Diagnoser – förståelse, möjligheter och dilemman

Diagnoser väcker ofta många tankar och känslor hos elever, vårdnadshavare och professionella. För vissa elever kan en diagnos skapa lättnad, igenkänning och ökad förståelse för de svårigheter man länge försökt hantera. Den kan bidra till att eleven bättre förstår sig själv, får ord för sina erfarenheter och möter större förståelse från omgivningen.

Samtidigt finns viktiga dilemman att reflektera kring.

I dagens samhälle är diagnoser en stark del av den offentliga diskursen. Begrepp som ADHD, autism och dyslexi används ofta i vardagligt språk, sociala medier och samtal om människors beteenden och egenskaper. Det kan bidra till ökad kunskap och öppenhet, men också till att människor kategoriseras eller att komplexa svårigheter förenklas till etiketter.

Det finns en risk att diagnosen blir det vi ser först, istället för människan, sammanhanget och de individuella förutsättningarna.

En diagnos beskriver vissa svårigheter och mönster, men säger aldrig allt om en elev. Två elever med samma diagnos kan fungera mycket olika, ha helt olika styrkor och behöva olika typer av stöd. Diagnosen får därför aldrig ersätta det professionella arbetet med att förstå elevens unika behov, erfarenheter, resurser och lärande.

Det är också viktigt att fundera över vad diagnosen ska användas till.

I bästa fall kan den ge:

• ökad förståelse
• möjlighet till rätt stöd och anpassningar
• ett gemensamt språk kring svårigheter
• minskad skuld och självkritik
• bättre självkännedom

Samtidigt kan diagnoser ibland:

• skapa låga förväntningar
• begränsa synen på elevens möjligheter
• leda till stigmatisering eller utanförskap
• göra att fokus hamnar mer på svårigheter än styrkor
• påverka hur eleven ser på sig själv

Ledtrådar till fungerande stöd kan finnas i diagnosen, men stödet behöver alltid utgå från elevens faktiska fungerande i vardagen och lärmiljön. Det som hjälper en elev med en viss diagnos hjälper inte automatiskt alla andra med samma diagnos.

I skolan behövs ingen diagnos för att en elev ska ha rätt till stöd. Skollagen utgår från elevens behov och förutsättningar och inte från medicinska etiketter. Det är skolans ansvar att uppmärksamma när en elev riskerar att inte nå utbildningens mål eller behöver stöd för att fungera och må bra i skolmiljön.

Det innebär att fokus behöver ligga på frågor som:

• Vad blir svårt för eleven i den här lärmiljön?
• När fungerar det bättre?
• Vilka styrkor och resurser finns?
• Vilka anpassningar och strategier hjälper?
• Hur kan vi skapa tillgängliga lärmiljöer för fler?

Pedagog Eskilstuna beskriver diagnoser kortfattat med fokus på förståelse och pedagogiska perspektiv. För mer heltäckande och fördjupad information hänvisar vi vidare till externa källor och fördjupningsmaterial.

Målet är inte att definiera elever genom diagnoser, utan att öka förståelsen för olika sätt att fungera, lära och vara.

Läs mer om några diagnoser

ADHD

Tidigare användes ibland diagnosen ADD för personer som främst hade svårigheter med uppmärksamhet utan tydlig hyperaktivitet. Idag ingår även detta inom ADHD-begreppet.

ADHD påverkar framför allt uppmärksamhet, aktivitetsreglering och impulskontroll. Svårigheter kan märkas genom exempelvis koncentrationssvårigheter, hög aktivitetsnivå, svårigheter att komma igång, hålla ordning eller reglera energi och fokus. För vissa elever syns svårigheterna tydligt utåt, medan de hos andra främst handlar om inre stress, dagdrömmande eller mental trötthet.

Många elever med ADHD har också stora styrkor, såsom kreativitet, energi, snabb associationsförmåga, spontanitet och starkt engagemang i sådant som upplevs meningsfullt och motiverande.

Autism

Autism påverkar bland annat social kommunikation, social förståelse, flexibilitet och perception. Eleven kan ha behov av tydlighet, förutsägbarhet och struktur samt bli belastad av många intryck eller otydliga sociala situationer. Många elever med autism har starka intressen, stor detaljuppmärksamhet och djupa kunskaper inom områden som engagerar dem.

Tvångssyndrom (OCD)

Tvångssyndrom innebär återkommande tvångstankar och/eller tvångshandlingar som tar mycket energi och tid. Eleven kan känna stark stress eller oro om vissa handlingar inte utförs på ett särskilt sätt. Svårigheterna kan påverka koncentration, uthållighet och möjlighet att delta i undervisningen.

Dyslexi

Dyslexi är en läs- och skrivsvårighet som främst påverkar avkodning, läsflyt och stavning. Svårigheterna handlar inte om intelligens eller motivation utan om hur hjärnan bearbetar språk och skriftspråk. Med rätt stöd och anpassningar kan elever med dyslexi utveckla fungerande strategier för lärande och kunskapsutveckling.

Dyskalkyli

Dyskalkyli påverkar förmågan att förstå och hantera antal, matematiska begrepp och räkneoperationer. Eleven kan ha svårt att automatisera matematiska färdigheter och förstå samband inom matematik. Svårigheterna kan påverka både skolmatematik och vardagliga situationer där tal och mängd används.

DLD / Språkstörning

DLD (Developmental Language Disorder) eller språkstörning påverkar språkförståelse och/eller språkproduktion. Svårigheterna kan handla om att förstå instruktioner, hitta ord, uttrycka sig, följa samtal eller bearbeta språklig information. Språkstörning påverkar ofta både lärande, socialt samspel och möjlighet att visa sina kunskaper.

Tourettes syndrom

Tourettes syndrom innebär motoriska och/eller vokala tics som eleven inte fullt ut kan styra över. Tics kan variera över tid och påverkas ofta av stress, trötthet och hög belastning. Många elever beskriver att det krävs mycket energi att försöka hålla tillbaka tics under skoldagen.

Trotssyndrom (ODD)

Trotsyndrom innebär återkommande svårigheter med känsloreglering, frustration och konflikter i relation till krav och auktoriteter. Eleven kan reagera starkt vid upplevd kontroll, motgång eller stress. Bakom beteendet finns ofta hög belastning, svårigheter att reglera känslor och behov av trygga relationer och tydligt bemötande.