Framgångar under ytan

Vid en första anblick ser den svenska skolan ut att må bra. Elevernas kunskaper ligger på eller över OECD-genomsnittet i internationella mätningar, och resultaten tycks till och med ha stärkts efter covid-19-pandemin. En annan positiv trend är att andelen elever som lämnar gymnasieskolan med en examen ökar.

För lärarna och rektorerna ser läget också ljusare ut än på länge. Lärarbehörigheten ökar i nästan alla skolformer, och fler lärare uppger att de trivs med sitt yrkesval och upplever att yrkets status har höjts. Rektorer vittnar dessutom om förbättrade möjligheter att utöva ett pedagogiskt ledarskap. Bakom dessa siffror döljer sig dock en oroande utveckling.

Matematik: Den stora tröskeln

Matematik är det största hindret för likvärdighet i grundskolan. Det är det ämne där flest elever får underkända betyg, vilket i sin tur är den vanligaste orsaken till att elever inte blir behöriga till gymnasieskolan. Särskilt anmärkningsvärt är att matematik är det ämne där elevens socioekonomiska bakgrund har störst betydelse för resultaten. Skolverket konstaterar att resultatskillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever ökar, och att skolsystemet misslyckas med att ge alla elever samma möjligheter att lyckas.

Bristande likvärdighet i klassrummet

Skillnaderna i svensk skola handlar inte bara om betyg, utan om de faktiska förutsättningarna för lärande:

• Lärarkompetens: Skolor med elever som har tuffare socioekonomiska förutsättningar har ofta färre behöriga och erfarna lärare.
• Studiero och material: Det råder stora skillnader mellan skolor när det gäller elevernas upplevelse av studiero och tillgång till läromedel.
• Särskilt stöd: Många lärare och rektorer upplever att de saknar rätt förutsättningar för att stödja elever i yngre åldrar och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
• Psykisk ohälsa: En växande psykisk ohälsa noteras, särskilt bland unga flickor, samtidigt som elevhälsan saknar likvärdiga resurser för att möta behovet.

Ett splittrat skolsystem

Enligt Skolverket är en av grundorsakerna till de ökade skillnaderna att skolsystemet är för splittrat. Med nästan 3 000 olika huvudmän, som varierar i storlek, ekonomi och geografi, blir det svårt att garantera en likvärdig utbildning över hela landet. Trots att stora reformer är på väg, bland annat i form av nya läroplaner och ett nytt betygssystem, varnar myndigheten för att de strukturella problemen kan hindra reformernas genomslag. Därför efterlyser Skolverket nu ett ökat statligt ansvarstagande, särskilt när det gäller skolans finansiering, för att säkerställa att resurserna når de elever som behöver dem mest.

Blickar mot framtiden

Den fullständiga bilden av hur den svenska skolan utvecklas kommer att klarna ytterligare under året. Den 8 september 2026 publiceras resultaten från PISA 2025, vilket blir en viktig milstolpe för att utvärdera om de insatser som görs nu räcker för att sluta klyftorna i det splittrade skolsystemet.