Vad ville jag åstadkomma?

Jag ville prova en riktad insats för att stötta fem elever i årskurs 1 som ännu inte riktigt kommit igång med sin läsning. Samtidigt ville jag hitta ett arbetssätt som kunde gynna alla elever, oavsett nivå. Det blev viktigt för mig att även de som redan läser bra skulle få möjlighet att utvecklas vidare.

Vad gjorde jag?

Under 5–6 veckor träffade jag fem elever varje morgon före skolan. Vi åt frukost tillsammans och läste i ungefär 30 minuter. Det blev en lugn och trygg start på dagen där både samtal och läsning fick plats. Jag pratade med skolköket, som hjälpte till genom att ordna extra frukost de dagar vi hade morgonläsning.

Efter att ha sett hur väl det fungerade valde jag att genomföra samma upplägg med hela årskurs 1. Fem elever åt gången fick komma till morgonläsning, oavsett läsnivå. Jag ville skapa utrymme för alla att utvecklas, även de elever som redan kommit långt i sin läsning.

Hur gick det?

Alla elever som deltog i frukostläsningen nådde sina mål i läsning. De blev säkrare, mer delaktiga och vågade mer i undervisningen. Eleverna har uttryckt att de uppskattat läsningen i mindre grupp och att de utvecklats genom den.

Vad lärde jag mig?

Att något så enkelt kan göra så stor skillnad. En bok, en smörgås och en lugn stund tillsammans räcker långt. Jag blev också påmind om hur viktigt det är att vi inte glömmer bort de elever som redan kan, även de behöver utmanas, lyftas och bli sedda i sin utveckling.

Nästa steg?

Det här var enkelt att genomföra och gav mycket tillbaka, både till eleverna och till mig själv och något jag gärna fortsätter med.