Skapa ett "vi"
Undervisning är relationell. Det vet vi alla som har stått i ett klassrum. Men vad betyder det egentligen i praktiken? Det betyder att elever inte bara lär sig av vad vi undervisar om, utan av hur vi undervisar och vilka sammanhang vi skapar för lärandet. Om vi vill att eleverna ska utvecklas tillsammans behöver vi också bygga en undervisning där gemenskapen är en självklar del av lärandet.
Medvetna små handlingar
Ett ”vi” skapas inte av sig självt. Det är något vi bygger medvetet, genom språk, struktur och relationer. Språket vi använder spelar en stor roll – att konsekvent tala om lärandet som något vi gör tillsammans skickar en tydlig signal. ”Nu ska vi undersöka det här”, ”Vi har lärt oss detta tidigare” – små ordval som gör stor skillnad. När elever ser sig själva som en del av en gemenskap blir det lättare att våga, att delta och att utmana sig själva.
Men gemenskap handlar inte bara om ord, utan också om hur vi organiserar undervisningen. Om elever mestadels arbetar individuellt, eller om de alltid hamnar i samma grupper, skapas lätt känslan av att lärande är något man gör på egen hand. Genom att variera arbetssätt, använda flexibla grupper och låta elever samarbeta på olika sätt blir det tydligt att lärande sker i ett sammanhang. Det handlar inte om att alla alltid ska arbeta ihop, utan om att ingen ska känna sig ensam i lärandet.
Lärarhandlingar för att skapa ett "vi"
För att eleverna ska känna sig trygga i klassrummet behöver vi som lärare vara närvarande och tydligt visa att vi ser dem. En lärare som bygger ett ”vi”:
- Tar emot eleverna i dörren
- Visar att hen är glad att se dem
- Ler
- Småpratar
- Arbetar mot samma lärandemål
- Har en öppen dialog om att det är naturligt att vi kan olika mycket
- Använder ”vi” som tilltal
- Återknyter till händelser de varit med om tillsammans
- Allmänt bekräftar och visar att hen ser eleverna
Små handlingar som dessa kan verka obetydliga, men de skapar den grundläggande trygghet som behövs för att eleverna ska våga vara en del av ett ”vi”. Att känna sig sedd och bekräftad är en förutsättning för att kunna engagera sig i lärandet och våga ta sig an nya utmaningar.
Att skapa ett ”vi” i klassrummet är inte en extra uppgift vid sidan av undervisningen. Det är undervisningen. Först när eleverna känner att de hör hemma i lärandet kan de också utvecklas i det. Och ibland börjar den känslan i något så enkelt som en blick, en hälsning eller ett leende.
Från teori till praktik
Moment A: Läs igenom sidan
Läs igenom texten om att skapa ett "vi" i klassrummet. Fundera särskilt över hur små, medvetna handlingar och ett gemensamt språk kan bidra till att skapa en känsla av trygghet och delaktighet hos eleverna.
Reflektera under läsningen över följande punkter:
- Varför är gemenskap så viktigt för elevernas lärande?
- Vilka medvetna handlingar beskriver texten som viktiga för att bygga ett ”vi”?
- Hur kan språket du använder påverka elevernas känsla av gemenskap?
Moment B: Samtala tillsammans och reflektera
Diskutera tillsammans i gruppen:
- Hur arbetar ni idag för att skapa ett ”vi” i klassrummet? Vilka av exemplen från texten känner ni igen från er egen undervisning?
- Vilka av dessa små handlingar skulle ni vilja prova mer medvetet?
- Har ni märkt situationer där elever inte känt sig delaktiga eller trygga? Vad kan ni göra annorlunda framåt för att stärka gemenskapen?
- Vad betyder uttrycket ”undervisning är relationell” konkret för er?
Moment C: Välj något att prova
Planera en konkret aktivitet eller medveten handling som du ska prova i din undervisning för att förstärka känslan av ”vi” i klassrummet. Exempelvis kan du testa:
- Att konsekvent använda ett inkluderande språk där du ofta betonar ”vi”.
- Att ändra något i rutinen kring hur du tar emot eleverna vid lektionens början.
- Att medvetet skapa ett nytt sätt för eleverna att samarbeta, till exempel med flexibla grupper.
Planera tydligt hur och när du ska genomföra aktiviteten.
Moment D: Dela erfarenheter
Träffas igen efter att ha provat era aktiviteter och samtala om era erfarenheter:
- Vilken aktivitet valde du och hur gick det?
- Vilka förändringar märkte du hos eleverna – blev det någon skillnad i deras engagemang eller trygghet?
- Vilka reflektioner och insikter tar du med dig? Finns det något du skulle vilja göra annorlunda nästa gång?
- Hur kan du fortsätta att bygga vidare på känslan av ”vi” i klassrummet framöver?