Hur kan stöd i matematik organiseras så att fler elever får bättre förutsättningar att delta i den ordinarie undervisningen? Catharina Andersson, speciallärare och matematikutvecklare på Fristadsskolan, beskriver här hur arbetet med Steget före har genomförts i matematikundervisningen i årskurs 7 under läsåret 25/26. Arbetssättet har handlat om att ge elever förförståelse inför lektionerna och därigenom skapa bättre förutsättningar att följa med i den ordinarie undervisningen.

Vad innebär Steget före?

Steget före är ett sätt att ge förebyggande stöd i liten grupp, riktat till elever som visar viss osäkerhet i matematik men som fortfarande följer den ordinarie undervisningen. Stödet ges före den gemensamma lektionen och innehållet är detsamma som klassen sedan arbetar med.

Syftet är att:

• ge eleverna en förförståelse av innehållet
• minska osäkerhet inför kommande lektion
• skapa bättre förutsättningar för aktivt deltagande i klassrummet

En viktig princip är att om möjligt ordinarie undervisande lärare som håller i stödet.

Så organiserades arbetet på Fristadsskolan

Inför läsåret planerades Steget före in redan i schemaläggningen. För årskurs 7 avsattes 20 minuter i veckan, placerade i direkt anslutning till den ordinarie matematiklektionen.

Efter en inledande screening identifierades de elever som bedömdes tillhöra gruppen som kunde ha nytta av stödet. Urval och innehåll diskuterades gemensamt av undervisande lärare och speciallärare/matematikutvecklare. Därefter erbjöds eleverna Steget före, och vårdnadshavare kontaktades. Eftersom tiden fanns schemalagd för hela klassen behövde inga extra pass läggas till.

När stödet aktiverades förklarade undervisande lärare öppet för klassen att vissa elever tillfälligt skulle få mindre undervisning i helklass för att i stället arbeta med samma innehåll i en mindre grupp. Detta bidrog till att stödet upplevdes som något positivt snarare än avvikande.

Undervisning nära klassrummet

Innehållet i Steget före följde alltid planeringen för den efterföljande lektionen. Eleverna fick möjlighet att:

• möta begrepp och metoder i förväg
• ställa frågor i en mindre grupp
• få exempel och förklaringar innan arbetet i helklass

Arbetssättet gjorde att läraren fick en tydligare bild av elevernas förståelse redan innan lektionen började. Det gav också möjlighet att justera genomgångar och uppgifter utifrån det som framkom i stödtillfället.

Effekter som blivit synliga över tid

Efter snart ett läsår ser vi flera tydliga effekter av arbetssättet.

När det gäller kvantitativa resultat har årskurs 7 haft ett lägre tapp i betygsnivå jämfört med tidigare grupper. Den så kallade ”hängmattan” har planat ut. För att följa resultaten har elevernas betyg och resultat i nationella prov från årskurs 6 jämförts med screeningresultat från augusti 2025.

De kvalitativa effekterna har varit minst lika betydelsefulla:

• elevernas självförtroende i matematik har stärkts
• fler elever deltar aktivt i samtal och genomgångar
• eleverna kommunicerar matematiska resonemang i högre grad
• uthålligheten under arbetspass har ökat

Elever som tidigare varit passiva i klassrummet har i flera fall tagit större plats i undervisningen, både genom frågor och genom att våga dela sina lösningar.

Lärdomar från arbetet

En central lärdom är vikten av att stödet är:

• schemalagt
• förutsägbart
• integrerat i undervisningen

Att Steget före leds av ordinarie lärare har haft stor betydelse. Relationer har fördjupats, lärarens kännedom om elevernas behov har ökat och eleverna har känt trygghet i både stödet och undervisningen som följer.

I praktiken har Steget före visat sig vara en effektiv insats i förhållande till den tid som investeras och de effekter som blir synliga hos eleverna.

För skolor som funderar på att arbeta på liknande sätt är ett tydligt råd att redan i planeringen avsätta tiden i schemat. Det skapar förutsättningar för ett hållbart arbetssätt som inte bygger på tillfälliga lösningar.

Om du vill veta mer:

Läs inspirationsinlägget från Ulrica Dahlbergs (NCM) förläsning på SmAL (Svergies matematklärarförening. Ulricas fokus under kvällen var Rti-modellen och dess effekter både utifrån teori och egna erfarenheter.