Skrivandet som nyckel till gymnasieelevers skolframgång
Vad är det egentligen som gör skillnad för elever som riskerar att lämna gymnasiet utan examen? En avhandling visar att skrivförmåga har större betydelse för skolresultaten än vi kanske har trott. För elever med lässvårigheter är det inte bara lästräning som behövs – utan också språk- och skrivundervisning i flera ämnen, där tilltron till det egna skrivandet spelar en oväntat viktig roll.
Bakgrund
Avhandlingen Students with Reading Difficulties in Upper Secondary School av Pär Sehlström bygger på ett större forskningsprojekt där 159 elever i årskurs 2 på gymnasiet deltagit. Eleverna gick på yrkesprogram och högskoleförberedande program och screenades för ordigenkänning och läsförståelse i svenska. Utifrån resultaten identifierades grupper med typisk läsförmåga respektive olika former av lässvårigheter. Deltagarna skrev argumenterande och narrativa texter på svenska och engelska och skattade sin egen skrivförmåga i båda språken. Betygen i svenska, engelska, samhällskunskap och historia kopplades sedan till testresultaten.
Vad visar resultaten?
Det mest slående resultatet är att skriven textkvalitet visade sig vara den starkaste prediktorn för elevernas betyg i svenska – starkare än både läsförståelse, ordigenkänning och kön. Även i engelska bidrog skrivförmåga i svenska till betygsnivån. Lärare som jobbar med skrivutveckling i flera ämnen får här stöd för att det verkligen gör skillnad.
En annan tydlig lärdom är att elever med lässvårigheter och endast ett års undervisning i svenska och engelska var den mest sårbara gruppen. De presterade sämre i samtliga ämnen, hade lägst resultat i textkvalitet och lägst tilltro till sin skrivförmåga. Men – elever med liknande läsprofil som fått två års språkundervisning presterade betydligt bättre. Det visar på vikten av att ge tid och möjlighet till progression.
Textanalysen visade också generellt låg kvalitet i argumenterande texter, oavsett läsprofil – särskilt inom stavning, grammatik och textbindning. Det är alltså inte bara elever med svårigheter som behöver stöd i att skriva sammanhängande och språkligt korrekta texter.
Och självskattningen? Jo, elevernas tilltro till sin skrivförmåga (self-efficacy for writing) visade sig ha ett starkt samband med deras textkvalitet i både svenska och engelska. Det räcker alltså inte att kunna skriva – man behöver tro att man kan också.
Pedagogiska implikationer i praktiken
För oss som arbetar i gymnasieskolan innebär resultaten flera saker:
- Skrivundervisning bör vara tydligt integrerad i alla ämnen, inte bara i svensk- och engelskundervisningen.
- Yrkeselever med lässvårigheter behöver stöd – i både svenska och engelska – som kombinerar struktur i språket och hjälp att bygga sammanhängande texter.
- Det finns stor vinst i att koppla skrivandet till elevernas programinnehåll, både för motivation och meningsfullhet.
- Vi behöver också synliggöra och stärka elevernas tilltro till sitt skrivande – för den påverkar faktiskt hur bra de skriver.
Forskningen visar alltså att skrivande inte är något vi “hinner med” om tiden finns. Det är undervisning. Och det är nyckeln för att fler elever ska få möjlighet att lyckas – i skolan, i yrkeslivet och som framtida samhällsmedborgare.
Vad kan jag som lärare göra?
Fem konkreta sätt att stötta elevernas skrivande och läsning – oavsett ämne:
- Låt eleverna skriva oftare – och i olika genrer
Argumenterande texter är svåra för många. Börja tidigt och öva ofta. Låt elever använda både stödstrukturer och exempeltexter. - Stötta sammanhang och textbindning
Ge verktyg för att skapa koherens – sambandsord, styckeindelning och rubriker är ofta “osynlig kunskap” som behöver synliggöras. - Använd skrivuppgifter kopplade till ämnet eller programmet
Även inom yrkesämnen kan skrivande få en tydlig funktion – instruktioner, reflektioner, facktexter eller loggböcker. - Tala om skrivande – inte bara om färdiga texter
Synliggör skrivprocessen. Hur tänker vi före, under och efter skrivandet? Hur kan man komma vidare när det låser sig? - Stärk elevernas självbild som skribenter
Forskningen visar att tilltron till det egna skrivandet påverkar resultatet. Lyft det som fungerar, inte bara det som saknas.
Referenser
Sehlström, P. (2022). Students with reading difficulties in upper secondary school: Reading and writing development in L1 and L2 [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. DiVA. https://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1898249/FULLTEXT02.pdf
Från teori till praktik
Den här avhandlingen visar att skrivförmåga – inte bara läsförståelse – är avgörande för gymnasieelevers skolresultat. Den lyfter också fram betydelsen av elevernas tilltro till sitt eget skrivande. Diskutera frågorna utifrån era egna ämnen och elevgrupper. Syftet är att gemensamt utforska hur vi kan arbeta mer med skrivande som en del av ämnesundervisningen, särskilt för elever som har svårigheter med läsning eller uttrycksförmåga.
- Hur påverkar skrivförmåga elevernas skolresultat i olika ämnen, enligt avhandlingen – och hur kan vi i vår undervisning möta det behovet?
- Vad säger resultaten om betydelsen av självskattad skrivförmåga (self-efficacy for writing) – och hur kan vi arbeta för att stärka elevernas tilltro till sitt skrivande?
- Vilka särskilda utmaningar har elever med olika typer av lässvårigheter när det gäller skrivande, och hur bör stödet anpassas för dessa elever?
- Hur kan vi som ämneslärare i t.ex. samhällskunskap och historia integrera skrivundervisning utan att det tar över ämnesinnehållet?
- Vilken roll bör undervisning om argumenterande skrivande spela i olika ämnen, med tanke på att många elever – oavsett läsprofil – har svårt med denna genre?