Med forskning om vägledning, lärande och riskfyllda övergångar som utgångspunkt blev dagen en möjlighet att tillsammans reflektera över hur skolor kan skapa bättre stöd för elever och vårdnadshavare i mötet med framtidsval och utbildningsvägar.

Det var grundskolans studie- och yrkesvägledare som stod värdar för träffen och bjöd på både gott fika och viktiga samtal. Under eftermiddagen samlades vägledare från kommunal grundskola, fristående verksamheter, gymnasieskola och vuxenutbildning för att tillsammans ta del av forskning och diskutera hur skolor kan arbeta mer långsiktigt och samordnat kring övergångar.

Vägledning som lärandeprocess

I föreläsningen lyfte Åsa Sundelin hur vägledning kan förstås som mer än information om utbildningar och yrken. Vägledande samtal handlar också om lärande. Elever behöver få möjlighet att stegvis förstå utbildningssystem, framtidsvägar och vilka möjligheter som finns, särskilt när elever eller vårdnadshavare saknar tidigare erfarenhet av det svenska skolsystemet.

En viktig fråga under dagen handlade om skillnaden mellan information, lärande och väljande. Ibland behöver eleven fakta om utbildningar, behörigheter och yrken. I andra lägen behöver eleven snarare hjälp att sortera sina tankar, förstå sin situation och få syn på vilka möjligheter som finns. Först därefter blir det möjligt att närma sig ett val.

Det vägledande samtalet behöver därför anpassas efter var eleven befinner sig. Behöver eleven information? Behöver eleven hjälp att förstå? Eller behöver eleven stöd i att väga olika alternativ mot varandra? När samtalet tar sin utgångspunkt i elevens frågor, erfarenheter och framtidsbilder kan vägledningen bli ett stöd för både kunskap, självkännedom och riktning.

Under dagen lyftes också olika kommunikativa strategier i vägledande samtal. Det kan handla om att utforska, informera, resonera, bekräfta, handleda eller ge råd. Olika elever behöver olika typer av stöd vid olika tillfällen. Ibland behöver samtalet vidga perspektiv. Ibland behöver det skapa trygghet. Ibland behöver det hjälpa eleven att ta nästa lilla steg.

Introduktionsprogrammen som väg vidare

Flera delar av forskningen kretsade kring introduktionsprogrammen och de övergångar som kan upplevas som särskilt svåra för elever. I presentationen beskrevs hur IM ibland riskerar att framstå som en ”icke-plats”, något som elever gärna vill undvika eller snabbt lämna. Det kan finnas ett stigma kring introduktionsprogrammen, både hos elever, vårdnadshavare och i samhället i stort.

Den bilden påverkar elever redan innan de börjar. Om IM främst beskrivs utifrån det eleven saknar finns en risk att programmen kopplas till misslyckande, trots att de för många elever kan bli en viktig väg vidare. Under samtalen blev det därför tydligt hur viktigt språket om introduktionsprogrammen är.

När IM beskrivs som en möjlig väg vidare, en plats för lärande och en chans att komma närmare sina mål, kan fler elever och vårdnadshavare förstå programmen som en del av utbildningssystemet. Det handlar om att prata om IM som en plats där elever kan få stöd, sammanhang och nya möjligheter.

Flera elever beskriver också tiden på IM som avgörande för att få tillbaka motivation, självkänsla och framtidstro. De lyfter vikten av mindre grupper, individuellt stöd och vuxna som ser och förstår deras situation. IM kan då bli en plats där eleven känner sig mindre ensam och där nästa steg börjar bli möjligt att se.

Här blev det tydligt hur vägledning, undervisning och elevstöd hänger nära samman i arbetet med att hjälpa elever vidare. Det handlar både om att ge tydlig information och om att skapa en berättelse om framtiden där eleven kan känna att det finns vägar framåt.

Från forskning till praktik

Efter föreläsningen fortsatte eftermiddagen med gemensamma workshoppar där deltagarna fick arbeta vidare med frågor kopplade till skolans arbete med övergångar. Diskussionerna handlade bland annat om hur skolor kan skapa tidigare och mer återkommande samtal om framtid och utbildningsvägar, hur kommunikationen med vårdnadshavare kan stärkas och hur introduktionsprogrammen kan göras mer begripliga och synliga som en del av elevernas möjliga utbildningsvägar.

