Eskilstuna kommun

Trygghet kräver struktur, mod och närvaro. Det betonade rektor Gabriella Rosell och kurator Birgitta Nilsson från Lagersbergsskolan när de delade med sig av sitt trygghetsarbete inför skolledare och trygghetsansvariga i Eskilstuna. Under samtalet växte en berättelse fram om hur elevernas delaktighet, ett aktivt trygghetsteam och ett systematiskt förhållningssätt kan göra verklig skillnad.

Lagersbergsskolan sett utifrån. Infälld bild på pappersdockor i händer.

"En plan är bara en plan om vi inte använder den"

– En plan är bara en plan om vi inte använder den på något sätt, slog rektor Gabriella Rosell fast tidigt i samtalet. Hon syftade på skolans KTD-plan – den plan som varje år tydliggör arbetet mot kränkningar, trakasserier och diskriminering.

På Lagersbergsskolan är det en självklarhet att planen presenteras för alla elever varje höst. Eleverna får se hur deras svar i trygghetsvandringar och enkäter har påverkat skolans arbete, och vad som är planerat framåt.

– Vi vill att de ska känna att deras erfarenheter spelar roll. Det här är deras skola, sade kurator Birgitta Nilsson.

Trygghetsarbetet börjar i relationerna

I presentationen blev det tydligt att trygghetsarbetet på Lagersbergsskolan inte bygger på enstaka insatser. Det bygger på relationer och på att vuxna finns nära eleverna i vardagen. Men det finns också en genomtänkt struktur: fadderverksamhet, temaarbeten och återkommande klassråd och elevråd.

Fadderverksamheten mellan exempelvis åk 6 och åk 3 skapar broar mellan åldersgrupperna, medan arbetet i åk 2 med Känsloboken – för dig som går på lågstadiet ger barn ett språk för känslor.

– Vi läser ett kapitel i taget och arbetar med tillhörande övningar. Det blir tydligt för barnen att det är okej att känna och att det ofta finns något bakom känslan, förklarade Birgitta.

Boken, som är skriven av barnpsykologen Reyhaneh Ahangaran och riktar sig till barn i åldern 6–9 år, innehåller vardagsnära situationer som barn lätt känner igen sig i. Birgitta betonade att det är en bok hon varmt rekommenderar till alla som arbetar i lågstadiet.

– Den ger barn ord för sina känslor. Och när de får syn på sina känslor blir det enklare att prata, både med oss vuxna och med varandra.

MVP, Tåget och att bli en aktiv åskådare

Lagersbergsskolan var först i Eskilstuna med att börja arbeta med MVP – Mentorer i Våldsprevention på mellanstadiet. Det har lett till att elever idag använder begrepp som ”aktiv åskådare” i vardagen.

Men Gabriella och Birgitta var också tydliga med att det inte räcker att börja i åk 4. Därför har skolan även arbetat med Tåget, ett liknande material för yngre åldrar som bland annat tar upp maktlekar och grupptryck. Skolan är pilotskola i Eskilstuna för detta arbete, och återkopplingen från både personal och elever har varit mycket positiv.

– Barnen känner igen situationerna och begreppen. Det finns till och med en tågetsång, berättade Gabriella med ett leende.

Både MVP och Tåget används under vårterminen. Höstterminen läggs i stället på att skapa trygghet i grupperna och bygga relationer.

Samtalen vi inte duckar för

Under presentationen betonades vikten av att ta tag i svåra frågor i tid. I årskurs 5 genomförs fem lektioner om pubertet och sociala medier. I åk 6 följer ytterligare fem lektioner om sexualitet, samtycke och relationer redan under höstterminen.

– Det händer mycket bland eleverna under den perioden, särskilt i digitala sammanhang. Vi kan inte vänta med att prata om det, sade Gabriella.

Föräldrasamarbete med tydlighet och respekt

Lagersbergsskolan har också utvecklat olika sätt att möta vårdnadshavare. Föräldrautbildningen ABC – Alla barn i centrum erbjuds på flera språk och ses som ett konkret stöd i relationsbyggande mellan föräldrar och barn. Skolan har också arbetat med kvällsfika där föräldrar bjuds in för samtal och föreläsning kring gemensamma utmaningar i föräldrarollen.

Samarbete mellan skolan och vh är av största vikt och skolan arbetar mycket att skapa relation och förtroende hos föräldrar.

– Vi är tydliga: Vi är proffs på det vi gör här i skolan, men ni är proffs på era barn. Vi behöver arbeta tillsammans, sade Birgitta.

Ett systematiskt arbete som aldrig blir klart

Presentationens avslutning kretsade kring hur skolan följer upp trygghetsarbetet. Trygghetsvandringar, skolbarometern och kränkningsanmälningar analyseras tillsammans med andra delar i skolans systematiska kvalitetsarbete. KTD-planen revideras årligen och kopplas till framgångsfaktorer som förtroendefullt klimat och hälsofrämjande lärmiljö.

– Trygghet är inte ett projekt. Det är något vi hela tiden måste arbeta med, sade Gabriella. Det viktigaste är kanske att vi gör det tillsammans – elever, personal och föräldrar.

Uppdaterad: 30 maj 2025