Alla lärare på skolan har fått en introduktion till vad arbetet innebär och hur det går till. Efter introduktionen har tre lärare tillsammans med elever i årskurserna 4–6 genomgått en kortare utbildning för att träna på att leda aktiviteter på rasterna.

Vad ville ni åstadkomma?

Syftet med trivselledarna är att skapa raster där alla elever, oavsett ålder, kan hitta något att göra. Trivselledarna arbetar oftast i par och följer ett veckoschema som sitter uppsatt på skolan. De går ut lite tidigare än de andra eleverna för att förbereda sig på att leda aktiviteterna när övriga elever kommer ut.

Vilka konkreta aktiviteter gjorde ni?

Några centrala delar i arbetet:

Morgonsamling

På morgonsamlingar har klasserna möjlighet att gå igenom vilka aktiviteter som kommer att finnas under dagens raster. För att fler ska våga delta återkommer samma aktiviteter vid flera tillfällen. Tanken är att sänka tröskeln för elever som kan känna sig osäkra om de inte vet hur leken eller spelet går till.

Posters och Boden

”Posters” med information om vilka aktiviteter som gäller under en tvåveckorsperiod finns uppsatta i klassrum, korridorer, matsalen och vid ”Boden”. Boden fungerar som utlåningsplats för rastmaterial, där elever kan låna lekmaterial mot pant och lämna tillbaka det vid rastens slut.

Trivselledarträffar skapar engagemang

Varannan vecka samlas trivselledarna (TL-eleverna) tillsammans med personal från Rastgruppen för att planera och diskutera kommande aktiviteter. Under dessa möten ligger fokus på att utveckla ledarskapsförmågor och skapa en förståelse för vad det innebär att vara en god ledare.

Mötena ger eleverna en chans att komma med egna idéer och reflektioner, något som skolan ser som avgörande för att de ska känna sig delaktiga och uppskattade i arbetet.
– Det är viktigt att eleverna får möjlighet att tycka till. De är viktiga, säger en av medarbetarna i Rastgruppen.

Hur gick det? Vilka eventuella resultat kan ni se?

Satsningen på trivselledare har redan lett till flera vinster för skolan:

• Fler elever är aktiva under rasterna.
• Konflikterna på skolgården har minskat.
• Eleverna får möjlighet att ta ansvar och växa i sin roll.
• Lektionerna har blivit lugnare och eleverna mer fokuserade.
• Samarbetet mellan elever från olika årskurser har ökat.

Skogsängsskolan ser trivselledarprojektet som ett framgångsrikt sätt att skapa en tryggare, mer engagerande skolgårdsmiljö, där både elevernas röster och initiativ får ta plats.

Vilka lärdomar har ni dragit som ni tror kan vara värdefulla och inspirerande för andra?

• Tydlig struktur och förberedelse gör skillnad.
• Återkommande aktiviteter bygger trygghet.
  
• Gemensamma samlingar stärker delaktigheten.
  
• Elever som ledare skapar engagemang.
  
• Enkla anpassningar ger stor effekt.