Viktiga begrepp att gå igenom innan ni ser filmen

Neurodiversitet

Neurodiversitet innebär att det finns en naturlig variation i människors hjärnstruktur, kognitiva funktioner och sätt att bearbeta information. Begreppet betonar att olika sätt att tänka och känna är en del av den mänskliga mångfalden och att dessa olikheter berikar samhällslivet. Neurodiversitet inkluderar till exempel personer med autism, ADHD, dyslexi och andra neuropsykiatriska tillstånd, och ser på dessa olikheter som en resurs snarare än något som behöver åtgärdas.

Neurotypiska elever

Elever som inte har någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller annan neurologisk olikhet. De upplever och bearbetar information på sätt som ofta är mer i linje med de traditionella förväntningarna i skolan dvs har ett mer vanligt förekommande sätt att bearbeta information.

Neurodivergenta elever

Elever vars sätt att tänka, lära och bearbeta information skiljer sig från de mönster som är vanliga inom samhället. Detta kan inkludera personer med autism, ADHD, dyslexi eller andra kognitiva eller neuropsykiatriska olikheter. Neurodivergenta elever upplever ofta världen på ett annat sätt än neurotypiska elever och kan ha unika styrkor och behov som bör beaktas för att främja deras lärande och delaktighet.

Salutogent förhållningssätt

Ett förhållningssätt som fokuserar på att identifiera och stärka de faktorer som främjar hälsa och välmående, snarare än att enbart fokusera på att förebygga eller behandla sjukdom. Inom lärande innebär detta att skapa förutsättningar för elever att känna sig trygga, engagerade och motiverade att delta aktivt i sina egna lärandeprocesser.

Styrkebaserat förhållningssätt

Ett förhållningssätt som fokuserar på att identifiera och bygga vidare på individens styrkor, förmågor och resurser. Istället för att koncentrera sig på svagheter eller problem, handlar det om att ge elever möjlighet att utvecklas genom att använda sina egna unika förmågor och intressen.

Artefakter

Föremål, verktyg eller material som används för att stödja lärande och kommunikation. Artefakter kan vara konkreta objekt som böcker, tekniska hjälpmedel eller visuella hjälpmedel, och de spelar en viktig roll i att underlätta lärande genom att ge eleverna något att interagera med eller använda i sin lärprocess.

Scaffolding

En pedagogisk metod som innebär att läraren erbjuder tillfälligt stöd för eleverna under lärandeprocessen, som gradvis minskas när eleverna blir mer kompetenta och självständiga. Detta stöd kan vara i form av instruktioner, vägledning eller resurser för att underlätta inlärningen.

Prompt

En påminnelse eller signal som används för att hjälpa en individ att komma igång med en aktivitet eller för att hålla fokus på en uppgift. Det kan vara verbalt, fysiskt eller visuellt stöd för att hjälpa elever att genomföra en uppgift eller påminna om nästa steg.

Ledning och stimulans

Ett pedagogiskt förhållningssätt där läraren tillhandahåller både struktur och utmaningar för att stödja elevernas lärande. Genom att ge vägledning och möjligheter till stimulans kan elever uppmuntras att utveckla sina färdigheter och tänkande.

Inkludering

Inkludering handlar om att alla elever, oavsett deras individuella förutsättningar eller bakgrund, ska ha möjlighet att vara en del av lärandemiljön och delta på lika villkor. Det innebär att lärande ska utformas så att varje elevs unika behov och förutsättningar beaktas, och att alla elever ges möjlighet att utvecklas, bidra och vara delaktiga i den gemensamma lärprocessen.

Universell design för lärande (UDL)

En pedagogisk metod som syftar till att skapa flexibla lärandemiljöer som kan anpassas till alla elever, oavsett deras individuella behov. UDL bygger på att ge elever flera olika sätt att ta till sig information, engagera sig i lärandet och uttrycka sig, vilket gör att alla elever får lika möjligheter att delta och lära.

Fysisk lärmiljö

Den fysiska miljön där lärande sker, exempelvis klassrum, skolbyggnader, möblering och tekniska resurser. Den fysiska miljön kan påverka hur eleverna interagerar, koncentrerar sig och lär sig, och därför är det viktigt att den är anpassad för att stödja elever med olika behov och förutsättningar.

Psykosocial lärmiljö

Den sociala och emotionella atmosfären i en lärandegrupp, som påverkar elevernas känslomässiga välmående, trygghet och engagemang. Psykosociala faktorer som gemenskap, känslomässigt stöd och positiva relationer är centrala för lärande och utveckling. Detta inkluderar även psykologiska faktorer som motivation och självreglering, vilket innebär att elever behöver känna sig motiverade och kunna reglera sina egna känslor och beteenden för att lyckas i lärandeprocessen.

Pedagogisk/didaktisk lärmiljö

Den samlade lärandemiljön, inklusive de metoder, strategier och resurser som används för att stödja elevers lärande och utveckling. Den pedagogiska miljön påverkar hur undervisningen organiseras och hur elever får möjlighet att engagera sig och utveckla sina färdigheter.

Mikroövergångar

Små och ofta kortvariga övergångar under en skoldag, såsom att gå från en aktivitet till en annan eller byta arbetsuppgift. Dessa övergångar kan vara särskilt utmanande för elever som har svårt att reglera sina aktiviteter eller som behöver extra stöd för att hantera förändringar i sin rutin.

Makroövergångar

Större och mer komplexa övergångar, som att byta klass, skola eller utbildningsnivå. Dessa övergångar innebär ofta mer omfattande förändringar och kan vara känslomässigt och praktiskt påfrestande, vilket gör att extra stöd och förberedelse kan behövas för att hjälpa elever att hantera dessa.