En mötesplats för kollegiala samtal

Ämnesnätverken är en återkommande mötesplats där lärare från olika skolor och skolformer träffas för att diskutera undervisning i sina ämnen. Lärare i F–3 möts i ämnesövergripande grupper, medan lärare i årskurs 4–6, 7–9 samt i de praktisk-estetiska ämnena arbetar i ämnesspecifika nätverk. Lärare från anpassad grundskola deltar i flera av grupperna, bland annat i F–3-nätverken, i svenska för årskurs 4–6 och i de stadieövergripande nätverken för praktisk-estetiska ämnen. När vi möts över skolgränser skapas möjlighet att dela erfarenheter från olika klassrum och att tillsammans pröva tankar om undervisning och bedömning.

Den här träffen tog vid där höstens arbete avslutades och fortsatte fördjupningen i bedömning, med fokus på att värdera kvaliteter i kunnande. Inför träffen hade vi uppmanats att ta med ett eget bedömningsunderlag från undervisningen, till exempel en elevtext, en uppgift eller en inspelning. Genom att utgå från konkreta elevexempel fick vi möjlighet att tillsammans undersöka hur olika prestationer kan förstås och värderas.

Samtalsstruktur för sambedömning

Arbetet genomfördes i grupper där vi tillsammans analyserade elevexemplen och diskuterade hur olika kvaliteter i elevernas kunnande kan förstås.

För att stödja samtalen användes en gemensam samtalsstruktur för sambedömning som hjälpte grupperna att fördjupa diskussionerna kring bedömning och undervisning. Den kan du ladda ned här:

Värdefulla reflektioner

Träffen avslutades med en reflekterande exit ticket där vi fick sammanfatta våra tankar just där och då.

En ny tanke efter träffen

När vi beskriver vilka tankar vi tar med oss från eftermiddagen återkommer flera teman. Många lyfter sambedömning och kollegial kalibrering som särskilt betydelsefullt. När vi tillsammans tittar på elevexempel och jämför bedömningar får vi fler perspektiv på hur kvalitet i elevers arbeten kan förstås.

I svaren finns också många reflektioner kring likvärdighet i bedömning. Flera av oss beskriver hur värdeord i kriterierna kan tolkas olika och hur gemensamma exempel därför kan bidra till en mer gemensam förståelse av nivåer.

En annan återkommande tanke handlar om didaktisk tydlighet. Flera lyfter vikten av att börja i syftet med undervisningen och att göra det tydligare vad som faktiskt ska bedömas i en uppgift. Samtidigt beskriver många bedömning som ett komplext område där gränser mellan nivåer ibland kan vara svåra att avgöra och där tid och struktur för kollegiala samtal är en viktig förutsättning.

En handling att pröva i undervisningen

I svaren beskriver vi också konkreta handlingar som vi vill pröva i vår undervisning. Ofta handlar det om mindre justeringar i arbetssätt snarare än helt nya metoder.

Ett återkommande exempel är att använda elevexempel mer aktivt i undervisningen. Flera av oss vill visa exempel på olika nivåer, arbeta mer med modellering eller använda exempeltexter för att synliggöra vad kvalitet i en uppgift kan innebära.

Andra lyfter vikten av tydligare struktur och planering, till exempel genom att börja tydligare i syftet med undervisningen eller förtydliga vad eleverna förväntas visa i en uppgift. Flera beskriver också att de vill fortsätta diskutera elevarbeten tillsammans med kollegor som ett stöd i bedömningsarbetet.

I svaren finns dessutom många idéer kopplade till digitala verktyg och AI, liksom tankar om att bredda bedömningsformer genom fler muntliga moment, inspelningar eller andra alternativa sätt för elever att visa sitt kunnande.

Frågor att fortsätta utforska tillsammans

När vi beskriver vad vi vill fortsätta utforska tillsammans på våra skolor framträder ett tydligt fokus på hur bedömning kan göras mer likvärdig, tydlig och nära kopplad till undervisningen.

Det mest återkommande spåret handlar om sambedömning. Många av oss lyfter behovet av att fortsätta titta på elevarbeten tillsammans, jämföra bedömningar och diskutera hur olika nivåer ska tolkas i praktiken.

Flera svar handlar också om gemensam förståelse av kriterier och värdeord. Ord som ofta, välutvecklat eller enkelt resonemang kan tolkas olika, även inom samma arbetslag, och många beskriver därför ett behov av fortsatt dialog kring hur kvalitet i elevprestationer kan förstås.

Andra frågor handlar om hur bedömning genomförs i praktiken, till exempel hur underlag samlas in, hur olika delar vägs samman och hur bedömning kan kopplas närmare undervisningen och elevernas progression. Flera lyfter också behovet av att utveckla förståelsen för elevernas kunskaper i övergångar mellan stadier.

Erfarenheter som delas mellan skolor

När vi möts över skolgränser uppstår både igenkänning och nya perspektiv. I samtalen berättar vi både om sådant som fungerar väl i undervisningen och om sådant som är en utmaning just nu. Samtalen blir en möjlighet att dela erfarenheter och ibland också räcka ut en hand till varandra.

Träffarna bygger på att vi lärare delar med oss av våra erfarenheter och våra elevexempel. Samtalen stannar inte i rummet utan följer med tillbaka till undervisningen, där idéer kan prövas och sedan tas upp igen i nya kollegiala samtal. För det är ju just där, i vår egen undervisning, som skolutvecklingen verkligen tar form.

Tack till alla lärare som bidrog till samtalen och till det kollegiala arbetet i ämnesnätverken.