgår från en behovsanalys vid beslut om kompetensutveckling.
• Samtlig personal på skolan har goda kunskaper om neuropsykiatriska svårigheter (NPS) och hur lärmiljön kan anpassas.
• Personalen tar reda på elevernas behov och delger varandra.
• Personalen är medveten om hur NPS tar sig olika uttryck för flickor och pojkar.
• Lärarna använder olika metoder för delaktighet i undervisningen.
• Medvetenhet om hur möblering och placering skapar möjlighet till samspel.
• Elevhälsan arbetar främjande och aktivt med att sprida kunskaper om NPS.
  

Tips!

SPSM:s studiepaket för NPF syftar till att stödja kompetensutvecklingen inom området. Fokuset ligger på att ge praktiskt stöd för arbete med autism och ADHD inom förskola, grundskola och fritidshem.

Flera av våra skolor har arbetat med delar av, eller med hela, materialet. Det går bra att använda både för kollegialt lärande och enskilda studier.