”Vi ska gå från mig, mitt och mina – till vi, vårt och våra”
På Björktorpsskolan är det lärarnas gemensamma arbete som gjort skillnad. Genom regelbundna träffar, reflektion och nyfikenhet har de förvandlat skolutvecklingen från ensamarbete till gemenskap och byggt en kultur där ”vi, vårt och våra” växer sig allt starkare.
_servicewebb.webp)
Vad ville ni åstadkomma?
När Björktorpsskolans mellanstadium tog sina första steg mot ett mer systematiskt utvecklingsarbete var känslan att börja om från början. Skolutveckling skedde sporadiskt. Förstelärargruppen hade gemensamma träffar, men utan en tydlig och långsiktig riktning. Många arbetade mest på egen hand. Att öka förståelsen för en differentierad undervisning i ett relationellt perspektiv var målet, och för att det skulle gå vägen var det tydligt att de behövde göra resan tillsammans.
”Vi behövde hitta en väg bort från ensamarbete. Vår ambition var att skapa en kultur där vi bygger skolan tillsammans och där kollegialt lärande blir vardag”, berättar biträdande rektorn.
Vilka konkreta aktiviteter gjorde ni?
Förändringen började med struktur. En skolutvecklingstid på 75 minuter i veckan lades in i schemat och blev helig tid. Utöver det samlades förstelärare, specialpedagog och skolledning i en fokusgrupp med fast planeringstid. Det var första steget mot ett mer organiserat arbete.
Sedan dess har många små men viktiga förändringar vuxit fram:
- En gemensam taveldesign gör lektionsuppläggen tydliga.
- Samtalen om lärandemål och lektionsmål har blivit fler och mer gemensamma.
- Eleverna möts i dörren av en lärare som visar glädje och bekräftelse.
- Planeringsmallar och stödstrukturer underlättar för lärarna.
- Bildstöd och digitala lärresurser används allt oftare.
- Ett screeningschema är implementerat. LegiLexi har införts även på mellanstadiet och som insats genomförs nu intensivläsning i helklass två gånger per termin för att utveckla elevernas avkodningsförmåga.
Hur gick det? Vilka resultat kan ni se?
I början var det svårt. Många höll fast vid sina gamla vanor, och när de första reflektionstillfällena hölls var det nästan tyst i rummet. Men med tiden förändrades tonen. Idag märks skillnaden tydligt. Samtalen i arbetsrummen har blivit fler och mer öppna. Lärarna beskriver att de vågar reflektera tillsammans och söker stöd hos varandra.
– Det finns alltid någon man kan vända sig till när man behöver hjälp, berättar en av lärarna.
– Skolutvecklingen har gjort mig säkrare i min lärarroll, säger en annan.
Fokusområdena har skiftat, från digitala lärresurser för tillgängligt lärande, till differentierad undervisning och nu bedömning. Ledorden har hela tiden varit desamma: struktur, systematik och ett kooperativt förhållningssätt.
Vilka lärdomar har ni dragit?
En viktig lärdom är att det tar tid att bygga en ny kultur. Att schemalägga tid för skolutveckling och hålla fast vid den är avgörande. En annan insikt är att reflektion behöver tränas. När kollegiet fick öva på att prata om undervisning och mål växte tryggheten fram.
Har ni tankar om nästa steg?
Arbetet är långt ifrån klart. Nästa steg handlar om att hålla fast vid de arbetssätt som prövats inom differentierad undervisning, fördjupa diskussionerna om bedömning och fortsätta bygga en kultur där samarbete är en självklar del av vardagen.
Biträdande rektorn Lina Alvenius sätter ord på målsättningen:
– Det är ju inte enskilda prestationer som kan bygga den bästa skolan. Vi behöver bygga den tillsammans, för våra elever och för varandra.
Det är just där Björktorpsskolan befinner sig nu. Resan mot ett starkare vi har bara börjat, men riktningen är tydlig. Framför allt speglar utvecklingsarbetet den kraft som finns i lärarnas engagemang, deras vilja att dela och bygga tillsammans. Det är den kraften som gör att skolan nu står bättre rustad, både för att möta utmaningar och för att ta vara på framtidens möjligheter.