En tanke som återkom var att vägledningen behöver börja tidigare. Små samtal över tid kan göra stor skillnad. När elever får möta frågor om framtid, utbildning och arbetsliv vid flera tillfällen, i olika sammanhang och med olika vuxna, byggs förståelsen steg för steg.

Deltagarna samtalade också om hur skolor kan gå från att enbart informera till att skapa lärande. Ett exempel som lyftes var att arbeta mer med case och konkreta situationer, istället för att bara presentera information i form av genomgångar. När elever får resonera, jämföra, ställa frågor och pröva tankar tillsammans kan informationen bli lättare att förstå och använda.

Vårdnadshavare som viktiga medspelare

En viktig del av dagen handlade om vårdnadshavarnas roll i riskfyllda övergångar. För många familjer kan det svenska utbildningssystemet vara svårt att överblicka. Behörigheter, program, val, övergångar och olika vägar vidare kan behöva förklaras flera gånger och på olika sätt.

I workshopparna kom flera konkreta idéer fram kring hur kontakten med vårdnadshavare kan stärkas. Det handlade bland annat om att börja tidigare, gärna redan i mellanstadiet, använda personliga och översatta inbjudningar, erbjuda tolk och skapa fler vägar in till samtal. Deltagarna lyfte också hur elever ibland kan vara en viktig bro till vårdnadshavare, till exempel genom att själva vara med och bjuda in till möten.

Vuxenutbildningen lyftes också som en möjlig samarbetspart. Flera vägledare från vuxenutbildningen möter samma vårdnadshavare som grundskolan försöker nå med information om det svenska skolsystemet. Där finns erfarenheter och kunskap kring att förklara utbildningsvägar, behörigheter och hur olika delar av utbildningssystemet hänger ihop.

Genom att använda den kunskap som redan finns i olika skolformer kan stödet till vårdnadshavare bli mer samordnat. Det kan i sin tur skapa större trygghet för elever som står inför viktiga val och övergångar.

Samverkan mellan skolformer

En viktig del av dagen blev också mötet mellan olika skolformer. I samtalen växte tankar fram om hur samverkan mellan grundskola, gymnasieskola, anpassade skolformer och vuxenutbildning skulle kunna utvecklas ännu mer.

Forskningen som presenterades under dagen visar att övergångar sällan handlar om enstaka vägval. De formas i relation till skolans organisering, relationer, information, förväntningar och hur elever och vårdnadshavare blir inkluderade i processerna runt omkring dem.

En fråga som väcktes var hur lärare kan stärkas i sin roll i kritiska övergångar. Många lärare gör redan mycket som påverkar elevers framtidstro, självbild och förståelse för vägar vidare. Genom att synliggöra det arbetet kan studie- och yrkesvägledning bli en tydligare del av skolans gemensamma uppdrag.

En återkommande tanke under eftermiddagen handlade därför om att studie- och yrkesvägledning blir starkast när den delas av flera. När lärare, vägledare, elevhälsa och skolledning bygger ett gemensamt språk kring framtid, möjligheter och övergångar skapas bättre förutsättningar för att elever ska förstå sina val och känna hopp inför vägen vidare.

Vill du läsa mer?

Flera av de forskningsprojekt som presenterades under eftermiddagen handlar om vägledning, introduktionsprogram och elevers övergångar mellan olika skolformer. I forskningen lyfts bland annat betydelsen av relationer, information, lärande och samverkan i arbetet med att stödja elever i komplexa utbildningsvägar.

Vill du läsa mer?

Flera av de forskningsprojekt som presenterades under eftermiddagen handlar om vägledning, introduktionsprogram och elevers övergångar mellan olika skolformer. I forskningen lyfts bland annat betydelsen av relationer, information, lärande och samverkan i arbetet med att stödja elever i komplexa utbildningsvägar.

Här finns några av publikationerna som presenterades under dagen:

Lundahl, L., Lindgren, J., Rosvall, P.-Å., & Sundelin, Å. (2023). Att komma vidare : introduktionsprogram som stöd för unga i riskfyllda övergångar (Upplaga 1). Studentlitteratur.

Sundelin, Å., & Lundahl, L. (2023). Managing critical transitions: Career support to young people risking ineligibility for upper secondary education. European Educational Research Journal EERJ, 22(4), 572–591. https://doi.org/10.1177/14749041221094439

Sundelin, Å., & Öljarstrand, A. (2025). Skolors arbete med föräldrar till elever iriskfyllda övergångar (SAFER).