Läraren Frank Sæther Amundsen beskriver hur arbetet har vuxit fram i nära samarbete med kollegan Josefin Korsbäck, som undervisar årskursen över. De började testa, jämföra och visa varandra vad de hade gjort.

– När vi hade gjort något ropade vi på varandra: ”Kom och titta!” Det blev ett sätt att lära tillsammans.

Frank vill också skicka med ett råd till kollegor som funderar på att prova: ”Våga testa. Våga skapa en notebook. Våga testa tillsammans med eleverna.”

I dag används Notebook återkommande i både SO och NO. Frank utgår från sitt ordinarie material, väljer och kvalitetssäkrar källor och anpassar nivån till årskurs 4. Därefter får Notebook skapa filmer, poddar, presentationer och flashcards.

– Jag ser till att det är rätt nivå och rätt innehåll innan jag lägger in det. Sedan tittar jag alltid igenom filmen innan jag visar den.

Notebook producerar materialet. Läraren ansvarar för innehåll, sammanhang och kvalitet.

Från genomgång till träning

Materialet används först i gemensamma genomgångar. Klassen tittar tillsammans, pausar och samtalar om innehållet. Filmerna fungerar som en startpunkt och ger en gemensam grund att stå på. Här möter eleverna stoffet, hör begreppen och ser sammanhangen.

Aktiv återkallning med flashcards

Därefter förskjuts tyngdpunkten.

Det är när eleverna själva börjar arbeta som lärandet tar fart. Flashcards används för att repetera begrepp och samband. Eleverna svarar muntligt, testar sig själva och går vidare först när de känner att det sitter. I chatten kan de pröva sina svar, få direkt respons och justera. Träningen upprepas flera gånger.

Några elever har dessutom själva börjat göra listor för att markera vilka kort de redan behärskar och vilka som behöver mer tid. Progressionen blir synlig för dem själva.

Instuderingsfrågor som stöd för fördjupning

Instuderingsfrågor i Google Classroom har länge varit en viktig del av undervisningen och de finns kvar som en självklar del av arbetet. Skillnaden är hur de används. Eleverna kopierar nu in frågorna i chatten, prövar sina resonemang och diskuterar svaren vidare.

Frågorna fungerar som stöd för repetitionen och som underlag för fördjupning.

Kvalitet i svar och nästa nivå

I Josefines undervisning blir Notebook också ett sätt att förbereda eleverna inför att de snart ska få betyg i årskurs 6. Hon synliggör att samma fråga kan besvaras på olika nivåer. Ett enkelt svar kan räcka för att svara på frågan, men samma svar kan också vara mer välutvecklat, beroende på hur man formulerar sig och hur resonemanget byggs. Flera elever använder Notebook för att be om feedback på sina svar. De vill veta hur de kan utveckla sina formuleringar och komma vidare till nästa nivå. Notebook kan då ställa följdfrågor och ge exempel på hur svaret kan utvecklas, utan att leverera ett färdigt svar.

Det väcker motivation. Eleverna blir mer medvetna om sina kunskaper och om vad som krävs.

Justeringar längs vägen

Arbetssättet har också justerats under tiden. Frank märkte till exempel att vissa quiz med få frågor snabbt blev något eleverna lärde sig utantill utan att innehållet fördjupades. Då behöver frågorna utvecklas eller varieras.

Han har också sett att poddar fungerar olika för olika elever. För några är det ett bra stöd, för andra krävs tydligare ramar för att uppmärksamheten ska stanna i innehållet.

Det är i de här avvägningarna lärarens professionella omdöme blir avgörande. Notebook LM är ett stöd, men undervisningen formas hela tiden genom observation, justering och nya beslut.

Muntlig examination med fler tillfällen att visa kunskap

Frank har även provat att använda Notebook i bedömningen. Inför ett arbetsområde i SO fick eleverna välja hur de ville visa sina kunskaper. Antingen ett skriftligt prov eller en muntlig genomgång med flashcards.

Alla valde den muntliga varianten.

Frank satt bredvid och styrde korten medan eleverna svarade och resonerade. I stället för omkring 20 skriftliga frågor arbetade de sig igenom cirka 60 flashcards muntligt. Några elever kompletterade vid ett senare tillfälle och kom tillbaka bättre förberedda.

Samtliga klarade examinationen.

Likvärdighet som märks i vardagen

En elev med dyslexi berättade att han kunde mer om vikingatiden än sin pappa. Träningen hade gett resultat, både i kunskap och i självförtroende.

När materialet finns samlat i filmer, poddar och frågor påverkas också arbetet hemma. Flera vårdnadshavare har återkopplat till Frank om hur det fungerar.

– Nu behöver vi inte kunna allt själva för att hjälpa till. Allt finns i systemet.

Även Josefine berättar att vårdnadshavare har hört av sig med liknande respons. Det blir enklare att stötta sitt barn hemma, och flera beskriver att de lär sig tillsammans.

Strukturen är tydlig, innehållet tillgängligt och repetitionen möjlig att göra flera gånger. Fler elever får möjlighet att lyckas.

Struktur som bär undervisningen

Arbetet med Notebook vilar på en tydlig klassrumsstruktur. Eleverna har fasta platser och vet hur de snabbt ställer om vid genomgång. Förflyttningar går smidigt och undervisningstiden används effektivt.

När Notebook används arbetar klassen ofta samtidigt. Läraren har överblick. Eleverna vet vad de ska göra. Träningen blir fokuserad och målmedveten.

Det som blir tydligt i Franks klassrum är att elever i årskurs 4 kan ta ett stort ansvar när ramarna är tydliga och träningen meningsfull. Notebook fungerar som ett stöd i det arbetet, och repetitionen har fått en synlig plats i undervisningen.

Kanske väcker det en fråga även hos oss.

Hur kan vi göra progressionen tydlig för eleverna, så att de själva ser sina steg framåt?