Modul 3: Psykosocial lärmiljö
Det tredje avsnittet handlar om den psykosociala lärmiljön, om psykologisk trygghet, relationer och inkludering.
Psykosocial lärmiljö handlar om trygghet och välmående. Det rör inte bara relationer utan hur vi förstår mötet mellan elev och lärmiljö, hur vi ser på lärmiljöns betydelse och hur det kan ge konsekvenser för eleverna.
Det handlar om både lärarens och skolans roll i relationsskapandet och är ett område där skolan med fördel kan ta stöd av kurator, skolsköterska, skolpsykolog och socialpedagog.
Viktiga begrepp och stödstrukturer
Relationscirkel
Inre cirkeln: De som jag har övervägande positivt samspel med.
Mellersta cirkeln: De som jag inte lika ofta har positivt samspel med.
Yttre cirkeln: De som som jag sällan har positivt samspel med.
Utanför cirklarna: Obefintlig relation – De som jag i stort sett
aldrig har något samspel med
Isbergsmetaforen
Det som syns ovanför vattenytan är bara en liten del av ett isberg – ungefär 10%. Den största delen, cirka 90%, ligger under ytan. Samma sak gäller elever i klassrummet.
Det synliga beteendet
En elev kommer inte igång med sitt arbete, någon är ledsen, en annan stör sina klasskamrater.
Det här är det ”ytliga” – det vi snabbt märker. Men det är bara toppen av isberget.
Under ytan: Orsakerna till beteendet
Här hittar vi det som driver beteendet, t.ex stress, oro, rädsla eller sorg, svårigheter med språk, koncentration eller samspel, problem hemma, bristande självförtroende, funktionsnedsättningar mm
Om vi bara bemöter det som syns (beteendet) utan att försöka förstå vad som ligger bakom, riskerar vi att missa elevens verkliga behov. Det är som att försöka smälta toppen av ett isberg utan att röra vid det under vattnet – det kommer bara dyka upp igen.
Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) tillgänglighetsmodell
SPSM:s tillgänglighetsmodell är ett stöd för skolor i arbetet med att skapa lärmiljöer där alla elever ges möjlighet att utvecklas och lära på sina villkor. Modellen visar hur vi kan förstå och arbeta med tillgänglighet utifrån flera viktiga perspektiv – och hur allt hänger ihop.
Modellen är uppbyggd som ett hus med flera delar som tillsammans utgör en helhet:
Grunden – Systematiskt kvalitetsarbete:
Allt börjar här. Genom att regelbundet följa upp, analysera och utveckla vår verksamhet skapar vi förutsättningar för en inkluderande skola. Det är här vi ser till att det vi gör faktiskt leder till bättre tillgänglighet för eleverna.
Rättigheter i lärandet:
Alla elever har rätt till en tillgänglig utbildning. Det handlar om att se till att elevernas rättigheter enligt skollagen, diskrimineringslagen och barnkonventionen respekteras och blir verklighet i klassrummet.
Tre delar av lärmiljön:
Lärmiljön består av tre samverkande delar:
- Social lärmiljö: Hur vi bemöter varandra, klimatet i klassrummet, relationer och tillhörighet.
- Pedagogisk lärmiljö: Hur undervisningen är utformad, anpassningar, metoder och förhållningssätt.
- Fysisk lärmiljö: Lokaler, ljudmiljö, ljus, tillgång till hjälpmedel och digitala verktyg.
De tre delarna av lärmiljön hänger ihop och påverkar varandra. Det är i samspelet mellan dem som tillgängligheten skapas.
Taket – Utveckling:
Målet med allt arbete är att eleverna ska utvecklas – både kunskapsmässigt och socialt. En tillgänglig lärmiljö skapar bättre möjligheter för detta.
Från teori till praktik
Moment A: Se filmen
Före filmen
Gå igenom begrepp och stödstrukturer
- Relationscirkeln – vilka relationer påverkar eleverna mest?
- Isbergsmodellen – vad ligger under ytan i elevens upplevelse?
- SPSM:s modell för tillgänglighet – hur kopplas den till relationer?
Under filmen
Frågor att fundera på:
- Hur skapar vi relationer i skolan idag?
- Finns det elever vi riskerar att missa?
- Hur kommer vi åt elevernas syn på relationer?
- Vad gör vi när en elev inte ger gensvar?
Efter filmen
Individuell reflektion:
- Vad i filmen kände du igen från din egen praktik?
- Vad utmanade dig mest?
Gruppdiskussion:
- Hur bygger vi relationer i skolan idag?
- Finns det elever som ”flyter” igenom utan starka relationer?
- Vad gör vi när vi upplever att relationen inte utvecklas?
- Hur hjälps vi åt med relationer, i arbetslaget, för eleverna sinsemellan och mellan lärare och elev?
- Hur undersöker vi skolans sociala miljö och klimat?
- Vilka redskap har vi för att göra eleverna delaktiga i utvärderingar av olika slag?
- Vilka är våra mest framgångsrika dialoger och samtal
- Reflektera över social inkludering – känner sig alla våra elever som en del av ett socialt sammanhang? Om inte – hur vill vi arbeta vidare med det?
Moment B: Tillämpning
Hur kan vi konkret arbeta vidare när en elev inte svarar på relationsförsök?
Var extra uppmärksam på elever som "flyter" igenom, som sällan söker kontakt, som inte tillhör någon tydlig vänskapsgrupp och/eller elever som blir tystare och inte tar plats.
- Kartlägg – är eleven osedd, utanför, konfliktfylld?
- Undersök hur olika lärmiljöer påverkar relationsskapandet.
- Organisera för pararbete i klassrummet – elever som samarbetar skapar ofta kontakt.
- Vuxen bygger relation först var sedan ett stöd för elever i kontakt med andra elever.
- Involvera vårdnadshavare vid oro.
Bygg relationer genom
- Närvaro i korridorer och på raster.
- Samtalsstunder i klassen (ex. check-in varje måndag).
- Gemensamma projekt (tema, skapande, klassens dag).
- Trygga samtal i mentorskap.
Ta fram konkreta exempel från er vardag där en elevs relation vuxit – vad gjorde skillnad?
Lyft vikten av rastverksamhet och andra arenor för relationer utanför klassrummet. Erbjud aktiviteter och pröva gärna något av dessa förslag. Målet är att alla elever ska känna sig välkomna, sedda och kunna delta oavsett bakgrund, kön, språk, intressen eller funktionsvariationer.
Lågstadiet (F-3)
Exempel på aktiviteter:
- ”Kompisleken” – en vuxen håller i en lek där barn får slumpmässiga kompisar att utföra små uppdrag med (t.ex. ”hitta något rött tillsammans”, ”sjung en sång ihop”).
- Temalekar – utklädning, låtsasbutik, bygghörna med klossar.
- Lugna hörnor – pysselstation, bokhörna ute, memoryspel.
- Musik- och danshörna – dansstopp, sånglekar
Styrning: En rastvärd (personal) eller äldre elev håller i leken, gärna med tydlig inbjudan: "Vill du vara med?"
Använd gärna ”kompiskort” att dela ut som öppnar för spontan lek.
Mellanstadiet (4-6)
Erbjud både strukturerad lek och fria val med möjlighet till relationsbygge.
Exempel på aktiviteter:
- Turneringar i t.ex. king, fotboll, brännboll – med mixade lag varje gång.
- Skattjakt/äventyrsbanor – där man löser uppgifter i grupp.
- Kreativa stationer – graffiti med kritor, skapa en ramsa, gemensam målning.
- Elevstyrda aktiviteter – låt elevråd ordna och bjuda in.
Styrning: Ge några elever ansvarsroll (rastledare). De kan vara med att ta initiativ, hälsa på andra och hålla i leken – tränar både ansvar och empati.
Högstadiet (7-9)
Syfte: Skapa rum för både socialt häng och meningsfulla aktiviteter, ofta med låg tröskel till deltagande.
Exempel på aktiviteter:
- Kahoot-tävlingar, quiz, escape room ute/inne.
- Musikstation med hörlurar – skapa spellistor tillsammans.
- Pingis- eller airhockeyturnering.
- Chillrum – kortspel, samtalskort, målade stenar med peppiga budskap.
- Elevklubbar – skapa utrymme där elever får forma egna grupper (t.ex. manga, träning, matlagning, podd).
Styrning: Låt vuxna delta som medspelare snarare än övervakare. Visa att man som lärare också är människa, gillar att skratta och vara med.
Moment C: Pröva
- Skapa 2–3 rastaktiviteter ni vill testa under nästa månad. Hur styr ni dem? Hur utvärderar ni? Sammanfatta viktiga insikter från diskussionen.
- Ta reda på hur eleverna upplever den psykosociala miljön: enkäter, sociogram, observationer under raster, elevintervjuer, Exit tickets: Hur var dagen? Kände du dig inkluderad?
- Sätt upp mål: "Inom tre månader har vi testat ___ aktivitet, och genomfört minst en kartläggning av ___.”
- Planera en uppföljning där alla får dela vad de provat och vad som fungerat.
Moment D: Uppföljning
Träffas igen efter att ha provat era aktiviteter och samtala om era erfarenheter.